En kort buss?

Jag har varit och sett Shortbus i kväll. Just nu är jag lite för onykter för att ge någon bra analys, men jag kan säga så mycket att den är bra, bra, bra. Jag gillade den jättemycket. Och ska helt klart se om den - på dvd (det var alltför många människor i biosalongen som var för generade och skrattade lite för högt...).

Och är du pryd ska du inte se den. Trots att jag inte skulle vilja sätta stämpeln "sexfilm" på den...

Efter filmen anslöt jag till Jonaz och ett par av hans kompisar på Torget. Det var trevligt. Det är inte så ofta jag är där, jag gillar egentligen inte stället. Men, som sagt, i kväll var det helt okej...

Även om jag drack något mer än jag tänkt från början...

En pojke kom till Rhodos

Rättegången mot Calle Jonsson ska tas om, har Högsta domstolen i Grekland meddelat. På vilka grunder blir jag inte riktigt klar över, men tydligen har det något att göra med att bevisvärderingen varit felaktig.

Trist för Jonsson, förstås. Men å andra sidan: har fel begåtts ska de naturligtvis rättas till. En rättvis rättegång är alla betjänta av.

För dig som mot förmodan missat historien: Jonsson är misstänkt för att ha försökt mörda en person på Rhodos 2001. Själv förnekar han. Han frikändes av tingsrätten på Rhodos, men rättegången ska nu, som sagt, göras om.

Det lustiga (om det nu finns något sådant i den här historien) är att all media i Sverige redan före huvudförhandlingen verkade ha tagit ställning för att Jonsson är oskyldig. Hur de kommit fram till det vet jag inte...

Bildbevis

Så här ser kvinnorna ut som jag pratade om här.

...och här kan man läsa mer.

Stinkbomb

Det är inte ofta det händer, men i dag har Aronson jeans på jobbet. Bara för att liksom. Jag kände för det. Men det skulle jag nog inte tagit. Samma jeans hade jag nämligen när jag var i Berlin häromsistens. Och jag trodde verkligen att jag hade vädrat ur dem ordentligt. Men icke. När jag kom till jobbet i morse kände jag hur jag riktigt stinker rök. Mina kollegor säger att de inte känner något - såvida de inte sniffar direkt på jeansen. Men JAG känner, och det är illa nog...

Han lever på hoppet

Men... varför har han smokingliknande kläder på sig...?

Ett stort TACK!

I söndags bloggade jag om min mamma. Det var jobbigt, och jag vet nog fortfarande inte var jag landat.

Men jag vill tacka alla er som kommenterat, både här och på andra sätt. Tack så mycket! Era ord värmer och betyder mycket för mig. Jag önskar att jag kunde svara er alla en och en, men just nu har jag ingen distans till det här. Det är för nära och känslorna är fortfarande alltför stora.

Nerkyld

I kväll är det frysande jävla iskallt i min lägenhet. Jag känner mig stel som en pinne och blir inte varm vad jag än gör.

Bu hu. Jag längtar till sommaren!

Sagan om... bussfan!

Jag tog bussen hem från jobbet i dag, eftersom jag skulle till Posten (ingen riktig) och hämta ut ett paket (se nedan). Men fy fan vad det är jobbigt att åka buss i rusningstrafik. Jag brukar ta tunnelbanan i vanliga fall, och även om det är trångt där ibland är det ingenting mot bussen. Jag hade en stor ryggsäck full med svettiga träningskläder och en blöt handduk samt en kasse med middagen till i kväll. Plus en bok. Och jag trodde aldrig jag skulle få plats med mitt emballage och min lekamen. Ändå är jag en liten man, rent fysiskt.

Och som vanligt är det den eviga frågan om pensionärerna. Varför MÅSTE de alltid bege sig ut precis i värsta rusningstid? Eller lunchtid? Kan någon förklara det för mig?

Men en sån häringa busstur gör jag gärna inte om. Fram för tunnelbanan! Som jag för övrigt är barnsligt förtjust i. Den är faktiskt en av anledningarna till att jag en gång flyttade till Stockholm...

Och paketet jag skulle hämta ut då? Jodå, det var filmer jag hade beställt: Sagan om ringen, Sagan om de två tornen och Sagan om konungens återkomst. Alla "the extended version". Så nu är min julhelg (eller nåt) räddad.

Utfrysningsmetoden

Om det är sant att Carl Bildt håller på att försöka frysa ut Lars Danielsson så är det för jävligt. Så gör man inte. Inte mot någon.

Nu slåss vi snart lagligt

Proffsboxning tillåts i Sverige, under vissa förutsättningar. Och jag kan inte säga att jag blir särskilt glad.

Det känns som att jag moraliserar i frågan, men jag tycker faktiskt inte att samhället ska sanktionera organiserat våld.

ABBA - The Museum

Det ska öppnas ett ABBA-museum i Stockholm. Man har ingen lokal, ingen ekonomi och ingen färdig idé om hur utställningen ska se ut.

Men jag skulle gissa att man har en j-t stor publik...

Jag var förresten på ABBA-utställningen på Nordiska museet för några år sedan. Otroligt kul. Och man blev rejält nostalgisk...

En anledning att resa till Växjö

I Aktuellt i kväll visade de ett inslag om två kvinnor. Två kvinnor som skapat debatt, provocerat och upprört å det allra grövsta. Kvinnorna var inte vackra: en var alldeles för tjock, en alldeles för smal. Det retade tydligen folk, ja, gjorde dem riktigt upprörda. Så upprörda att någon, eller några, gav sig på kvinnorna. I avsikt att skada. Och de lyckades också...

Kvinnorna är av brons och skapade av Marianne Lindberg De Geer. De stod mitt emot varandra under ett träd i närheten av Växjö centrum.

Stod, säger jag, för det gör de inte längre. De är nedtagna. Anledningen är att någon sågade den smala kvinnan längs med fotknölarna. Bokstavligen. Så kommunen såg sig föranledd att ta ner båda. Men de ska upp igen, lovar man. För det finns politisk enighet för kvinnorna.

Men kvinnorna har som sagt upprört människor. Många tycker de är fula och väcker anstöt. Ingmar Nordström, den gamle saxofonspelande dansbandsartisten, var tydligen en av de ivrigaste förespråkarna MOT kvinnorna. De väckte ju så mycket känslor hos folk. Bättre då, tyckte Nordström, att sätta upp en vacker staty av Kristina Nilsson, med en fiol av glas. För den kunde folk titta på, och tycka om.

Själv blir jag nästan full i skratt.

Jag är ingen konstkännare, tvärtom. Konst, i form av tavlor, statyer och liknande förstår jag mig inte på. De säger mig absolut ingenting. Men jag har ju så mycket vett att jag förstår att konst inte enbart är till för att vara vacker. Den ska också säga något. Och kanske även provocera.

Och jag måste säga att jag blev nyfiken på de här kvinnorna. De sas säga väldigt mycket om kroppsideal; vackert och fult; rik och fattig. Växjö politiker säger att kvinnorna ska upp igen. Och det hoppas jag. Och så hoppas jag att människor låter dem vara i fred i fortsättningen. Kanske kan de i stället försöka se något positivt i kvinnorna.

Och kanske, kanske kan de använda sin energi till bättre saker.

Planktävling

Jag var på spinning i dag. Efteråt när jag stretchade (jag brukar göra det efteråt) kom en kille som jobbar som pt på anläggningen fram och frågade om jag ville vara med och tävla i "plankan"*. Priset var en gratis pt-timme. Det var väl okej tyckte jag, men fy fan vad jobbigt det var. Jag svettades rejält.

Men jag slog rekordet dittills. Fast jag tror inte det håller så länge, jag var bara den tredje som ställt upp. Men det retar mig att jag gav upp när jag gjorde. Men det är klart, just då kändes det som att jag inte orkade längre...

*Plankan är en övning som går till ungefär så här: lägg dig ner på magen, spänn din kropp och lyft sedan upp dig på armbågarna. Ligg sedan så så länge som möjligt...

Äpplekris

Jag har inte ätit äpplen sedan i somras, men i förmiddags åt jag ett. Det var gott! Men jag skulle antagligen inte gjort det, för genast fick jag jävligt ont i magen. Jag känner mig dessutom inte helt "säker"...

Så nu vet jag vad jag INTE ska äta i fortsättningen...

En salig blandning

SVT har nu släppt artisterna till Melodifestivalen 2007. Jag måste erkänna att jag inte känner igen namnen på många, många av de utvalda. Men jag vågar ändå säga att det är en kul och spännande blandning. Eller vad sägs om namn som Addis Black Widow, Andreas Lundstedt, Lustans Lakejer, Regina Lund, After Dark och Caroline af Ugglas?!

Och jag ska vara djärv, riktigt djärv: jag ska redan nu gissa vilka åtta som tar sig direkt till finalen: Andreas Lundstedt, Anna Book, Jessica Andersson, Marie Lindberg, Nanne Grönvall, Magnus Carlsson, Andreas Johnson och After Dark.

Och från andra chansen: Måns Zelmerlöw och Sanna Nielsen.

Hmm. Det brukar ju i och för sig alltid finnas en överraskning bland dem som går vidare. Men så långt vågar jag inte gissa redan i dag...

Växthuseffekten?

Någonting är väldigt fel i den här världen. Det var så jäkla varmt i går kväll och i natt i min lägenhet att jag nästan funderade på att sova med öppet fönster. Och för att Aronson ska göra det... i november... ja, det finns inte på kartan.

Filip och Fredrik

Jag såg Ett Herrans Liv med Fredrik Wikingsson och Filip Hammar på Kanal 5 i går. Gäst var statsminister Fredrik Reinfeldt. Och det var roligt, riktigt jäkla roligt. Både herrar programledarna och statsministern verkade vara på topp. Reinfeldt var bra på att parera programledarnas finter och hänga på deras tankebanor. Och det var som sagt skitkul!

Det blev mycket snack om Reinfeldts hustru, Filippa. Så mycket att statsministern nästan verkade generad till slut. Och att visa Reinfeldt hans nya "hoods" när han flyttar in i stan var kul. Och att välja Öppna kanalens studio var [ytterligare] ett genidrag. Det är såna (små?) saker som visar Wikingssons och Hammars absoluta storhet.

Men visst har väl Wikingsson och Hammar putsat lite på kanterna? Förr tyckte jag de kunde vara ganska plumpa emellanåt. Men nu gillar jag dem jättemycket. Om det sen betyder att de blivit mer "rumsrena" eller om jag vidgat min horisont vet jag i och för sig inte. Men jag tror att de är de som lugnat ner sig...

Fin gran

Har ni sett julgranen på Norrmalmstorg? Det har jag. Ha ha.

Men ärligt: den är riktigt fin. Yvig och dan. Synd bara att de måste hänga ljusen så högt (annars är det väl alltid några rackarungar som ska dra ner dem, antar jag...).

Bäst i Europa - i fotboll

Guldbollen, och således årets bästa spelare i Europe, enligt europeiska journalister, har tilldelats Fabio Cannavaro!

Yes!

Tyst cykelpass

Jag var på spinning i dag. Helt plötsligt under passet började musikanläggningen strejka. Så under en lång stund fick vi cykla helt utan musik, eller bara med musik som lät som mute-läge. Tre killar kom in för att försöka hitta felet. Och helt plötsligt funkade det. Alla andades ut och vi fortsatte. Men sen helt plötsligt var det likadant igen. Men då kom en fjärde kille in, och i stället för att fixa, bar han fram en liten bärbar stereo. Det lät förfärligt, men vad skulle vi göra...?!

Det var lite speciellt att cykla utan musik. Men det funkade ganska bra. Och småtjejerna, som jag berättat om tidigare, kunde förstås inte låta bli att tjattra...

Lyckad fest

Vi har fått jättemycket positiva kommentarer och beröm för julfesten på jobbet i fredags. Och det känns väldigt bra. För vi kände nog själv också att det vara en bra och lyckad fest. Alla verkade ha roligt. Och, som sagt, mycket beröm har vi fått.

Tråkigt att jobba

Jag är helt jävla uttråkad på mitt jobb just nu. Vi har en del att göra, så det är inte det. Jag bara tycker inte det är kul att jobba. Hade jag haft råd hade jag tagit tjänstledigt nån eller några månader. Bara för att få rå om mig själv lite. Och ladda mina batterier.

Läcker man

Höjdhopparen Linus Thörnblad intervjuas i senaste numret av QX. Och på förstasidan har de en bild på Thörnblad, enbart iklädd jeans och kallingar.

Ända sedan jag fick hem tidningen har den fått ligga prydligt framlagd på köksbordet. Så kan jag titta på den närhelst jag vill. För jag tycker att han är så fruktansvärt läcker på bilden. Så vacker och så sexig!

Mums!

En kunglig spelplats

Jag har sett Casino Royale i dag, den nya James Bond-filmen. Och jag vet faktiskt inte riktigt vad jag ska säga. Men det här skulle kunna vara den bästa Bond-filmen någonsin. Det är åtminstone den bästa på många, många år. Jag älskar James Bond, men jag hade börjat tvivla. Hade de inte gett en ny James Bond chansen, vet jag faktiskt inte om jag gått och tittat på den.

Och visst, filmen har en del effektsökeri, och lite väl mycket kärleksslisk, men många scener är otroligt bra.

Och Daniel Craig seglar upp på toppen. Det är för tidigt efter bara en film att säga hur bra han faktiskt kan bli, men han är uppe bland Sean Connery och Roger Moore och leker. Helt klart. Han tillför helt nya dimensioner till Bond. Humorn är tillbaka, om än mycket mer subtil än på Moores tid. Men också en känslighet som jag inte sett tidigare. I en scen tror jag till och med att Bond grät. Men framför allt förstår man att han brottas med det han gör, att han inte alls är så okänslig som han har framstått tidigare. Men det är klart, det här är ju "den första filmen" - egentligen. Craigs känslighet är så tydlig, så påtaglig, att man blir alldeles vimmelkantig. Man ser smärtan i hans ögon, tvivlet i hans läppar. Han har dessutom en kropp man kan dö för.

Sen är ju Bond den där otrolige övermannen som klarar allt, är bäst på allt och slår alla, vad det än gäller. Men det är ju så Bond ska vara: en riktig sagohjälte.

Men jag gillar inte historien om hur man blir 00. Att man måste döda två för att få den hedersbetygelsen(?). Bonds första mord framstår också som just mord, inte självförsvar eller för den goda saken. Utan bara för att få sig den där hedersbetygelsen.

En väldigt bra film. Och på gränsen att bli för lång, men på rätt sida av den gränsen. För just när man suckar och tänker att fan, ska filmen fortsätta med den här storyn också, så är den slut. Helt abrubt, men med en liten tvist. Och små tvister finns det filmen igenom. Härligt!

Helt klart en film man ska se på bio. Om det inte vore för att ljudet vore så j-a högt!

Att hata sin mamma

Walentine bloggade om sin mormor och om sitt hat till henne. Inlägget blev långt, och renderade i att jag skrev en lång kommentar tillbaka, där jag ”outade” mitt hat till min mamma.

Det blev egentligen lite för personligt, men nu när jag börjat känner jag att jag öppnat på fördämningen, och att jag måste fortsätta. Det här blir mitt mest personliga och privata blogginlägg hittills.

Jag är uppvuxen med mamma, pappa och två systrar, ett respektive tre år äldre. Mamma var den alltigenom dominerande figuren i vår familj. Totalt dominerande. Min pappa försvann tidigt ur mitt liv. Han och mamma var fortfarande gifta och han bodde hemma, men han jobbade mer och mer. Och jobbade han inte hjälpte han min äldsta syster med hennes hästar. Jag såg honom väldigt sällan, och han blev som en främling för mig.

Och min äldsta syster var ”hans”. Det hade alltid varit så. Jag var mammas pojke. Och vår mellansyster hamnade någonstans mittemellan.

När jag var femton fick pappa nog och stack, med en uppslitande skilsmässa som följd. Då hade min äldsta syster ett par år tidigare rymt hemifrån. Jag och min andra syster fick bo med mamma. Ett par år senare rymde även min andra syster. När jag var 18 år skyndade jag mig att flytta hemifrån, trots att jag inte hade varken jobb eller studiemedel. Men jag orkade helt enkelt inte längre.

Min mamma förstörde min barndom och mitt liv. Hon började tidigt ”ta över” mig. Hon berättade vad jag skulle tänka, vad jag skulle känna och hur jag skulle reagera – och agera. Hon berättade också vilken liten och obetydlig person jag är. Att jag inte är någonting värd. Att allt inom mig är fult och inte värt att tas på allvar. Uttryckte jag någon gång en egen tanke eller egna känslor stympade hon mig direkt. Dessutom hånskrattade hon åt mig. Ett hånskratt som fortfarande ringer i mina öron. Och som gör så fruktansvärt ont.

Min terapeut kallade det för psykisk våldtäkt, att mamma våldförde sig på mig, mitt allra innersta. Och det är nog den bästa beskrivningen man kan göra. Åtminstone känner jag att det var det hon gjorde – hon våldtog mig, psykiskt. Om det är att likställa med en fysisk våldtäkt vet jag inte. Det är i vart fall inget som någon tar på något större allvar. Varför vet jag inte.

Men ingen ger intryck av att förstå. Eller vilja (kunna?) hjälpa till.

Min mammas ”våldtäkt” har strypt mig. Jag verkar inte kunna ha en normal relation, och vågar inte visa upp det jag har inom mig. Sådant som andra människor tar som en naturlig del av sig själva, ser jag som fult hos mig. Jag har aldrig haft någon längre kärleksrelation, och har alltid haft väldigt få vänner. Jag har alltid varit väldigt ensam, ibland självvalt, ibland inte. Det finns tider i mitt liv när jag inte haft några vänner över huvud taget. Och att skaffa nya är oerhört svårt för mig. Jag är livrädd att släppa någon in på livet. För kanske kommer även de att förstå vilken ful människa jag är, att jag inte är värd att älskas.

För jag hör hela tiden min mamma. Hon har nämligen byggt sig ett eget litet bo på min ena axel. Där sitter hon ständigt och jämnt. Där berättar hon för mig hur jag ska tänka, känna och reagera – och agera. Och vilken liten och obetydlig person jag är. Att jag inte är någonting värd. Att jag är ful och ovärdig.

Och det är väl klart att jag tror på henne!? Det är ju det jag fått höra genom hela mitt liv. Och säger ens mamma något då måste man ju tro på det, då måste det ju vara sant. Eller?

Jag har hatat min mamma något så vansinnigt mycket. Svart hat som jag tror ibland gjorde mig nästan sjuk. Och som gjorde att jag bara ville dö. För jag skämdes ju över det också – ”jag hatar min egen mamma”. Jag har hatat en person som ska vara den man ska älska allra mest – min egen mamma.

Men det är kanske naturligt att ingen kan förstå mig. För hur kan man hata en så älskad person som sin egen mamma? Och även om man inte älskar henne, hata henne kan man ju inte göra.

Folk säger hela tiden att jag måste försonas med mamma. Att jag annars kommer att ångra mig när det ”är för sent”. De säger också det bara är att skaka av henne, att jag bara ska bestämma att nu börjar mitt nya liv, utan henne.

Och de förstår verkligen inte vad de pratar om. De har inte ens en ledtråd.

Jag funderar mycket på min egen skuld i det hela, inte för att jag blev utsatt, utan för att jag inte kan ta mig ur. För att jag sitter kvar och låter mig kontrolleras av henne. För att jag inte unnar mig lite lycka i mitt liv. För att jag inte kan lära mig älska mig själv. Folk säger ju att det ”bara är att bestämma sig”. Men jag vet helt enkelt inte hur man gör. Jag vet inte hur man tar det där första steget. Hur man påbörjar en vandring mot ljuset i tunneln. Hur man lär sig att allt man fått höra genom sin barndom är en lögn. Att grunden för ens liv inte existerar.

Istället sitter jag kvar i skiten - med hennes gälla röst ständigt ringande i öronen. Denna lilla, obetydliga kvinna som tar så jävla mycket plats!

Jag bröt kontakten med mamma för många år sen. Totalt och rakt av. Sedan dess har jag bara sett henne två gånger - på mina respektive systrars bröllop. Båda gångerna har jag varit ett nervvrak innan. Och båda gångerna har hon förstört festen för mig. Hade hon bara varit där hade jag kanske klarat det, men hennes tarvliga försök att "bli sams" var för mycket för mig. Det knäckte mig nästan.

Även mina systrar har brutit med mamma – i omgångar. De återgår dock med jämna mellanrum till henne. Kanske känner de att en mamma är bättre än ingen mamma. Själv känner jag inget sånt. Men Gud ska veta att jag saknar en mamma. En riktig mamma.

Och som sagt, fy fan vad jag har hatat henne. I dag vet jag inte vad jag känner. Men det är nog inte hat i alla fall. Även om jag aldrig kommer att försonas med henne, aldrig, aldrig kommer att förlåta henne. För jag kan inte. Jag kan inte förlåta en person som jag anser har förstört mitt liv. Vars grepp jag aldrig verkar kunna ta mig ur, trots mina dagliga och ständiga försök.

Jag försöker om och om igen att begrava henne. Men det går inte.

En av mina allra högsta önskningar är att hon ska dö - för kanske kan jag då äntligen få frid. Men kärringen bara fortsätter att leva vidare.

Jag läser igenom vad jag skrivit och blir rädd. Ska jag våga släppa på det här? Vågar jag låta människor runtomkring mig, i min närhet, ta del av mitt allra innersta? Av den allra fulaste delen av mitt liv? Och kommer det att hjälpa?

Jag vet inte. Jag vet att jag sitter här med tårar rinnande nerför kinderna och att jag upplever något väldigt svårt just nu. Men också att jag sätter hoppet till det här. Kanske kan det komma något gott ur det - för mig.

Och som jag sa inledningsvis: portar öppnades. Jag orkar inte stänga dem, utan måste låta flodvattnet få komma. Starkt och obörhörligt.

Själv känner jag mig mest liten och ful.

Nyspelad musik 22

De tio senast spelade låtarna i min iTunes (random):

1. Gösta Linderholm - Drömmarnas Allé
2. Eskobar - Even If You Know Me
3. Kent - Gravitation
4. Prince - Kiss
5. Nanne Grönvall - Men
6. Pet Shop Boys - Opportunites
7. Vengaboys - Boom, Boom, Boom Boom!!
8. Pink - Don't Let Me Get Me
9. ABBA - Lovelight
10. Ebba Grön - Häng gud

Just nu: Kent - Pärlor

Idol 2006 - vem ska vinna?

Dagens fråga på qx.se är vem jag hoppas ska vinna Idol 2006 - Erik eller Markus. Och det är ju jättesvårt, jag vet inte.

Markus Fagervall var bra från början. Han har en bra röst och en fantastisk känsla. Jag tror jag skrivit nån gång att han är lite för medveten om kameran. Och det tycker jag nog fortfarande. Dessutom tycker jag att han emellanåt blir lite loj. Mätt, kanske? Men han har fått mig att gråta. Visserligen bakfull och dan, men ändå.

Erik Segerstedt var lite si och så i början. Mer utseende än något annat. Men han har vuxit, oj vad han har vuxit. Han har en jättefin röst och ett bra uttryck. Han har inte fått mig att gråta. Jag skulle däremot hoppa ner i hans säng närhelst han bad mig. Det skulle jag nog i och för sig med Markus också...

Så. Det är ett svårt val. Och jag vet faktiskt inte vad jag tycker. Det ska bli spännande nästa fredag när finalen avgörs.

Tvist om post

Mattias Thorsson och Niklas Wykman har båda kandiderat till posten som ordförande i Muf - Moderata Ungdomsförbundet. Thorsson var valberedningens kandidat medan Wykman tydligen var något slags "folkets val". Vem som var "bäst" eller skulle vinna har jag ingen uppfattning om. Och ska inte ha heller - jag är inte medlem i Muf.

Wykman vann!

Jag hoppas bara inte att den här striden ger lika stora sår i förbundet som striden mellan Fredrik Reinfeldt och Ulf Kristerson gjorde på sin tid.

Å ena sidan är det tråkigt att såna här stridigheter om förtroendeposter kommer till. De är jobbiga för alla inblandade, och känns ofta helt onödiga. Å andra sidan visar de att demokratin verkligen fungerar.

Och så en liten fundering: visst känns det som att Muf är det ungdomsförbund som helt klart byter ordförande flest gånger?!

Ingen träning i dag

Shit asså. En av anledningarna till att jag inte skulle dricka så mycket i går kväll var att jag skulle gå och träna i dag. Men det går inte; huvudet värker alldeles för mycket. Det känns fortfarande som att de ska sprängas vilken sekund som helst.

Jag får väl dega framför teven i stället...

Idol 24 november 2006

Markus sjöng som första låt Robbie Williams Come Undone och jag tyckte faktiskt inte att det gick så bra. Jag förstod inte att juryn kunde berömma honom så. Jag var lite missnöjd, tyckte han kan så mycket bättre.

Men sen kom denne Markus Fagervall in och sjöng Bridge Over Troubled Water. Och då grät Aronson. Det var så fantastiskt vackert!

Annars var temat i dag Juryns val. Först en låt till var och en som skulle passa dem som hand i handske. Sedan en låt som skulle vara en utmaning.

Eriks utmaning måste varit svårast. Crazy är en otroligt svår låt. Men även Markus var svår. Därför att den låten lätt blir platt, och för att de flesta av oss har en relation till den låten.

Och Johan sjöng som han aldrig har sjungit förr.

Tre bra sångare i kväll. Riktigt bra.

Men någon var ju tvungen att åka ur, och det blev Johan Larsson. Inte förvånande, inte orättvist. Han räcker helt enkelt inte till. Inte än i alla fall...

Mer än tänkt

För att vara en man som skulle ta det väldigt lugnt med alkoholen i går, har jag misstänkt ont i huvudet i dag.

Suck. Varför blir det alltid så?

Mer från julfesten. Typ.

Nej, helt nykter är jag nog inte. Eller, jag är nog snarare väldigt full...

En kvinna på jobbet försökte pumpa mig på mina sexupplevelser i Berlin under julfesten i kväll. Men jag sa som det var: jag försöker att inte vara för öppen om mina sexuella erfarenheter i bloggen för tillfället...

...och med det fick hon nöja.

Jag kommer för övrigt att i morgon kolla på det inspelade Idol 2006...

Julfest på jobbet

Vi har haft julfest på jobbet i kväll och det var skitkul! Det var god mat, mycket dricka och trevliga bordsgrannar. Vi vid vårt bord försökte få igång stämningen lite på festen i övrigt genom att sjunga mycket och få fart på stället. Om det var vår förtjänst vet jag inte, men det blev så till slut...

Och efter julmaten blev det dans. Och jag måste säga att musiken var så där, men det var kul att dansa, och de flesta verkade gilla det också.

Efteråt funderade jag på att gå till Connection. Men någon, jag nämner inga namn, behagade inte svara på mina sms, så det blev inte så...

Göteborgskan tvingade i mig alkohol

Jag var ute och åt lunch md Göteborgskan i dag. Det är alldeles för sällan det sker, men i dag så... Vi åt italienskt och drack vin - det är ju trots allt fredag och vi har dessutom julfest i kväll. Annars känns vin till lunch lite förbjudet. Framför allt eftersom vi har en alkoholpolicy på jobbet som förbjuder arbete under arbetstid under inflytande av alkohol...

Men gjort är gjort, och gott var det. Och trevligt...

Julfest i november

Vi har julfest med jobbet i kväll. Klockan 17.30 beger vi oss iväg till festlokalen för julmat, underhållning och glada upptåg (hoppas jag) samt dans och trevliga samtal. Det ska bli kul, jag ser fram emot det.

Och det märks på jobbet i dag också. Redan i morse kunde man se folk komma finklädda till jobbet, uppklädda från topp till tå. Andra bar på kassar och väskor med ombyten i. Och stämningen är annorlunda i dag. Men uppslupen. Och lättsammare.

Jag är en av arrangörerna. Jag är en liten sugare för sånt. Jag vet inte vad det är, men jag tycker det är riktigt roligt. Jag hade bestämt mig för att inte vara med i festkommittéen för den här julfesten, men när en hoppade av eftersom han skulle sluta, hörde jag mig själv säga att jag kunde hoppa in i hans ställe.

Men med en månad kvar till jul, har jag i kväll chansen att säga GOD JUL!

=)

En kulinarisk styggelse

Aftonbladet föreslår semlor till glöggen. Jag klöks! Vilken styggelse! Fy på sig Aftonbladet (jag är beredd att ta till Mr Wohoo!:s tillnamn Aftonhoran)! Semlor äter man strax innan fastan OCH INGEN ANNAN GÅNG!

Den verkliga orsaken?

Socialdemokraterna går kraftigt framåt i en opinionsundersökning från Synovate Temo enligt Dagens Nyheter. Den andra vänsterpartierna har inte gått framåt under perioden.

Enligt en opinionsanalytiker på undersökningsbolaget torde framgångarna bero på ministeravgångarna samt den omfattande debatten kring a-kassan. Det ligger säkert en del i det. Men man skulle ju kunna tänka sig att det till viss del även beror på att Göran Persson varit tämligen osynlig de senaste månaderna...

I dag var de roliga

...och apropå roligt: i dag var Fråga Anders och Måns i SVT också riktigt roligt.

=D

Och jag fick dessutom lära mig att man INTE fiser ut små bajsbitar när man fiser. Vilket jag faktiskt fått höra tidigare...

Rolig sport - och så Annika

Jag har sett Time out på TV4 i kväll. Det är ett vansinnigt roligt program i sportens tecken: fyra komiker och två inbjudna gäster som har med sport att göra, ofta idrottare, som tävlar mot varandra. En kunskapstävling som handlar om aktuell och annan sport. De inbjudna sportgästerna är det väl ganska olika kvalitet på, men de fasta deltagarna, komikerna, är oftast skitroliga. Jag skrattar ofta gott. Mycket gott. Andra gånger, som i kväll, skrattar jag så mycket att jag nästan kiknar.

Roligast är Annika Andersson. Hon seglar verkligen högre och högre upp på komikerhimlen. Hon är totalt utan hämningar; så elak så man bara storknar. Och bara sååå jävla rolig...

=D

Säg, säg, säg

En ny rolig sökning till Aronsons blogg:

säg vad du ska säga, säg det och säg vad du sagt

Nån som vet vad det betyder? Eller var det kommer ifrån...?!

Fin i håret

Jag har varit ute på lunchen och köpt en ny hårtrimmare (och skäggtrimmare). Och det där är en hel vetenskap alltså. Hur farao ska man kunna förstå skillnaden mellan dem och varför jag ska välja den ena före den andra?!

Min förra trimmare var av en riktigt dålig kvalisort. En Panasonic som tröttnade efter bara några få användningar. Sedan fick jag ladda den efter varje gång. Min förra dessförinnan, tillika min första, var däremot skitjättebra. Tyvärr finns inte den kvar i handeln. Men den höll fyra år. Riktigt jäkla bra. Och det var en Philips.

I vilket fall så hade jag tur, jag fick tag på en riktigt duktig expedit på Åhléns som kunde guida mig igenom. Den Philips de hade tyckte hon inte var bra, så den skippade jag. Men tillsammans kom vi fram till den jag väl köpte - en BaByliss.

Men Gud nåde henne om hon har fel...

Otäck gas i tunnelbanan

Fy fan vad otäckt! Någon har slängt in ett föremål som släppt ut någon form av illaluktande gas och med kraftig rökutveckling på tunnelbanestationen i Tensta.

Människor flydde i panik. Och tacka fan för det. Jag skulle också blivit livfuckingrädd!

Magont

Fan vad ont min mage gör i kväll. Fan alltså! Fast jag har fått tid hos en dietist - om två veckor...

...om det ens hjälper.

Kunglig f(l)ärd

Senaste sökningen till min blogg:

drottning juliana skulle åka tunnelbana

Ha ha.

Jämställdhet på vägarna

Suck. Jag blir så trött.

Män och schlager

I Göteborgs-Posten (GP) har journalisterna och författarna Maria Jacobson och Anna-Carin Jansson skrivit en debattartikel angående Böglobbyn i SVT. Och man kan ha många olika synpunkter på Böglobbyn, och jag är verkligen en som haft det (och bloggat om det). Jag skulle dock vilja bemöta Jacobson och Jansson på ett par punkter.

(Jag kan börja med att inom parentes säga att jag har många synpunkter på er artikel, men för att inte göra det här inlägget alltför långt har jag valt att rikta in mig på bara ett par punkter.)

För det första, och med förlov sagt: ni är inte män. Hade ni varit det hade ni nämligen vetat att det är otroligt svårt att som man hejda sin sexualitet. Den driften är nämligen så otroligt stark. Mycket starkare än till exempel både hunger och törst.

Och nej, jag anser inte att våldtäkter har med sexualitet att göra. Det är andra, mörka, krafter och känslor som ligger bakom sådana.

Och vad anser ni vara "den mest brännande konflikten inom hbt-samhället"? Eftersom ni tydligen menar att frågan om schlagermusik INTE är det. Jag menar nog att ni har fel där. Nåja, kanske inte den allra mest brännande, men het är den. Tro mig. Frågan om schlagermusik kan ses som ytlig, och inte den viktigaste frågan i en värld med världssvält, klimatförändringar och pågående väpnade konflikter. Men jo, den är ett problem. Den är ett problem för dem som inte gillar schlagermusik över huvud taget och den är ett problem för såna som jag: som visserligen gillar schlagermusik, men som håller på att bli så trött på den att jag snart storknar. Och det finns inte många mötesplatser för bögar i Sverige (om ens några?!) där det inte spelas just schlagermusik. Ständigt och jämnt. Om och om igen.

PS. Att er artikel sen spiller över i något slags genusperspektiv orkar jag inte ens bemöta...

Het(are) i Tyskland

När jag ändå var i Berlin i helgen passade jag på att gå in i en tidningsaffär och bläddra lite i senaste numret av Männer, ni vet det där numret med Tobias Kagelind (32). Och jag måste säga att där var ett par riktigt läckra bilder. Riktigt läckra!

Jag visste ju redan att han är het, men wow, liksom.

Musiken är inte komplett

En sak som jag inte gillar med att köpa låtar eller album på iTunes (det är möjligen likadant var du än köper, men det vet jag inget om): kan de inte bemöda sig med att mata in kompositör, textförfattare och lite annat sånt matnyttigt?!

Grrr...

Kalsongkungen

Jag har av någon anledning blivit en riktig sugare för kalsonger. Förr köpte jag nästan aldrig kalsonger, nu köper jag i stället jätteofta. Verkligen alldeles för ofta. Jag har snart kalsonger så jag kan tapetsera mina vägger. Jag vet, inte snyggt alls. Men kanske sexigt i någons ögon...

Jag har dock lyckats reducera mina inköp till enbart (nåja) reavaror. Rea betyder för mig således ett frossande i kalsonger. Röda, gula, vita, svarta eller blommiga spelar ingen roll. Bara jag får gå och känna och fundera, tänka och tycka. Och så blir det köp. Problemet med rea är ju annars att man väldigt sällan är ensam om att vilja handla just då. Så man får trängas, både med kreti och med pleti.

I dag var det dags igen. Åhléns ger oss med Åhléns-kort 25 procents rabatt på Björn Borgkalsonger i dagarna tre. Så jag var där på lunchen i dag. Och med en järnvilja och mycket disciplin lyckdes jag hålla ner antalet; det blev bara tre par. Men de kan alldeles säkert komma till användning...

Och med detta sagt kan man alldeles säkert lätt få för sig att jag är expert. Kalsongexpert. Men nej, så är det nog inte. Tidigare var jag nämligen väldigt enformig och köpte BARA Björn Borg. Jag har dock börjat vidga mina vyer och testa andra varianter. Så jag börjar lära mig.

Men fortfarande gillar jag Björn Borg mest. Även om de ibland kan kännas lite tråkiga. Men det är kanske för att jag köpt dem så mycket. Och så gillar jag kalsonger med ben. Så kallade briefs går fetbort!

Mina roligaste kalsonger är nog annars ett par Frank Dandy med strass och band att knyta i "midjan". Mina tråkigaste är ett par Puma som har noll form.

Ny i kassan

Jag växlade till mig lite för mycket euro innan jag reste till Berlin. Nåja, ganska mycket för mycket då, så idag gick jag för att växla tillbaka - det var för mycket pengar för att bara ha liggande utifall att jag reser till ett euro-land snart igen.

När jag kom dit visade det sig att tjejen i kassan var ny på jobbet. Ganska väldigt mycket ny skulle man kunna säga. Jag undrar till och med om jag inte var hennes första kund. Åtminstone en av de allra första. Det märktes redan när jag närmade mig hennes kassa att hon var ny: hon hade nämligen en annan tjej bredvid sig som skulle hjälpa henne. Och det behövdes, för hon kändes riktigt nervös och var väldigt osäker. Hon fumlade rejält med pengarna. Och jag tyckte riktigt synd om henne. Och kunde samtidigt inte låta bli att le åt henne: jag påmindes nämligen om min första tid när jag var ny på banken.

Innan jag började plugga och under studietiden jobbade jag nämligen på bank. Och jag kommer ihåg min första kund i kassan. Guuu, så nervös jag var. Men Aronson är ju inte den som är den: naturligtvis gick det bra. Och fortsatte så...

=)

Mockfjärdsvapnet

Alltså, om det visar sig att det verkligen är Palmevapnet de har hittat så är det egentligen rent fantastiskt. Jag menar: 20 år senare. Om det sen gör något nytta i utredningen får vi väl se.

Men ändå...

Efterdyning

Visserligen är det varmt ute i dag, men regn och rusk; regn och rusk. Och let's face it. Det är inte som i Berlin, precis...

;-)

För mycket bögar om bögar?

Jag gillade Anders Backlunds reportage i dagens Böglobbyn om den ende bögen i Övertorneå. Det var gulligt. Och han såg så otroligt ensam ut. Det var nästan så jag fick en tår i ögat.

Och så gillade jag bögen som jagade Lennart "Liston" Söderberg (vars uttalande från 90-talet jag faktiskt hade glömt).

Men i övrigt är programserien inte så rolig. Och jag kom på att ett problem kan vara att alla i redaktionen utom Olle Palmlöf är bögar. Blir det inte lite navelskådning då? Inavel, rentav. Jag menar, inga jämförelser i övrigt, men ska man göra ett reportage om våldtagna kvinnor, så inte har man väl bara våldtagna kvinnor i redaktionen? Eller ett reportage om att bo i villa med bara villabor? Jag vet inte, det var bara en tanke som slog mig...

I övrigt tycker jag att Sverker Åström gjorde rätt när han hoppade av programmet. För till viss del kan jag efter kvällens program ge honom rätt. Dessutom tycker jag faktiskt att riktigt gamla människor per se är ganska komiska...

Och Glenn Hysén äger fortfarande!

Fel val

Felicia? Men vad fan!?

Idol 17 november 2006

Jag var ju inte hemma i fredags så jag såg inte Idol. Men jag spelade in det. Och har avhållit mig från att kolla på skvallermedia på Internet över helgen. Så jag har nu sett det, utan att veta vem som åkte ut, och kan därför göra en liten kortrecension som jag brukar.

Nivån den första omgången var låg, rakt igenom. Även om Erik var något bättre än de andra.

Och Aronson fällde en liten tår eller två när Johan fick hälsningen från sin bror, och började gråta. Snyft.

Andra omgången var bättre. Klart bättre. Bäst var Erik igen. Han går verkligen från klarhet till klarhet. Men Johan, Johan, Johan: du har ju sån talang. Varför är du så SLARVIG? Valet blir ju självklart.

Bäst i kväll: Erik.

Sämst i kväll: Johan.

Hedersomnämnande: Felicia.

Bör röstat ut: Johan.

Nu ska jag kolla resultatet...

Berlin, slutrapport

Hemma igen! Och trött som få. Jag kom inte i säng förrän 04.30 i morse. Och så var jag tvungen att gå upp 06.30. Men kul har jag haft. Skitkul!

Några saker om tyskarna:

1. De cyklar som galningar: på gator och trottoarer; kors och tvärs; hit och dit. Och verkar inte bry sig om oss gående.

2. Jag tycker svenskarna kan vara svåra att få kontakt med när man är ute på krogen. De står bara där runt väggarna, eller pratar med sina egna kompisar. Men det är ingenting, säger ingenting, jämfört med tyskarna. Jag vet knappt om de ens ser någon annan är sig själv...

3. De är artiga.

4. De är lite blyga.

5. De är dåliga på information. Det må vara ett av världens mest organiserade folk, men de informerar inget. Inga skyltar, ingenting. Och det är inte bara inbillning från min sida: första dagen blev jag tillfrågad om vägen av fler än jag någonsin gjort under en dag. Och det fortsatte så hela helgen.

6. De har fantastiska arkitekter. Och stadsplanerare.

7. Nej, det får räcka där...

Men kort sagt: jag har haft en väldigt bra helg!

Berlin, rapport V

Jag har inte sa mycket tid kvar pa mitt internetkonto, sa det här fa bli en snabbis. Liksom den i gar. Hö hö.

I dag har jag suttit fast i en bilkö med bussen. Vi satt nog totalt i en halvtimme, pa grund av nan parad av nagot slag. Men jag har sett lite mer av stan i alla fall. Men ingen shopping - allting är ju stängt. Nästan i alla fall.

Och sa har jag hittat en Ferrari-butik. Om jag nu skulle vilja ha en. Och varför skulle jag inte vilja det? De är ju skitsnygga! De skyltade med tva: 110 000 euro respektive 165 000 euro. Som hittat. Eller nat...

Har inte bestämt om jag ska ut i kväll eller inte. Är jäkligt trött. A andra sidan lär jag ha tid att sova. Folk gar ju ut sa sent här...

Berlin, rapport IV

Nya dagar, nya erfarenheter. Och i gar var en sadan dag.

Äntligen fick jag möjlighet att ga ut i gar. Min mage var mycket bättre och jag hade sovit sa jag var ganska pigg.

Ett par saker har jag lärt mig om Berlins [gay]uteliv: folk gar ut sent. Jättesent. Och pa de flesta gaypubar maste du ringa i en klocka för att komma in.

Jag var först ute och at och gick sedan hem en stund för att inte ga ut för tidigt. Den första puben kom jag till vid strax efter tio. Där satt ett tiotal gamla gubbar och ett par yngre. Jag fick senare lära mig att de yngre var prostituerade. Jag kände dock direkt att det här inte var mitt ställe. Men en ung kille till fanns där som jag började prata med. Han var amerikan men bodde i Berlin. Hn berättade en del matnyttigt, jag hade en jäkla tur som stötte pa honom. Han kunde sedan visa mig till "rätt" ställen.

Vi gick vidare till en annan pub. Klockan var da väl typ 22.30-23.00. Pa en svensk bar skulle det betyda mycket folk. Inte här. Det var tre personer där när vi kom. Tre! Folk började inte komma förrän efter midnatt. A andra sidan hade baren öppet hela natten. Och sa hade den dark room, vilket manga barer här ocksa har.

Jag har inte sovit manga timmar i natt, men hade en jäkligt kul kväll/natt. Nu ska jag bege mig ut och titta lite pa den här stan. En stad som sover. Det är ju inte mycket öppet i dag, bara nagra turistbutiker verkar det som. Inga matvaruaffärer över huvud taget - jag fragade portieren.

Instickare

Apropa gardagen sa var den överjävligt trakig. Jag hade fortfarande problem med min mage sa jag orkade inte ga ut. I stället var jag ute och at en snabb middag, sedan satt jag och kollade pa MTV och hade skittrakigt.

A andra sidan var jag nog trött, och hade kanske inte haft sa roligt om jag gatt ut, för jag somnade tidigt och sov väldigt länge i morse.

MTV och CNN är för övrigt de enda tva kanaler pa teven jag kan se om jag vill första nagot. Sa jag lär mig vad som händer i världen. Och far mg lite musik i själen. Mycket tysk sadan...

Berlin, rapport III

Jag var helt salig i morse. Jag hade bestämt mig för att aka till Alexanderplatz och tog bussen dit. Och vilken otroligt fantastisk arkitektur den här staden har! Här finns en massa fula hus, blandat med en massa fina hus. Och mitt i allt, och runtomkring, finns dessa oerhört intressanta hus. Experimentella, nyskapande, fräcka, vagade, kluriga och alldeles, alldeles... underbara. Jag hade tänkt ägna den här helgen at shopping och öldrickande, men jag har angrat mig. Nu blir det mer sightseeing och promenerande. För jag vill se mer. Varför har inte Sverige sana arkitekter?

Jag har för övrigt varit uppe i tv-tornet i dag. Det var tyvärr lite dimmigt och disigt, men det var ända fantastiskt.

Men när jag stod där och beundrade utsikten, slog det mig: de flesta av de här husen lag i gamla Östberlin. Hur kom det sig att Sovjet lyckades sno at sig just de här omradena när Berlin delades? Och varför protesterade ingen annan? Var det amerikanerna som "salde ut" staden?

Fast a andra sidan har östtyskarna verkligen gjort mycket intressant med sin zon. Vad västtyskarna gjorde med sin har jag inte förstatt än...

Berlin, rapport II

Det är sommar! Naja, tidig höst i alla fall. Eller tidig var. Helt fantastiskt väder!

Och nej, jag angrar inte att jag akte hit, men just nu känns allting lite motigt. Det började när jag kom till hotellet. Precis utanför rakade jag trampa pü ett tuggummi. Och sant är ju sa äckligt! Och eftersom jag inte hade nagon kniv eller dylikt fick jag, när jag kom upp pa hotellrummet, svälja mina äckelkänslor och helt enkelt skrapa bort det med naglarna.

Hotellrummet, ja. Jag höll pa att inte fa nagot. Eller, ja, jag var egentligen aldrig orolig. Det visade sig att de fatt besked om att jag skulle kommit i gar. Men pa min Voucher stod i dag. Men de hade inget rum kvar at mig. Som sagt, jag kände att det skulle lösa sig, och hoppades att jag skulle uppgraders till presidentsviten eller nat. Uppgradering blev det, men till ett dubbelrum - med tva separata sängar. Men rummet är helt okej.

Och sa har jag problem med magen. Jag fick sitta en lang stund pa toaletten när jag var pa hotellet. Jag har nu promenerat en ganska bra stund och kollat i affärer och dylikt. Och skönt är det inte, det kan jag meddela. Men jag biter ihop. Även om jag allra helst skulle vilja ligga hemma i min sköna säng just nu.

Vi far se om jag orkar ga ut i kväll eller om det blir sängen för min del. Teven är ju inte sa lockande dock. Allting är dubbat till tyska, och min tyska är inte tillräckligt bra för att jag ska kunna följa med...

Berlin, rapport I

Nästan det första jag snubblade pa var ett internetcafé. Sa varför missa ett sadant gyllene tillfälle...

Resan hit gick bra. Jag var ju sa glad i mitt tidigare inlägg eftersom gaten lag sa nara. Fast da fick vi i stället aka buss ut till flygplanet. Och innan alla hann stiga pa bussen hade Aronson nastan frusit ihjäl. Och det var ett litet plan - bara tva saten pa vardera sidan mittgangen.

Jag satt bredvid en söt kille, men bade han och jag sov nästan hela vägen sa det hade man ju inte sa mycket för...

Väl pa Tegel (flygplatsen) kunde jag konstatera att den var i storleksordningen Sturup, vilket kändes lite konstigt. Tegel ligger förresten, känns det som i alla fall, mitt i stan.

Sa jag gick och köpte en biljett och tog bussen till stan. Jag hade ju fatt en noggrann vägbeskrivning av hotellet: först en buss, sen byta till en annan och vips sa ar jag framme. Jag ar vid bytet nu. Tänkte att jag skulle passa pa och fika lite - det var da jag sag det har stallet: de serverar jäkligt jättegoda donuts här. Med allt möjligt pa. Min var med choklad, vilket jag tyckte lät gott. Det var det ocksa. Men döm om min stora glädje när det visade sig att det var vaniljkräm inuti ocksa... =)

Och sa en Pepsi Light. Det har jag inte druckit pa manga, manga ar. Finns de ens i Sverige? Jag kunde dock konstatera att Pepsi Max är betydligt godare.

Nu ska jag snart hoppa pa nästa buss och aka till hotellet. Hoppas jag kan fa mitt rum sa här dags...

De tyska tangentborden är förresten väldigt lika de svenska: ä och ö finns pa samma ställe som i Sverige. Men där jag vill skriva a (ett a med en ring över) finns ett tyskt ü. A med ring över verkar inte finnas. Det är helt okej. Vad som är värre är att där jag vill skriva y finns i stället z. Otroligt irriterande. Men jag far väl vänja mig...

Vi hörs nog snart igen.

Full på flygplatsen

Jag sitter nu på Arlanda och har precis hällt i mig en Carlsberg Hof. Så jag är nog lite lullig...

Resan hit gick bra, även om jag tycker att taxichauffören körde lite fort. Och det var mörkt ute, och dimmigt, och nästan alldeles folktomt. Så det kändes nästan lite kusligt.

Att checka in var inga problem. Mina vätskor (inte kropps-) fick plats i en liten påse, så jag kunde ta in väskan i kabinen, vilket känns skönt. Då slipper man köa så länge på den där jäkla bagageutlämningen...

Så blev det en öl alltså. Och nu sitter jag mest och väntar på att Pressbyrån ska öppna. Jag behöver lite tuggummi. Tydligen har den som ska stå i afffären försovit sig, för enligt bartendern borde de ha öppnat vid det här laget.

Och kan man förstå: för en gångs skull ska kommer planet till den allra närmaste gaten. Vilket ju betyder att jag inte behöver gå så långt. Den här gången...

Låg humor

Hmm. Jag upptäckte precis att min humor här inte är av allra högsta kvalitet. Sorry...

Ord-verifikationen åter

Jag återinförde ordverifikationen. Inte för att jag gillar det, men spam-kommentarerna har börjat komma tillbaka. Och jag har inte den minsta lust att komma hem från Berlin med sjuttioelvatusen spam-kommentarer i bloggen...

Berlin, hier komme ich

Så var det snart dags. Klockan är miss i nassen och jag är uppe med tuppen. För snart bär det av till Berlin. Jag har bloggat direkt under mina resor till London. Vi får se om det blir samma sak med Berlin.

För de har väl Internet i Tyskland?

;-)

Medtag och saknad

Har precis laddat ned Robbie Williams och Rudebox. Och slängde även med Take That och Patience. Så nu har jag lite att lyssna på i Tyskland. Nåja, lite Scissor Sisters och lite annat smått och gott blev det också.

Jag kommer att sakna Idol i morgon. Men ska kolla på det när jag kommer hem. Har jag tur hinner jag inte få reda på vem som åkt ur innan. Så kan det bli lite spännande. Och jag kan blogga om programmet som vanligt...

Nu ska jag verkligen hoppa i säng.

God natt. See ya in Berlin! (förhoppningsvis)

Packningen klar

Sådär ja. Nu är jag i princip klar med packningen. Resten får jag ta i morgon. Nu måste jag sova. Hmm, sova. Just det. Ska upp vid tre igen. Det blir inte mycket sovande i natt, inte...

Men jag kan inte bestämma mig om jag ska ta en regn/vindjacka med mig också. Förutom skinnjackan menar jag. Suck. Återigen: decisions, decisions...

Och så har jag testat om mina flytande saker får plats i en enliterspåse. Tyvärr hade jag ingen enliterspåse, så jag fick ta en enliterskanna i stället. Där fick de inte plats. Men jag utgår ifrån att påsen är något mer flexibel...

Icke-packning

Klockan är snart halv tio och jag packar för fullt inför resan till Berlin i morgon.

Ha ha.

Not.

I stället sitter jag här, surfar lite, kollar på tv, pratar i telefon. Typ. Men inte packar jag inte. Och jag ska ju bara upp klockan 3 i natt, så jag har ju hela kvällen på mig att packa. Not. När skulle jag då sova?!

Nåja, det löser sig som han sa. Det brukar ju inte ta så lång tid. Man har ju packat förr. Det enda nya den här gången är att jag måste kolla om min tandkräm, linsvätska etc. passar i en enliterspåse. Annars blir det att slänga bak väskan i bagaget...

Förbi bostadsklön

Förre statsministern Göran Persson och hans fru, systembolagets vd, Anitra Steen har enligt uppgift fått en övernattningslägenhet i centrala Stockholm utan att stå i bostadskö.

Vem skulle tacka nej till ett sådant erbjudande? Inte jag i alla fall...

Kaos på kansli?

Bara det faktum att regeringen beslutat sig för att göra en polisanmälan avseende de påstått försvunna banden gör ju att man börjar fundera på hur saker och ting egentligen fungerar på det där regeringskansliet. Och hur mycket är ett arv från sossarnas långa tid vid makten...?!

En sån där dag

I dag vill jag faktiskt inte. Jag vill bara ligga i min säng med täcket över huvudet. Och ha det varmt och gott och bara få vara med mig själv...

Skulle inte det vara okej?

Dagens i-landsproblem

Jag reser till Berlin i morgon och planet går redan 07.15. Så frågan är nu hur jag ska ta mig till Arlanda. Ska jag ta flygbussen? Arlanda Express? Eller taxi? I vilket fall så måste jag ta taxi hemifrån till Centralen, tunnelbanan går inte så tidigt som jag behöver åka. Och då kan jag ju lika gärna ta taxi hela vägen. Det blir 445 kronor. Och mitt småländska hjärta bara skriker: NEEEEEEJ! Men det vore ju så bekvämt...

Och någonstans har jag nog redan bestämt mig...

Bond finns. Men hans namn är hemligt...

Aha, det var väl det vi alla trodde...

=D

Lite om mig

Jag hittade den här listan hos Annen. Egentligen börjar jag bli dödstrött på listor. Men, här kommer den ändå. Bara för att...

Senaste impulsköp: Linsvätska i liten förpackning (som jag kan ha med mig i flygplanet på fredag).

Bästa fikat: Mjölk och nybakade kanelbullar. Eller muffins.

Färg du hatar: Ingen. Men syrén är fult på kläder...

Så får du motion: Styrketräning två gånger i veckan, spinning två gånger i veckan och aerobics en gång i veckan. Dessutom försöker jag promenera emellanåt.

Om du var en blomma: Blommor är för mesar.

Det dyraste du äger: Oj. Skulder?

Tidigaste barndomsminnet: Lekskolan. Jag och Cecilia brukade stanna kvar lite efteråt och pussas...

Första frågan du ställer till ny bekantskap: Går du ofta hit? Ha ha.

Samlar på: Damm?

Underskattad grönsak: Ärtskidor.

Överskattad grönsak: Sallat.

En bil är en: transportör som spyr ut avgaser. Men som jag fullkomligt älskar att köra!

Pryl du inte kan vara utan: Min mobil.

Ditt livs aha-upplevelse: Fick många när jag gick i terapi.

Tidningar du prenumererar på: DN, QX och Offside.

Du gör med 100 upphittade kronor: Beror på, men antagligen tar jag dem.

Nån du saknar: Ja, han med stort H.

När grät du senast: Det är nog några veckor sedan nu.

Du tycker det är tantvarning/gubbvarning då: Det finns så mycket...

När är du gammal: När orken tar slut.

Jag kommer bli: Äldre. Och klokare. Förhoppningsvis...

Svart eller vitt? Svart.

Mjukt eller hårt? Den ska helst vara hård...

Homo eller hetero? Homo.

Höger eller vänster? Höger.

Stor eller liten? Eeeh? Jag förstår inte.

Loket eller Oldsberg? Oldsberg

Göteborg eller Stockholm? Stockholm!

Landet eller storstan? Storstan!

Kram eller puss? Puss.

Vagn eller buss? Vagn? Hur då?

Om du träffar någon som du blir förtjust i och han/hon talar om för dig att han/hon är rasist/nynazist...Skulle du fortsätta dejta honom/henne? Självklart inte.

Hyrfilm eller bio? Bio.

Gräs eller grus? Gräs.

Piggt eller opiggt? Förstår jag inte heller.

Pasta eller potatis? Potatis. Men det blir mest pasta...

Tjänare eller tjäna? Men hallå! Tjänare så klart. Helst en städerska...

Is eller mjukglass? Mjukglass.

Natt eller dag? Natt. Fast då sover jag oftast...

Felix eller Heinz? Nej tack. Ingen ketchup för mig.

NK eller Myrorna? NK.

Marsvin eller hamster Vad är skillnaden?

Rakad eller orakad? Var på kroppen pratar vi?

Biffig eller slank? Slank.

Blåögda eller brunögda? Spelar ingen roll.

Popsnöre eller sportfåne? Sportfåne.

Naken eller pyjamas? Naken.

Linda Skugge eller Linda Rosing? Kan jag inte få ta Linda Evangelista?

Peter Stormare eller Peter Jihde? Peter Jihde. Snygg, cool och jäkligt bra.

Kaffe eller te? Te.

Champagne eller ramlösa? Beror på situationen. Men okej då: Champagne!

Se filmen Festival eller stirra in i en vägg 90 min? Har aldrig sett filmen, så jag vet inte...

Bakispizza eller bakischirre? Chirre?

Förfest eller efterfest? Förfest. På efterfesten somnar jag alltid...

Engångssex eller engångstallrik? Sex, sex, sex.

Plastbestick eller plastbröst? Plast är aldrig att föredra.

7-11 eller Pressbyrån? Pressbyrån har billigare Pepsi Max.

Glasögonorm eller linscooling? Linserna. Om Aronson själv får välja...

Plugga eller jobba? Jobba. Man har mer pengar då...

Planka eller pröjsa? Pröjsa. Självklart.

Yngre eller äldre? Yngre. Jag har åldersnojja.

Lång eller kort? Lång. Eller kort.

Om någon sviker ditt förtroende; kan du förlåta sånt? Det beror på. Men jag kan var jäkligt långsint.

Tycker du om ord? Oh, ja.

Nämn namnet på en tennisspelare? Stefan Edberg.

Finns det någon du ogillar starkt? Ja.

Är du bra på att lösa konflikter el. är du konflikträdd? Konflikträdd. Men jag försöker.

Är du bra på att be om hjälp eller är du en sån som hellre reder dig själv? Bra karl reder sig själv.

Är du svartsjuk? Ja.

Vad gjorde du igår kväll? Först spinning, sedan matlagning. Kollade på Ugly Betty och Böglobbyn samt Cityakuten.

Tycker du homosexuella ska få gifta sig i kyrkan? Det är upp till kyrkan att avgöra.

Använder du bokmärke eller gör du hundöron? Förr hundöron, men har mer och mer gått över till bokmärke.

Finns det någon bok du önskar att det gjordes film av? Min självbiografi.

Tyckte du om att gå i skolan? Ja, i grundskolan. Men inte gymnasiet.

Vilket ämne gillade du bäst när du gick i skolan? Historia.

Vilket ämne gillade du sämst när du gick i skolan? Slöjd.

Minns du någon speciell person (lärare, kompis, annan personal) från din skolgång? Min lågstadielärare, Gunilla Karlsson.

Har du fortfarande kontakt med någon från din klass? Väldigt, väldigt sporadiskt.

Tycker du det var bra att den 6 juni blev röd dag? Inte när det skedde på bekostnad av annandag pingst.

Vilket jobb skulle du aldrig kunna tänka dig ta? Tandläkare och syo-konsulent.

Hur tror du att du skulle reagera om en mycket närstående "Kom ut ur garderoben"? Inte nämnvärt.

Tror du att vi är styrda av ödet eller har vi en fri vilja? Eller kanske slumpen? Jag tror på människans fria vilja. Samtidigt tror jag att allt är förutbestämt. Jag vet, svårt att få att gå ihop...

Vad är ditt favoritpålägg? Ost.

Vad är det första du tänker på när du vaknar? Usch, vad kallt det är.

Är du troende? Ja.

Ska kvinnor kvoteras till höga poster inom näringslivet? Nej, den som är bäst lämpad ska få jobbet.

Tycker du om stearinljus? Inte särskilt.

Använder du hårbalsam? Ha ha. Nej.

När blir man vuxen? När man lärt sig att ta ansvar.

Vilken färg har din tandborste? Just nu: röd. Men jag byter med mer eller mindre jämna mellanrum...

Har du lök i köttbullarna? Ska man inte ha det?

Hav eller sjö? Hav.

Har du någon skrivare? Nej.

Har du någon scanner? Nej.

Vad har du för väckarklocka? En knallgul klockradio som jag fick när jag fyllde 10 år.

Hur ofta klipper du tånaglarna? En gång i veckan. Typ.

Har du hår på ryggen? Inte vad jag vet.

Har du betalat månadens räkningar? Alltid. Och först.

Använder du hudlotion? Ibland.

Har du åkt ambulans någon gång? Nope.

Sötlakrits eller saltlakrits/salmiak? Sötlakrits. Om jag nu tvunget måste...

Chips/ostbågar/jordnötsringar? Chips. Men ibland ostbågar.

Tycker du om Dr Pepper? Eew. Skulle inte tro det.

Äpple eller Päron? Äpple. Sedan jag fann en halv mask i ett päron...

Äter du fiskbullar? Eew. Skulle inte tro det.

Svettas du mycket? Bara när jag blir osäker.

När klippte du dig senast? Cirka fem år sen. Jag trimmar mig i stället...

Vad kollade du senast hos doktorn? Magen.

Har du fått riktig massage någon gång? Ja.

Tycker du om rökt kött? Ja.

Vilken är din favorit på Mc Donalds? Utgången.

Platt eller vanlig dataskärm? Platt, tack.

Vad har du för mobiltelefon? Sony Ericsson K600i

Hur betalar du dina räkningar? Genom nätet.

Dammsög du bakom soffan sist du dammsög? Ja. Den står inte utmed väggen. Så...

Är det ordning eller oreda i dina byrålådor? Lite av varje.

Hur stor hårddisk har du? Oj, jag måste hämta ett måttband...

Har du överkast på sängen? Nej.

Har du brutit något någon gång? Ja, löften. Och förtroenden. Och vänskap.

Vad är den värsta sjukdom du haft? Svartsjuka.

Har du blivit sövd någon gång? Ja, när jag opererade bort mitt bråck.

Lever din mormor? Nej. Hon dog innan jag föddes.

Har du varit med på TV? Ja, student-tv i Lund.

Vad BORDE du göra istället för att sitta och svara på frågor just nu? Sova.

Använder du tofflor? Nej, jag hittar inga jag vill ha.

Använder du morgonrock? Ja.

Är du en Besserwisser? Ja.

Kan du dricka mjölk som "gått ut" för 3 dagar sen? Det skulle aldrig falla mig in.

Beskriv din humor: Jag snor Annens rakt av: rå, ironisk, sarkastisk, oslagbar, fräck, snuskig, torr, långsökt.

Avhopp bland bögar

Sverker Åström hoppar av Böglobbyn i Sveriges Television. Det är han ju naturligtvis i sin fulla rätt att göra (det skulle vara intressant att se uppdragsavtalet med SVT).

Fast man undrar ju varför han till Christina Jutterström i ärendet. Hon är ju faktiskt inte vd för SVT längre! Är han för fin för någon annan?

I övrigt orkar jag inte bry mig just nu...

SL-korten blir dyrare

Men varför, Stockholms läns landsting? Vill ni verkligen att färre ska åka kommunalt? Och i så fall, varför?

Och ska jag återigen tvingas fråga er moderater om er miljöpolitik? Jag har ju inte fått något svar än...

Säg mig vart du ska, och jag ska säga dig...

På väg hem från jobbet i dag passade jag på att gå och växla till mig lite euro, eftersom jag ju åker till Berlin på fredag. När tjejen på växlingskontoret frågade vilka valörer jag ville ha blev jag helt ställd. Jag menar, jag är inte ens säker på om jag hållit i en euro någon gång. Hur ska jag då kunna veta vilka valörer jag vill ha?

Men jag såg nog lite förvirrad ut, för tjejen frågade vart jag ska resa. Tyskland, svarade jag. Okej, svarade hon, då tar vi lite blandade valörer. Vad bra, tänkte jag och log ett litet tacksamt leende. Men senare började jag fundera: vad menade hon egentligen med frågan? Ville hon framstå som professionell? Hade hon gett mig en annan blandning av valörer om jag sagt att jag skulle resa till Frankrike? Eller Lettland? Italien?

Men jag fick mina pengar, och det är ju huvudsaken...

Ingvar Oldsberg

Tja, han är väl varken bättre eller sämre än någon annan.

...jag har nämligen aldrig förstått allt fuzz över vem som ska vara julvärd.

Målvakt igen

Jag har ännu inte kommenterat det faktum att Magnus Hedman numera spelar i Chelsea. Och att han dessutom fick debutera redan första dagen på jobbet. Även om laget var B-lagsbetonat - och matchen inte ingick i Premiere League.

Och det finns egentligen inte så mycket att säga. Jättekul för honom! Grattis! Verkligen. Men man undrar ju vad det säger om standarden på målvakter inom fotbollen. Eller om han varit så pass duktig med träningen det senaste året att han är så bra som han en gång var...

=)

Sjödin leker med oss

Nu är SSU:s ordförande Anna Sjödin ute och röjer igen. Ni minns väl henne? Hon har nyligen dömts i tingsrätten för att i våras ha misshandlat en vakt på Crazy Horse och även förolämpat honom.

Enligt Aftonbladet har hon nu kört för fort. Och inte så lite heller: 105 på en 70-väg. Så polisen tog körkortet på plats. Och böter fick hon också. Dryga sådana.

Jag undrar hur länge Sjödin ska leka jag-står-över-lagen-leken innan hon inser att hon är en belastning, inte bara för sitt förbund utan också för sig själv...?!

Teveklipp

Jag har precis upptäckt en sak. Jag ville se Glenn Hyséns reciterande av Gardell igen. Men eftersom jag inte orkade sätta på teven och spola på videon, gick jag in på Böglobbyns sajt i stället för att kolla. Och där var det bortklippt! Ingen Glenn, ingen satir, inga sju små rövar...

Varför?

Böglobbyn - andra programmet

Sådär ja. Nu har jag sett andra avsnittet av Böglobbyn (jag spelade in det i går eftersom jag inte var hemma).

Det var två reportage . De handlade båda om utanförskap; två bögar som inte kände sig hemma i bögvärlden. Som kände sig utanför. Och det kan jag verkligen känna igen mig i. Jag kände mig hemma första gången jag var ute på gayställe. Sedan dess har jag mest känt mig utanför...

Och reportagen skulle kunna ha varit riktigt bra. "Kunna ha varit" eftersom två saker gjorde att de inte var bra.

För det första: Båda reportagen gjordes med utgångspunkt att de båda huvudpersonerna inte bara är besvikna utan också väldigt bittra: gayvärlden är inte som de vill och därför känner de sig utanför och till och med utstötta. Problemet är bara att ingen av dem verkade särskilt bitter. Tvärtom kändes de starka och modiga. Och glada och trots allt ganska nöjda med sina liv...

För det andra: det är helt okej att göra ett reportage om Carola och hennes syn på homosar. Det är till och med önskvärt att sådant görs. Men vad hade det i det här reportaget att göra? På vilket sätt visade det att huvudpersonen var utstött från gayvärlden? Eller heterovärlden för den delen.

Bäst i programmet: Glenn Hysén fick recitera Jonas Gardell. Satir på riktigt hög nivå! Och ställer samtidigt en viktig fråga: får man som bög verkligen säga precis vad som helst? För när det kom ur en [macho]heteros mun lät det verkligen riktigt, riktigt plumpt...

Slutligen en fråga: Marco tänder på "bögar". Inte på killar, utan på bögar. Hur kollar han sånt? Frågar han först och sen tänder han?

Vardagsdramatik

Jag har varit på spinning i kväll och var då med om ett riktigt litet drama. På den klassen jag var går även ett helt gäng tjejer på typ 17-18 år. Ni vet typen: uppsminkade till tänderna, kroppsnära kläder som visar mer än de döljer, pratar konstant och hela tiden och måste sitta på cyklarna bredvid varandra, annars dör de eller nåt.

I dag strax inna klassen började var vi några som satt och värmde upp lite. Andra (läs: några ur tjejgänget ovan) satt och pratade. Och värmde säkert upp också. Plötsligt kommer en av deras kompisar in och storbölar. Hon berättar högt och tydligt så att vi alla hör att hon tidigare under dagen förlorat sitt SL-kort. Jag förstod att det var dyrt för henne, eftersom hon gjort vissa tillägg till det vanliga kort hon får som skolungdom. Nu hade hon hittat kortet i jackfickan hos en annan i gänget. Den tjejen hade tydligen uppenbarligen stulit det.

Jag kan inom parentes meddela att jag och Frrredrik råkade möta våra blickar och jag tror att vi båda tänkte samma sak: tjejer! Suck...

Den gråtande tjejens kompisar var inte så tröstande, tyckte jag, men uppmanade henne i alla fall att gå och prata med tjejen (som tydligen också var på gymmet). Tjejen gick iväg. Efter några minuter av klassen kom hon tillbaka och cyklade.

Efter klassen råkade jag få höra att den anklagade tjejen tydligen sagt något som "avslöjade" henne som faktiskt varande tjuv...

Så kan det gå till på ett gym i Stockholm Anno Domini 2006...

=)

Engelsk terapi

Jag är ganska trött efter gårdagen. Vin och jobba sent är alltid jobbigt. Så det är skönt att jobbet i dag inte ställer min hjärnkapacitet på alltför hårda prov: jag sitter och hjälper till att översätta en text till engelska. Lagom terapi så här en dag när man hellre vill ligga i sin säng...

=)

Världens största toalett?

Jag hittade den här filmen hos Mats Strandberg. Jag hade antagligen dött av skam om jag varit hon...

Och så jävla äckligt! Och samtidigt så roligt...

Rätt man fick pris

...och Fredrik Ljungberg vann Guldbollen 2006 - trots att jag inte var med och hjälpte till. Det var andra gången han fick ta emot det priset - första gången var 2002. Och ärligt talat: hade han någon allvarlig konkurrent...?!

=D

Ständigt sökande

Vi har haft arbetsmöte i kväll med en massa externt inbjudna. Det var föredrag och diskussioner. Och snittar och vin.

Och en av föredragshållarna var riktigt snygg. Inte min typ, men väldigt snygg. Och det var en annan riktigt snygg kille där. I början verkade han flirta lite med mig, men helt plötsligt var han som en omvänd hand. Vet inte om han förstod att jag flirtade tillbaka, eller vad annars det var som hände...

Men vad är det med mig? Här har vi arbetsmöte med mingel, och det enda jag tänker på är sex!?

Tålamod

Jag har precis, för första gången, hört Patience med Take That. Jag har även hört den för andra gången. Och tredje. Och är nu inne på min fjärde.

Jag kan inte riktigt bestämma mig vad jag tycker. Jo, låten är bra. Riktigt bra, till och med. Men sjunger Gary Barlow så bra som man borde göra i den här låten? Hmm. Jag är inte så säker på det. Drar han ner låten? Ja, det är just det jag inte vet...

Här kan man se videon, eftersom jag inte lyckades lägga in den direkt...

Allt för ett knull eller två

Jag har aldrig känt något behov av att vara med i teve. Inte för sakens egen skull i alla fall. Men det är klart, blir det så här så kan jag nog tänka mig att vara med både en och två gånger.

Det börjar bli ett tag sen senast. Och jag menar, jag kan väl också prata med Lisbeth Åkerlund. Eller Claes Runheim. Eller varför inte Carolina Gynning och de andra käcka flickorna i Förkväll...

Kan Tore Kullberg så kan jag. ;-)

Ungdomsidoler hyllar fotboll

Jag kommer inte att vara hemma i kväll (vi har en grej på jobbet) och jag kan därför inte se Fotbollsgalan. Fast jag vet inte om jag hade sett den i vilket fall, de senaste åren har den varit så dålig att det knappt har varit värt besväret. Ändå gillar jag galor.

Men jag fick chans att ompröva mitt beslut när jag precis läste att Take That ska uppträda på galan i kväll. Bara därför skulle jag kunna kolla på den. Men nu är jag ju inte hemma som sagt. Och videon är inte påslagen...

Var är barnen?

Jag har precis tittat på en dokumentär i SVT. Den stora olyckan ...och fröken som inte kom heter den, och handlade om den största olyckan i Stockholm någonsin: en bussolycka på Essingebron den 24 november 1948. Bussen krockade med en lastbil och körde över kanten och störtade ner i vattnet. Femton människor dog, en överlevde.

Filmen är gjord av Peter Torbiörnsson som bodde på Stora Essingen. Hans fröken kom aldrig den morgonen, och det var bland annat det filmen handlade om: olyckan och hur man bearbetade, eller snarare inte bearbetade, den.

Men filmen handlade också om hur det var att vara ung då. Och kanske även om hur det är att vara ung i dag...

De pratade om hur de brukade leka och hur man kände alla runtomkring, i det här fallet alla som bodde på Stora Essingen. Och då slog det mig: var är alla barn i dag? Varför ser jag aldrig några?

När jag var liten var vi ofta ute och lekte. Visst satt jag mycket inne och kollade på tv eller läste, men vi var mycket ute och lekte: kurragömma, tjuv och polis, Svarteman, fotboll, smygleken och allt vad det hette. Vi byggde kojor och sprang i "bäcken" där vi egentligen inte fick vara. Och vi hade skitkul!

Men numera ser jag aldrig några barn. Bara små, små som åker vagn, eller nyligen gjort det. Men var är åttaåringarna? Tioåringarna? Tolvåringarna? Sitter de bara hemma och spelar datorspel? För visst måste det ju finnas barn i mitt bostadsområde? Eller över huvud taget på Kungsholmen!? Och i Stockholm...

Tyskarna visar vägen

Åh, jag gillar tyskarna sinne för ordning och effektivitet. Det är så uppfriskande.

Jag åker till Berlin nästa helg och har försökt förbereda mig lite i dag. Bland annat har jag varit inne på mitt hotells sajt för att kolla hur jag tar mig från flygplatsen och dit. Och det var ingen snabbt ihopslängd vägbeskrivning inte. Det var in i minsta detalj förklarat hur jag skulle göra:

På flygplatsen tar du buss XX mot YY. Stig av vid ZZ som är den femte hållplatsen. Där tar du buss AA mot BB och stiger av vid CC, som är den tredje hållplatsen. Där går du i bussens färdriktning och tar till höger vid nästa korsning. Gå över till andra sidan gatan och gå cirka 50 meter så ligger hotellt där.

Så ska en vägbeskrivning se ut.

=)

En moderat förklaring, tack

Jag vet inte om det är några moderater som läser min blogg. Men om det är det, kan inte du, eller ni, förklara för mig varför moderaterna har så otroligt dålig miljöpolitik!?

Nyspelad musik 21

De tio senast spelade låtarna i min iTunes (random):

1. Pet Shop Boys - Luna Park
2. Agnetha Fältskog - Många gånger än
3. East 17 - House of Love
4. Sahara Hotnights - On Top of Your World
5. The Soundtrack of Our Lives - Bigtime
6. Alcazar - Start the Fire
7 The Strokes - When It Started
8. Christian Waltz - Wonderchild
9. Manic Street Preachers - The Everlasting
10. Blur - The Universal

Just nu: Magnus Uggla - Minnena av dig

Svärord på finska

Som om det inte vore nog att jag brakat rakt in i en höstdepression och dessutom blivit fet som en gris; nu har jag fått en stor jävla finne på kinden också. Nej, den har inte brutit ut än, men den är på god väg. Jättesnyggt! Not.

Och jag som faktiskt inte haft en finne på flera år, inte sedan jag började banta (och la om mina matvanor helt), då för några år sedan när jag gick ner 14 kilo. Och fick, om inte en vacker, så åtminstone en mycket finare kropp än den jag hade. Och än den jag har i dag...

Men det var finnjäveln jag skulle prata om nu. Stor som ett hus och börjar bli riktigt jäkla röd. Fan också.

Lördag och ensam

Det är lördagkväll och jag sitter hemma. Ensam.

Igen.

Det är evigheter sen jag var ute en lördagkväll. Men jag har verkligen ingen lust. Jag orkar inte. Jag tycker jag har blivit så jävla ful, så jag vill inte visa upp mig mer än nödvändigt. Så då sitter jag hellre hemma. Och har tråkigt.

Även om jag just i kväll kollar på Sex and the city...

Att vänta i det stora äpplet

Jag har precis sett New York Waiting. Och det var först när eftertexterna kom som jag fattade att teamet bakom filmen är svenskt. Det hade inte jag förstått. Manus och regi av någon som heter Joachim Hedén.

Men att manusförfattaren är svensk kan säkert förklara den dåliga dialogen. För den var helt kass. Manuset kändes inte bra över huvud taget. Regin var också dålig. Skådespelarna var sådär. Men allra sämst var faktiskt översättningen. Jag fick rysningar genom hela kroppen.

Fast jag gillade den manlige huvudrollsinnehavaren, Chris Stewart. Han var så söt. Och han såg ut att var riktigt... god.

Förakt - med socker på

Jepp, jag har blivit fet. Det fick jag konstaterat, svart på vitt, i morse. Så jag borde ju banta, börja äta mer grönsaker och mindre fett och socker. Se till att jag går ner de där kilona igen.

Men jag valde att fortsätta förakta mig själv. Jag valde att tycka synd om mig själv. Jag valde att dränka mig själv i min olycka. Jag valde fortsatt ångest.

Jag valde att gå och köpa mig en påse lösgodis...

Jag - en fetknopp

När jag kom till gymmet i morse passade jag på att väga mig. Det var ju ett tag sen. Och även om jag menar att vikten i sig är tämligen oviktig (muskler är ju till exempel tyngre än fett), så kan det vara en bra värdemätare eller indikator.

Och jag har gått upp åtta kilo. Jag säger det igen: åtta kilo. Åtta fucking kilo! Inte undra på att jag känner mig fet och att jag äcklas. Fy fan. Och vad besviken jag är på mig själv. Fy fan, alltså.

För några år sedan gick jag ner 14 kilo. Jag var så glad och så stolt över mig själv. Och nu håller jag på att rasera alltihop. Jävla fan helvetes skit! Kuk och fitta.

Och det värsta är: även om jag inte äter "bantarmat" så äter jag heller ingen speciellt fet mat. Utan bara vanlig mat. Och ändå...

Aaaarrrrrrrrrrgggggggggghhhhhhh!

Jag längtar redan

Madonna har enligt uppgift börjat planera för uppföljaren till sin förra skiva, Confessions on a dance floor. Och hon ska nu tydligen arbeta med Agnetha Fältskog och Frida. Om det stämmer är det en sensation, faktiskt. Men framför allt otroligt jättekul!

Kanske lyckas Madonna med det ingen annan lyckats med: att få ur Frida och Agnetha ur sina skal...

=)

Trängselavgiften kommer igen

Regeringen har beslutat att trängselskatten ska återinföras i Stockholm. Någon gång i vår ska det ske.

Och tro mig, ingen kan vara gladare än jag åt det. Men jag är luttrad: jag är helt övertygad om att den kommer att vara rejält urvattnad när den väl införs. Och dessutom ska pengarna man får in gå till nya vägar, och inget går till kollektivtrafiken. Varför är det så? Lite kunde de ju få i alla fall...

Cissi ut

Cissi Ramsby åkte ur Idol. Inte en dag för tidigt. Hon var bra, men har blivit bara sååå mycket sämre.

Men nu är det spännande: fyra av mina favoriter kvar: Erik, Markus, Johan och Felicia. Oerhört spännande fortsättning...

...fast nästa fredag får jag inte se. Shit asså. Ångrar nästan min Berlinresa. Men bara nästan...

Idol 10 november 2006

Motown-tema i kvällens Idol. Jättekul. Det är en kategori där rösten verkligen får göra sig gällande. Och där man kan ta ut svängarna ordentligt.

Först ut var Erik. Och jag tycker juryn var lite orättvis mot honom. Jag tyckte han var bra. Kanske, som någon sa, mer funk än soul. Men jag blev berörd. Och jag ville upp och hoppa med Erik.

Och sen kom Cissi. Och jag håller med Peter Swartling: hon klarade inte av det.

Och så Markus. Som säger sig inte vara en soul-sångare. Men jo, Markus, det är du. Det är du!

Och Johan, min Johan. Jag säger, återigen som Peter: det här var det bästa du gjort på riktigt, riktigt länge. Fan så coolt!

Slutligen Felicia. Falskt. Och för lågt tonläge. Men det tog sig på slutet.

Och så kom de en gång till.

Erik - Började bra men sackade lite på slutet. Men in alles: riktigt bra.

Cissi - Bättre den här gången. Men alldeles för falskt för att jag ska vara nöjd...

Markus - Bra. Förstås. Även om jag inte riktigt kände igen Markus.

Johan- Det räcker så. Johan! Wow.

Felicia - Eget. Och väldigt vackert.

__________

Bäst i kväll: Markus.

Sämst i kväll: Cissi.

Hedersomnämnande: Johan, Johan, Johan.

Bör röstat ut: Cissi.

Glögg, bögar och mystiska brev

På väg hem från jobbet i dag gick jag först till Systembolaget. Där köpte jag vin och Blossa 06 - den nya glöggen för i år, som bland andra Oswald pratat sig så varm för. Och nej, var inte oroliga: glögg dricker man inte före första advent...

Sedan åkte jag och handlade mat. I affären fanns två jättegulliga bögar som jag aldrig sett förr.

Att de var gulliga såg jag bland annat senare på busshållplatsen där den ene knöt en halsduk kring den andres hals. Med stor kärlek, tolkade jag det som. =)

Och att jag inte sett dem förr kan tyckas lite konstigt eftersom de åkte med samma buss som jag och tydligen bor åt mitt håll. Fast var de klev av vet jag inte, eftersom jag var tvungen att kliva av tidigare än normalt, eftersom jag skulle hämta mitt mystiska brev.

Men jag hann med bussen som kom efter den buss jag åkte med först, och vi hann faktiskt i kapp den första bussen vid min hållplats, men då såg det ut som att de redan stigit av, tidigare.

Mitt nystiskt brev, förresten. När jag fick det i min hand blev jag ännu mer förbryllad. Inte en ledtråd till vem avsändare var. Och brevet var litet, men tjockt. Och ganska mjukt. Det gick inte alls att gissa sig till vad det var. Spännande...

När jag öppnade brevet visade det sig innehålla ett... paraply! Ett paraply från mitt fackförbund, som tack för att jag är fackligt aktiv. Men hallå! Tack för paraplyet, verkligen. Men kan man inte sätta ut en avsändare på kuvertet? Tänk om jag varit konspiratoriskt lagd (dööööh!). Då hade jag ju kunnat tro att brevet innehöll en bomb. Eller Antrax-bakterier. Eller bajs. Eller nåt annat äckligt...

Men nu kan jag åtminstone stoltsera med ett nytt, och litet, hopvikbart, paraply...

...och bögarna får jag väl hoppas få möta igen. Även om de inte alls ville flirta med mig på bussen.

Dagens skratt II

En ung kille från en by i Norra Norrland flyttade till Stockholm och gick till ett stort köpcentrum för att söka jobb. Chefen för köpcentret undrar: "Har du någon säljerfarenhet?" Killen svarar: "Nåååå, jooo, nok ha har ja jobbat som säljare hemma i skogarna." Eftersom chefen tyckte killen verkade trevlig och framåt bestämde han sig för att anställa honom. "Du kan börja imorgon bitti" sa han till killen. "Jag kommer ner efter vi har stängt imorgon kväll och ser hur du har haft det på din första dag."

Killen hade en tung dag, men till slut var den till ända. Efter stängningsdags kom så chefen ner som han lovat dagen innan. "Hur många affärer gjorde du idag?" frågade chefen. Killen svarade: "En." Då blev chefen lite fundersam och sade "Bara en!? Våra försäljare brukar normalt göra mellan 20 och 30 affärer på en dag. Hur mycket pengar rörde sig affären om?" Killen svarade: "1 911 138 kr." Chefen blev mycket överraskad och sade: "1 911 138 kr!!! Vad sålde du då till honom?"

Killen svarade: "Först sålde jag en liten metkrok. Sedan sålde jag en mellanstor metkrok. Därefter sålde jag en stor metkrok. Sen blev det ett metspö. När jag sedan frågade vart han skulle fiska någonstans svarade han att han skulle åka ner till kusten. Då sa jag att han skulle behöva en båt, så vi gick ner till båtavdelningen. Jag sålde honom den stora Baylinern med dubbla motorer. Därefter visade det sig att hans lilla Honda Civic inte fick dra den stora båten, så jag tog med honom till bilavdelningen och sålde honom den där 4-hjulsdrivna Chevrolet Tahoen."

Chefen, som nu var i chocktillstånd sade... "Så du menar alltså att en kille kom in för att köpa en metkrok och du lyckades sälja honom en båt och en bil?" Då svarade killen glatt: "Nej, nej! Han kom in och skulle köpa tamponger till sin fru, och då sa jag att han lika gärna kunde åka och fiska, eftersom helgen ändå var förstörd!

Stämningen i topp med raketfart

En ung man i England var på fest, men hade tråkigt och tänkte pigga upp stämningen lite. Så han gjorde som varje normalt funtad person vid sunda vätskor skulle gjort: han stoppade upp en raket i röven och lät en kompis tända på.

Behöver jag säga att han nu ligger på sjukhus med inre blödningar...?!

Roliga - trots allt

Alltså, jag tycker verkligen att Anders (Johansson) och Måns (Nilsson) är vansinnigt jävla skitroliga. Jag tyckte det i Så funkar det i P3 och jag tyckte det i Anders och Måns i SVT.

Men jag kan inte förmå mig att gilla Fråga Anders och Måns. Visst är de roliga, och jag skrattar mycket. Och jodå, jag har säkert lärt mig ett och annat. Men det är rörigt och det känns som att de inte tar alla frågor på allvar. Och man hinner inte reflektera över ett svar förrän man får nästa. Och det där med korsan och rödbetorna i dagens avsnitt förstod jag aldrig. Varför blanda in Anders teori om den nu var fel?

Självklart vill jag se mer av dem. Men gärna i ett annat koncept. Ett koncept som inte känns stressigt och... ja, nästan framkrystat...

Det mystiska brevet

När jag kom hem i dag låg det en Avi om ett stort paket på hallgolvet. Ingen avsändare, utan bara ett frågetecken. Och jag har inte, vad jag kan komma ihåg, beställt några varor. Spännande. Mystiskt. Och det retar min nyfikenhet.

Fast inte alltför mycket. Jag orkade helt enkelt inte ta på mig igen och promenera de 15 minuter det tar att gå till postutlämningsaffären. Det var så kallt. Så det får bli en annan dag i stället...

En målvakt gör comeback

Det stod i kvällstidningarna i morse att Magnus Hedman åkt över till England för att provspela med ett lag i Premiere League. Bara det var ju förvånande. Men tänkte man, det är väl något lag som ligger i botten och harvar, och som behöver all hjälp de kan få.

Men nu har det framkommit att Hedman är över och tränar med Chelsea. Tala om att bli riktigt jävla förvånad. Ett lag av den kalibern måste väl ha råd att anlita en annan målvakt än en avdankad föredetting? Eller är Hedman fortfarande så pass bra? Fast det var ju länge sedan han var bra ens när han spelade. Han fick ju inte jättemycket speltid i Celtic...

Men spännande förstås. Och kul för honom...

Ingen sång för mig, tack

Vi har pub på jobbet i kväll. Och enligt ryktet har de tagit dit en karaokemaskin. Vid min gud, jag hoppas att jag inte dricker för mycket i kväll...

:-/

Dagens citat 28

Vår enkla filosofi är att vi köper in produkter som vi sedan säljer lite dyrare.

(Gert Karnberger, vd för Clas Ohlson)

Kramkalaset som inte blev av

Jag vet ärligt talat inte om jag ska skratta eller gråta. Den norske statsministern Jens Stoltenberg "kramar inte män".

Det var vid en mottagning för kulturminister Trond Giske som fyllde år som kulturministern ville ge sin chef en kram. Men tji fick han, Stoltenberg backade undan. Och pressekreteraren fick rycka ut med sitt uttalande...

I min värld är det betydligt enklare: antingen kramar man alla, eller så kramar man ingen (som Bush tydligen gör)...

Hjältarnas program

I kväll började Kustbevakarna på Kanal 5.

Jag har varit på förhandsvisning av The Guardian. Jag har gråtit en tår till en intervju med en ytbärgare i Aktuellt. Och jag är svag för hjältar. Så jag borde ju gilla Kustbevakarna. Men den typen av program är egentligen inte min grej. Det blir ofta så jäkla puttinuttigt och tillrättalagt och nästan lite för bra för att vara sant.

Trots det tyckte jag faktiskt att första programmet var ganska bra. Det var dåligt ljud och man förstod inte alltid vad som hänt, men i stort var det bra. Man sökte inte sensationer. Inget kändes "påhittat". Det var ingen onödig action. Utan lugnt, stilla och... värdigt, höll jag på att säga. Lite tråkigt att de dolde "offrens" ansikten, men det går kanske inte att göra på annat sätt...

Kommer jag att fortsätta titta? Tja, om jag är hemma och inte har något annat för mig, så kanske. Men som sagt, det är inte min typ av program...

...men jag är ju svag för hjältar. ;-)

Kallt i lägenheten

Hmm. Jag undrar om det inte börjar bli dags att låta fönstret vara stängt under dagen. Jag brukar öppna det på morgonen för att vädra ur lägenheten. Men nu är den så utkyld så jag knappt kan vara här.

Ett av vinterns små problem...

Feltryck med konsekvenser?

Nej, men vad fan. Dagens fråga på qx.se är Har du betalat för sex någon gång?. Och jag klickade av misstag på Ja. Hmm. Jag undrar om de kan spåra det där...

;-)

En förklaring, tack

Jag vet inte hur ofta det händer att DN lägger ut sina insändare på nätet. Det kan inte vara särskilt ofta. Men nu har det hänt.

Det är Sverker Åström, den gamle diplomaten och kabinettsekreteraren, som skrivit en insändare. I insändaren berättar han varför han är med i SVT:s Böglobbyn, och också att han inte gillar namnet "Böglobbyn".

Jag har inte en aning om varför det är så intressant att de väljer att göra så. Men tydligen är det det. Vi får väl se om vi får någon förklaring...

Jag kan för övrigt till viss del hålla med Åström. Namnet "Böglobbyn" indikerar att det faktiskt skulle finnas en böglobby. Men till skillnad från Åström menar jag att det gör det. Självklart. Jag förstår inte varför ordet "lobby" fått så negativ klang i Sverige.

På spåret

Lundaforskare tror sig vara nära att hitta lösningen på cancerns gåta. Oh, vad jag hoppas de har rätt!

Allting går att sälja...

Jävla idioter! Om man nu kände till annonsen innan den gick i tryck måste man ju, åtminstone indirekt, ha godkänt den. Och varför kan man då inte stå för det nu? Utan ska helt plötsligt kolla och se om den är "rimlig"? Man förstod ju tydligen tidigt att folk kan uppfatta den som "stötande"..

För att sälja mer sprit i Sverige? För i Tyskland utgår jag ifrån att man inte kommer att moralisera över den. Eller ens uppmärksamma den i medierna särskilt mycket...

Nyhetsvärdering II

Jag kan inte länka till aftonbladet.se:s förstasida, eftersom det ju uppdateras hela tiden. Så det känns ganska meningslöst.

Men det här hade de nyss som förstanyhet. Jag upprepar: förstanyhet:

BRITNEY BEGÄR SKILSMÄSSA

Jag blir så jävla trött. Varför fortsätter folk att köpa de där skittidningarna? Och varför fortsätter jag att läsa (läs: skumma) den på webben...?

Modevärlden i fokus - igen

Första avsnittet av Ugly Betty sändes på Kanal 5 i kväll. Och återigen vet jag inte riktigt vad jag ska tycka. Det känns lite märkligt att den börjar precis när jag sett Djävulen bär Prada. Man kan ju undra om den ena är en spin off på den andra. Eller tvärtom. Eller inte alls. Men upplägget är ju väldigt lika: en ung kvinna som vill slå sig fram i medievärlden. Hon är inte ett dugg intresserad av mode, men hamnar ändå på ett modemagasin. I början går det inte så bra, men så helt plötsligt går det jättebra. Så får vi väl se hur det fortsätter i tv-serien. Hur filmen slutade vet vi ju...

Och den där sidostoryn med kvinnan som vill ta över tidningen känns konstig. Vi får väl se hur den utvecklar sig också...

Men varför måste karaktärerna i amerikanska tv-serier vara så otroligt klyschiga? Och svartvita...?!

Och vad då "Ugly" Betty? Så ful var hon väl inte? Jag tycker hon var söt. Då var ju hennes korkade syster fulare.

Uppsvälld mage

Jäklar vad jag har ont i magen i dag. Jag har ont, och den är rejält uppsvälld. Stor som en badboll och hård som en fotboll. Så känns det. Fast jag fungerar ändå ganska normalt, även om jag kanske är en smula lugnare än vad jag kan vara annars. Och rör mig något långsammare.

Men jag förstår inte varför det inte blir bättre. Nu har jag ju någorlunda ändrat mina kostvanor. Men det verkar inte hjälpa. Och doktorn hittar inget fel på mig heller.

Och man kan ju fråga sig varför jag mest känner det på vardagarna, och inte så mycket på helgerna...