Se på liljorna på marken...

Hur kommer det sig att det hänger en massa kläder i garderoben men att man ändå aldrig har något att sätta på sig? En av Guds små mysterier...

Jag ska till Patricia i kväll, och naturligtvis vill jag vara fin. Men tänk att det kan vara så svårt. Det är väl egentligen bara att slänga på sig något som värmer över rumpan - och som täcker magen, för den får man inte visa på Patricia längre... Men icke. Man ska göra sig fiiiin för pojkarna. För tänk, det sitter ju i kläderna huruvida jag når någon framgång i kväll, sexuellt eller på annat sätt. Eller...?

Usch, nu raljerar jag över mig själv. Det är klart man ska vara fin när man går ut bland folk. Men att det ska vara så svårt!

Jag hade faktiskt redan i går bestämt vad jag skulle ha på mig i kväll. Men eftersom jag inte haft de kläderna på mig på ett tag, provade jag dem för en stund sen. Och det gick bara inte. Så det var bara att börja om från ruta ett igen. Till slut hade jag tre alternativ. Jag var tvungen att ringa Jonaz, som också ska med i kväll, för ett smakråd. Han gick på det konventionella. Hmm. Vi får se...

Brev till Åsa

Så, nu är det gjort. Nu har jag äntligen tagit modet till mig och skrivit till Åsa Jinder. Det känns skönt!

Åsa Jinder har skrivit Bli min mamma igen, en diktbok som har blivit något slags källa att ösa ur för mig. En källa av tröst, hopp och - faktiskt - trygghet.

Det är klart att jag hoppas på någon slags återkoppling, men det är inte det viktiga. Jag är mest glad över att jag gjort det; hon förtjänar allt beröm hon kan få.

Åsa Jinder hittar du på hennes webbplats.

Kungen 60 år

I dag fyller kung
Carl XVI Gustaf 60 år.

Grattis!

Blivande prinsgemål

I kväll håller kungen födelsedagsfest för sina 300 närmaste vänner. Bland andra är Daniel Westling inbjuden. Det blir hans första officiella fest på hovet. Aktuellt visade bilder från när gästerna anlände till festen i kväll, och det syntes lång väg att Daniel var ovan vid press och allt ståhej. Även om han säkert gjorde sitt allra bästa.

Fast jag tycker synd om honom. Jag undrar om han verkligen förstår vad han ger sig in på. Och är verkligen kärleken så stark? Eller är han bara kåt...!?

Det Stora Möbelvaruhuset

Jag har precis kommit hem från Ikea. Jag har verkligen en stor hatkärlek till denna institution. Å ena sidan älskar jag att gå omkring i varuhuset och titta på möblerna, drömma mig bort och möblera min lägenhet, eller drömlägenhet, i fantasin. Å andra sidan blir jag sur, tvär, trött, törstig och hungrig när jag går där. Alla dessa människor. Överallt. Och naturligtvis måste de ta med sig sina j-a osnutna ungar också. Grrrr.

Det var därför jag åkte sen lördageftermiddag till -kväll. Jag tänkte att det inte skulle vara så många där då. Fel, fel, fel. Det kryllade av människor. Precis överallt.

Som grädde på moset, lök på laxen eller pricken över i:et blev naturligtvis dagens besök till viss del en ren katastrof - om jag får använda överord.

Jag åkte dit för att köpa handdukar och en ny stekpanna samt kolla in en bokhylla jag funderat länge på att köpa. Det började med att jag inte hittade hyllan. Nej, sa Ikea-killen jag pratade med, den har utgått ur sortimentet. Grrr. Sen hittade jag inga handdukar i den färg jag ville ha. Så då var jag tvungen att välja annan färg. Och det tog lite tid...

Fast stekpanna hittade jag, en bra sådan också tror jag. Och av bara farten blev det en gryta samt soppslev också... =)

Dessutom var det ju som vanligt lång kö i kassorna. Och så fick man vänta på bussen och sen tunnelbanan. Det är ju i och för sig inget ovanligt i Stockholm. Men Aronson var vid det laget ganska kinkig, och var nära att skrika ut sin frustration över Skärholmens torg.

För övrigt ställde jag mig i snabbkön (högst fem varor) när jag skulle betala. Framför mig stod en kvinna och hennes tonårsdotter med säkert 10 varor. Jag funderade på om jag skulle säga till dem, men kände att jag inte ville visa dem vilken bitch jag egentligen är. Så jag var tyst - med tanke på vilket humör jag var på hade det kunnat bli riktigt nasty där i kön. När det nästan var deras tur, upptäckte de att de stod fel. Men de löste det snyggt: mamman köpte vissa av varorna och dottern fick köpa resten...

Känslor IX

Det tär inom mig
det river, sliter
svider, bränner
urholkar och besvärar.
I allt jag gör
i allt jag säger
finns spåren av bitterhet.
Saknaden sitter i djupet av mitt hjärta.
På ytan
krusningar av hat.
Måste stänga av.
Det är inte mitt liv.
Kan inte göra något.
Kan inte göra något.
Borde göra något.
Borde göra något.


(Ur Bli min mamma igen av Åsa Jinder, Bonniers, 1991)

Bortgjord - i dubbel bemärkelse

Fan vad jag hatar att göra bort mig. Och då menar jag inte på ett dråpligt sätt, utan på andra sätt. I går när jag träffade en person kände jag mig otroligt spänd och nervös. Men även ofokuserad och "uttorkad" i hjärnan. Sånt där påverkar ju vad man säger, och jag sa ett par jävligt dumma saker. Inget elakt eller fult; det vara bara så jävla dumt och fånigt. Korkat.

Jag vet naturligtvis inte hur han uppfattade det, och jag vet att det inte betyder något om hundra år, och han kanske inte bryr sig ens i dag. Men själv kan jag gå och älta sånt där i oändlighet och in absurdum!

Jävla skit, det tar ju bara en massa onödig energi!

Dagens citat VII

Jag kände mig som en tubsocka i ett hav av slipsar.

(Pontus Höök om att känna sig utanför)

Att svettas eller inte

Jag har lärt mig något nytt i dag (också):

I min jakt på en ny deodorant har jag funderat över en sak: på vissa flaskor står det "anti perspirant" och på andra inte. Betyder det att de andra inte är anti perspiranta? Jag visste inte, så jag kollade bland vänner och kollegor (en av varje). Båda kvinnor. Kvinnor ska ju veta sånt där, trodde jag. Ingen visste, min kompis trodde att alla var anti perspiranta, min kollega hade aldrig ens funderat över det. Hon såg nästan ut som att hon inte förstod frågan...

Så i dag bestämde jag mig för att fråga på Åhléns. Första bästa expedit visade sig vara en sur och grinig äldre dam. Hon sa, i en nästan hånfull ton, att det bara är deodoranterna som anges vara anti perspiranta som också är det. Sen visade hon mig en "anti perspirant-flaska" och sa att det där var den enda de hade. Fel, tänkte jag, för jag har sett fler. Men jag sa inget; hon inbjöd inte till det.

Men nu vet jag.

Lugnt på jobbet

Jag har så tråååååkigt!

Vi har haft det ganska lugnt på jobbet de senaste veckorna, men nu är det extremt. Jag var typ klar med mitt jobb vid 10 eller så i förmiddags. Sen dess har jag varit och tränat, surfat, pratat med mina kollegor, surfat, plockat lite bland papper, surfat och fikat.

Visst, det finns väl vissa saker jag kanske borde ta tag i, men det är ju så: ju mindre man har att göra, desto mindre får man gjort.

Nu vill jag bara gå hem. Eller, förresten, jag ska gå och dofta mig runt lite mer på Åhléns först. Kanske hittar jag "min" doft i dag... =)

Ur drottningens hand

Min stora fotbollshjälte får en hedersutmärkelse i Storbritannien. För sina stora insatser för skotsk fotboll, delar drottning Elisabeth II, enligt SvD, ut en MBE till honom. MBE betyder Member of the Most Excellent Order of the British Empire. Medlemskapet är visserligen den lägsta nivån av hedersbetygelser i denna ordern, men hallå! Ska man få en ordern finns inget finare än en brittisk sådan... =)

Och vem är väl mer värd att få utmärkelsen: 242 mål på 315 matcher för Celtic.

Henrik Larsson: snart är han Kung Henrik på riktigt!

Det du, Zlatan. Släng dig i väggen!

Färg à la Grive?

Vodafone i Sverige har sålts och är numera Telenor. Allt enligt stora reklamskyltar på stan och annonser i tidningar. Det kan jag förstå. Enligt reklamen blir rött nu blått. Det kan jag också förstå; de olika företagen har olika loggor - och färger, och det är naturligt att man byter. Men enligt en annons i tidningen QX blir rött nu bögblått.

Bögblått? Vad är det? Det måste jag ha missat. Är det en färg som alla bögar har? Som vi tycker om? Som vi... ja, vad då? Ska jag känna mig kränkt? Eller är det något som bara jag inte har fattat...?

Och finns det, förresten, en motsvarighet för flator? Flatsvart, kanske? Och heterosexuella män? Och...? Ja, hela färgskalan kanske är involverad här.

Själv gillar jag transgult. Och heterosexgrönt. Hmm. Eller var det tvärtom...?

Spansk afton

Jag har varit på Caliente i kväll. Det var gott. (För er som inte vet det är Caliente en spansk restaurang på Kungsholmen där man med fördel äter tapas.)

Jag var där med Lotta. Lotta är rolig, intelligent och jäkligt trevlig. Och så ska hon gifta sig Med en amerikan. Jag vet faktiskt inte vad som är värst... ;-)

Men hon och hennes amerikan bor i en f a n t a s t i s k t fin våning mitt på Kungsholmen. Den är i två våningar, stor, ljus och en dröm att få bo i!

Själv ska jag snart gå och lägga mig. Efter en jävligt tråkig dag på jobbet, en utekväll med Lotta, god mat och vin, känner jag mig helt urlakad.

För övrigt är Djurgårdens förlust mot AIK totalt oförståelig!

Doftjakt

Jag var ute på lunchen och kollade olika deoderanter. Jag har bestämt mig för att köpa en ny istället för min gamla vanliga. Men det är svårt; det är mycket dofter att ta in. Efter ett par-tre olika får man gå därifrån och vila näsan lite.

I dag skulle jag spruta lite på en doftremsa för att lukta, men råkade hålla flaskan fel, så jag sprutade in i handen i stället. Jäklar vad min hand stinker nu! För tyvärr var det inte den godaste smaken på en parfym...

Jag kunde inte jobba

När jag kom till jobbet i morse låg nätverket nere. Jag vet inte vad det betyder rent tekniskt. Men för mig betydde det att jag fick en hel timme där jag kunde städa runt min sittplats, rensa ut och slänga.

Det betydde också att jag fick chans att prata lite skönt med mina kollegor utan att ha jobbstressen hängande över mig.

Det hade kunnat betyda att jag borde ha kunnat sova en timme extra i morse, men eftersom jag ändå vaknade 06.10 så gjorde det inte det...

En svensk final

I år kommer en svensk att vinna UEFA Championsleague. Efter ännu en 0-0-match (Barcelona-Milan) står det nu klart att finalen i år kommer att stå mellan Arsenal och Barcelona. Eller, om man så vill, Fredrik Ljungberg och Henrik Larsson.

Jättegott!

Men ett problem bara: vem ska jag hålla på? Lagmässigt håller jag på Arsenal, men Henrik Larsson är ju min stora favorit. Decisions, decisions. Fast sånt där brukar lösa sig, bara matchen kommer igång...

I vilket fall tror jag att det kommer att bli en fantastisk match i Paris den 17 maj!

Dagens citat VIII

Helst skulle jag vilja flytta till ett land där de inte tar emot invandrare.

(Svensk skinnskalle i en teveintervju 1998)

Dåligt programledarskap

Jag såg Championsleaguematchen mellan Villareal och Arsenal i går. Samtidigt i SVT visade de det första avsnittet av deras inför-ESC. Eftersom jag gillar det programmet spelade jag in det. Och tänkte titta på det senare. Men i pausen mellan halvlekarna i fotbollsmatchen zappade jag över till SVT.

Nu tar jag nog i lite, men jag började nästan gråta, så dåligt det var. Jag menar, Christer Björkman har säkert många företräden, men programledarskap kan han inte. Han verkade inte ha förstått att han inte var del i panelen, utan faktiskt programledare. Han var så jävla flamsig; det var nästan så jag skämdes å hans vägnar. Kunde de inte sätta in någon professionell i stället? Jag kommer tyvärr inte ihåg vem som var programledare förra året, men ett förslag är Pekka Heino.

Suck, nu har SVT i sin iver att tillfredsställa sina tidigare samarbetspartners återigen förstört ett program...

Arsenal vidare - trots dåligt spel

Jag har precis sett Villareal - Arsenal i den andra semifinalen i UEFA Champions League. Vilken jävla dålig match! Arsenal spelade så jävla sopigt dåligt! Men det blev 0-0. Och tack vare det gick Arsenal vidare till final. =D

När straffen kom där i slutet trodde jag att jag skulle dö. Alternativt förstöra mina stämband av allt skrikande. Men Lehmann är min nye hjälte. Nästan bättre än Andreas Isaksson. Men bara nästan...

Efter i morgon hoppas jag att jag kan säga att finalen spelas mellan Arsenal och Barcelona. Eller mellan Ljungberg och Larsson om man så vill. Men det vore allt för förmätet, så det vill man nog inte.

Nu ska jag sova. Ska upp tidigt i morgon och träna.

Bögar, flator - och Kristdemokraterna

Jag har precis läst om intervjun med Göran Hägglund i senaste numret av QX. Inför riksdagsvalet i höst har QX en serie där de intervjuar partiledarna i främst frågor som rör homo- och bisexuella.

Göran Hägglund är ordförande i Kristdemokraterna och han gör ett väldigt blekt intryck i intervjun. Han motsäger sig själv och ger märkliga förklaringar till sina åsikter i vissa fall. Jag ska ge några exempel:

Göran Hägglund får frågan om vilken han anser vara den viktigaste "hbt-frågan" 2006. Han svarar bland annat människor som kommer till Sverige på flykt från förföljelse på grund av sin sexuella identitet (som måste erbjudas en fristad) och att homosexuella män ska få lämna blod. När det gäller den sistnämnda frågan lägger han till: "Det duger inte att hantera människor på ett visst sätt bara för att de är homosexuella".

Det där lät ju jättefint, men senare i intervjun får Göran Hägglund frågan om vilken som är Kd:s ståndpunkt gällande en könsneutral äktenskapslagstiftning. Då är det inte längre så viktigt att människor ska behandlas på samma sätt oavsett sexuell identitet. Nej, könsneutralt äktenskap vill kristdemokraterna inte ha: "Varför ska man ändra det som funkar hyggligt? Finns det ett egenvärde i att ändra på saker som har funnits länge?" Frågar sig Göran Hägglund retoriskt.

En fråga till Göran Hägglund i det här sammanhanget: för vem funkar det hyggligt? Du menar kanske heterosexuella gifta par och deras barn? För för homosexuella och deras barn funkar det nämligen inte alls hyggligt. Tvärtom: för många är det en ren förbannelse att hela tiden bli sedd över axeln och att inte få samma rättigheter som majoriteten av befolkningen faktiskt har.

Och skulle "att det alltid har varit så" vara ett bra argument? Kom igen, bättre än så kan du, Göran Hägglund. Du är ju trots allt politiker på toppnivå.

Vidare: Göran Hägglund får frågan om det finns några belägg för att barn mår bäst av att växa upp med två föräldrar av motsatta kön. Han svarar att man inte med hjälp av vetenskapliga undersökningar som gjorts, särskilt väl kan belägga varken det ena aller det andra. Men, fortsätter han, i alla sammanhang eftersträvar vi (är det samhället du menar då, eller?) att barn ska få växa upp i miljöer med både kvinnor och män. Ja, Göran Hägglund, så är det kanske. Och i så fall är det säkert för de barn som har bara en förälder. Men kan inte det räcka då? Kan inte barn till homosexuella få räknas in i den gruppen, så får de både manliga och kvinnliga förebilder på dagis, fritids och i skolan. Så kan de få bo tillsammans med sina föräldrar av samma kön (som jag antar ändå ser till att barnen får förebilder av alla möjliga och omöjliga kön...).

Så här skulle jag kunna fortsätta: varför påverkar "dåliga skämt" människor, men inte präster i predikstolen? Och varför reagerar han inte när två kvinnor sitter och kysser varandra i tågkupén? (Själv skulle jag bli jäkligt irriterad - oavsett könet på de dreglande kombatanterna)

Göran Hägglund tycker att Kd:s rykte som det mest homofientliga partiet i riksdagen är oförtjänt. Men så är det, och vill ni ändra på det, då får ni faktiskt komma med bättre argumentering, eller ännu hellre, "bättre" åsikter än så här.

Dagens citat VII

Man skall inte prata med fula människor. De kan få för sig att det är okej att se ut så.

(Angelique Brulée, tidigare(?) ansvarig för TV 4:s nöjessajt)

Mina fucking skoproblem

Jodå ser du, mina skor har blivit mitt problem. Om och om igen. Så här är det:

Inför våren kände jag att jag behövde köpa ett par nya skor. Det skulle vara ett par skor som var snygga, moderna och bekväma. Bekväma, eftersom jag promenerar väldigt mycket - och har känsliga fötter. Jag sprang länge omkring och letade efter dessa dyrgripar, och se, på Påskafton hittade jag inte bara ett, utan TVÅ par. Efter viss tvekan köpte jag bägge paren, de var faktiskt ganska billiga. Framför allt det paret jag behöll.

Två dagar senare lämnade jag nämligen tillbaka ett par. Jag hade kommit fram till dels att de inte var så snygga, dels att jag faktiskt inte behövde dem.

Återstod således ett par, som jag gillar och som jag använt ett par gånger. Men, och detta är ett stort MEN: jag har kommit fram till nu att de är för stora. Suck, att jag inte märkt det tidigare fattar jag inte. Jag har köpt extra sula, men det hjälper inte. Fötterna glider omkring som vore de på en båt.

Jag var faktiskt inne i en butik i helgen och prövade samma skor fast en storlek mindre. De känns något trånga; men är de för trånga?

Så frågan är nu: jag måste ju köpa något nytt. Ska jag köpa likadana, fast en storlek mindre, eller ska jag helt enkelt börja om från början och köpa helt andra?

Decisions, decisions...

En jobb-ig dag

Fy fan vilken dag jag har haft. Jag har haft möten eller utbildning precis hela dagen. Kul i och för sig, men det tar ju så mycket tid. Däremellan har jag försökt göra lite annat, typ äta lunch och jobba och sånt. Ett tag trodde jag att jag inte skulle kunna gå på spinningpasset jag hade bestämt mig för, men jag sket i jobbet; jag slängde ihop mina papper och gick och tränade i stället. Mycket roligare. Och jobba kan jag ju göra i morgon...

Dessutom har min blogg inte fungerat. Jag försökte i någon paus slänga in ett litet citat jag hittat, men se det gick inte. Bloggen ville helt enkelt inte, trots intensiva och idoga försök från min sida. Jag hoppas det funkar bättre nu.

Underpresterande filmer

Jag har precis sett Two Weeks Notice - Kärlek på jobbet på TV 3. Och alltså, jag är liberal och för frihet och emot en massa lagstiftade förbud hit och dit, men såna jävla korkade, intelligensbefriade och fördummande filmer borde helt och hållet FÖRBJUDAS!

Jag har varit på bio i dag också, och sett Inside Man. Den var en helt okej tjuv-och-polisfilm, men kan lika gärna ses på teve. Jag har dock lite svårt att förstå att stora skådespelare som Clive Owen och Jodie Foster lånar sig till roller där de inte behöver nyttja sitt stora kunnande som skådespelare i princip alls.

Sko(r)na mig

Jag vet inte om jag vågar säga det, men jag har stora skoproblem. Major Shoe Problems!

Shit asså!

Skönhetens lov

Hon vill inte ha någon likör men tar gärna en skvätt whisky i kaffet. Medan hon smuttar på det böjer han sig fram och stryker henne över kinden. "Du är väldigt vacker", säger han. "Jag ska inbjuda dig att göra nåt lättsinnigt." Han stryker henne över kinden igen. "Stanna. Tillbringa natten med mig."
Hon betraktar honom stadigt över kanten på koppen. "Varför det?"
"Därför att du borde göra det."
"Varför borde jag det?"
"Varför? Därför att en vacker kvinnas skönhet inte tillhör henne ensam. Den är en del av de rika håvor som hon tillför världen. Hon har en plikt att dela med sig av dem".
Hans hand vilar fortfarande på hennes kind. Hon drar sig inte undan, men hon besvarar inte heller tryckningen.
"Och tänk om jag redan delar med mig?" Rösten är svagt andlös. Det är alltid spännande att bli uppvaktad: spännande, behagligt.
"Då borde du dela med dig till fler."
Väloljade ord, lika gamla som själva konsten att förföra. Men i det ögonblicket tror han på dem. Hon äger inte sig själv. Skönheten äger inte sig själv.



(Ur Onåd av J.M. Coetzee, Brombergs, 2000)

Visst är det vackert? Jag utgår ifrån att det gäller män också...

Från gruvan till operan

Jag såg Billy Elliot i går (igen). Den är så fin. Fantastiskt vacker film. Och det är klart att jag ser mig själv till viss del i filmen. Och jag grät, som vanligt. Det är över huvud taget så mycket känslor som väller fram när jag ser filmen. En stor ilska över pappan och brodern som är så jäkla inskränkta och inte förstår bättre, glädje när de väl gör det, och när Billy får göra det han allra helst vill, sorg över Billys saknad efter sin mamma och förtvivlan över gruvarbetarnas situation. Och så gråter jag då, vid minst tre tillfällen fick Aronson plocka fram näsduken och torka de flödande tårarna.

Och Jamie Bell som spelar Billy är så bra. Och söt. Och Julie Walters är absolut en av mina favoritskådespelare.

I like to boogie!

Celibat - ett tag till

I dag var det en kille på gymmet som tyckte att jag var "schysst".

...men han var inte så snygg så jag frågade inte om vi skulle knulla.


;-)

Dagens citat VI

I förmånen att få vara människa ingår ett stort mått av tolerans mot alla andra som inte är lika väluppfostrade som man själv.

(Magdalena Ribbings motto)

Fredag i april

Det blev inget vin i solen. Det var för lite sol. Och för kallt. I stället gick vi in... till Populära Sibirien. Jag kan inte fatta att jag inte varit där tidigare. Det var ju jäkligt mysigt. God mat och gott vin. Och otroligt bra service. "Vår" kille var skittrevlig. Och vansinnigt snygg. =)

Och det var så kul att träffa U igen. Vi skrattar alltid så otroligt mycket ihop och har skitkul. Och nu har hon lovat mig att introducera mig i Uppsala - jag har faktiskt aldrig varit där. Skrämmande, jag vet. Men nu ska vi råda bot på det...

Sol och vår

Sådär ja, nu ska jag ut i det fina vädret och dricka vin med en kompis. En perfekt avslutning på veckan alltså.

Och jag är så glad i dag. Dels vädret, dels alla vackra människor överallt. Och A-nnat.


=D

Humor på hög nivå

Försökskanin

Jag har anmält mig som försöksperson på AstraZeneca i dag. Jag har funderat på det länge, men aldrig fått loss tummarna. Det är klart att man är lite orolig efter det som hände i England i vintras. Men samtidigt tror jag, och utgår ifrån, att det var ett oerhört sällsynt och tragiskt undantag. Och om inte annat så har säkerheten och kontrollerna säkert ökat lite överallt efter den händelsen.

Det är klart att jag gör det för pengarna, lite extra klirr i kassan är ju aldrig fel. Men jag har även lite idealitet inom mig: det kommer ju trots allt till nytta för andra människor (och kanske även mig själv).

Vi får se om de återkommer och vill ha min kropp...

Om du också vill anmäla dig kan du göra det här. Du förbinder dig inte till nånting, utan kan när som helst hoppa av.

En öl efter jobbet

Vi hade pub på jobbet i kväll. Och jag gick dit och tänkte ta en öl. Observera: en öl - ni vet ju hur det är. Men det blev faktiskt bara en öl. Det var inga roliga människor där. De jag vanligtvis umgås med var inte där, eller var tvungna att gå ganska snabbt, så då gick jag också. Dessutom hade de ingen mat, som de brukar ha, och jag var svinhungrig. Så jag gick och käkade sushi i stället.

Målvaktsproblem

Men vad fan! Är Rami Shaaban aktuell för fotbolls-VM i Tyskland (SvD)? Har vi verkligen så dåliga målvakter i det här landet att vi måste ta ut nån som inte har spelat en endaste landskamp? Då röstar jag faktiskt hellre för Bengt Andersson. Honom vet vi i alla fall vad han går för!

Poppojkar på g

Pet Shop Boys är på gång att släppa ett nytt album, Fundamental, som sägs ta oss tillbaka till deras rötter. I DN i dag kan man läsa en intervju med pojkarna, samt även höra deras nya singel. Och se videon, som är rolig, och där killarna från Little Britain är med... =)

Jag har inte riktigt bestämt mig för vad jag tycker om deras nya singel, I'm with Stupid, men efter ett par genomlyssningar har den satt sig rejält på hjärnan...

April fucking väder

Men hallå! Snö? I dag? Äh, vad fan...

Aronson goes ego

Titta, Ordbankaren hade ett nytt frågeformulär. Så jag får återigen chansen att visa upp vilken fantastisk person jag är, och hur jag tänker, känner och lever... =)

(Men jo, vissa frågor har man ju fått förr...)

Reser helst till? London. Om och om igen.

Tidning jag gillar? DN och Offside.

Favoritsite? ;-)

Fikar gärna på? Muren. Fast fika är egentligen inte min grej...

Favoritbutik? Hmm. NK?

Favoritfärg? Gult och grönt. Fast inte ihop.

Favoritmärke? Visserligen är jag märkesbög, men favorit? Nej, tror inte det...

Favoritdjur? Djuret i mannen...

Stjärna jag vill träffa? Madonna.

Motionerar? Jepp, spinning och styrketräning.

Senaste fyndet? Näe, det var ett tag sen.

Fulaste färgen på kläder? Syrén

Senast sedda film på bio? Capote.

Senast köpta skiva? Oj, det kommer jag faktiskt inte ens ihåg...

Sparar till? Nej, det går inte. Pengarna rullar...

Väntar på? Det Stora Kärleken.

Pålägg som gäller? Äter sällan mackor. Men en riktig u-båt kan vara jävligt god.

Dagens dryck? Vatten och Pepsi Max

Senaste boken du läste? Just nu: Harry Potter och Fenixordern av J.K. Rowling.

Senaste maträtten du åt? Vegetarisk wok.

Senaste klädesplagget du bar? Jeans och skjorta.

Senaste repliken du yttrade? JAAAAAAA! (När Arsenal gjorde mål mot Villareal tidigare i kväll).

Senaste personen du träffade? Min kollega Fredrik.

Senaste personen du pratade i telefon med? En kollega på jobbet.

Senaste personen du fick brev av? Brev? Räknas julkort...?

Senaste gången du sov? Vaknade 05.20 i morse.

Senaste saken du köpte? Sneakers.

Vad har du gjort idag? Tränat, jobbat, fönstershoppat och kollat på fotboll på teve.

Hur tidigt stiger du upp? Vardagar mellan 06.30 och 07.30. Helger sover jag ända till 08.00...

Vilken färg har du på håret? Råtta?

Vad har du för färg på ögonen? Gråblå.

Är du uppväxt i stan eller på landet? Stan.

Var har du ont? Olika olika dagar...

Kan du stå på händer? Typ.

Vad lyssnar du på för musik nu? Vadhelst som kommer ut min iPod.

Vad tycker du om idrott? Mycket!

Vad har du för klocka? En jättefin!

Sämsta sport? Basket och innebandy.

Skulle du kunna tänka dig att delta i en dokussåpa? Inte i det här livet.

Vilken årstid tycker du bäst om? Sommaren. Alla gånger!

Brukar du sjunga i duschen? Nej, det kommer så mycket vatten i munnen då...

Vilken sport tycker du är roligast att se på tv? Fotboll, friidrott och konståkning.

Tror du på kärlek vid första ögonkastet? Absolut. Har nästan hänt mig också.

Vad är viktigast för dig? Kärlek och respekt.

Laddar du hem musik och film från internet? Ja, musik. Men jag betalar alltid för mig.

Vad skulle du göra om du vann en miljon kronor? Betala studielån och sen lägga som grundplåt till en ny lägenhet.

Vad är det bästa med julafton? Att den bara kommer en gång om året.

Tänker du mycket på ditt utseende? Det gör väl alla...?

Vad får dig att slappna av? Alkohol, sex och bilkörning.

Tänker du ofta på sex? Dagligen.

Är du skyldig någon pengar? Banken och CSN.

Är du mörkrädd? Ja.

Bär du glasögon eller kontaktlinser? Ja, både ock. Fast inte samtidigt... ;-)

Tycker du matte är svårt? Usch, ja.

Tycker du det är viktigt att ha märkeskläder? Viktigt och viktigt. Jag gillar det...

Vad skulle du helst vilja vinna i en tävling? Pengar.

När går du upp ur sängen en typisk helgmorgon? Typ 08.

På vem/vad avreagerar du oftast din ilska? Vemhelst som finns i min närhet.

Tycker du rökning/snusning borde förbjudas i lagen? Inte helt, men jag gillar rökförbud på offentliga platser.

Bor du utomlands? Beror på vem du frågar...

Har du piercing? Jag har haft - i örat.

Bråkar du och dina syskon ofta? Inte nu för tiden.

Vem är den viktigaste personen i ditt liv? Jag själv.

Läser du ofta böcker? Ja, mycket.

Vad föredrar du för sorts filmer? Kvalitetsfilmer.

Vad slösar du mest pengar på? Onödiga saker. Det andra kallar jag inte att slösa...

Vill du gifta dig? Det känner jag inget behov av.

Vill du ha barn? Nej, fy fan.

Låser du toalettdörren även om du är ensam hemma? Ha ha. Naturligtvis inte.

Vilka tv-program som går just nu har du fastnat för? Vita Huset, Cityakuten, Kalla spår och Maggies nya liv.

Vilka länder har du varit i? Sverige, Norge, Danmark, Finland, Tyskland (Öst- och Väst-), Frankrike, Nederländerna, Cypern, Spanien, Storbritannien och USA.

Vilka ställen har du bott på? Flera ställen, men alltid hemma.

Vilka husdjur har du? Hund, katt och fåglar. Och min syster hade hästar...

Vad förknippar du ordet skolstart med? Minnen.

Solar du ofta? Aldrig.

Är du bra på att laga mat? Helt värdelös.

Var badar du helst? Badkaret.

Vad dricker du för alkohol? Det mesta, men inte gin.

Vad använder du för droger? Förutom alkoholen: inga.

Vilka djur är du mest rädd för? Råttor och ormar.

Vad tycker du om monarkin? Jag är rojalist.

Vilken musikstil tycker du bäst om? Det mesta, med betoning på pop av alla de slag.

Vilka språk kan du? Har läst svenska, engelska, tyska, franska, holländska och danska.

Har du någon gång skadat dig allvarligt? Inte medvetet.

Vilken kändis är hetast? Ingen aning.

Gillar du att dansa? Ja, men jag gör det aldrig.

Vad har du för klädstil? Kostym eller jeans.

Är du flygrädd? Inte det minsta.

Vad tycker du om rökförbudet på krogen? Fantastiskt!

Hur vig är du? Hur mäter man det?

Vad dricker du helst när du är törstig? Vatten.

Vilken är din favoritglass? Choklad!

Tror du på ett liv efter döden? Det gör jag.

Vilket kaffe sörplar du helst? Kaffe går fetbort.

Vilket mobilmärke föredrar du? Sony Ericsson.

Vill du gå ner i vikt? Nej, men omfördela.

Vad har du för personlighet? Det får andra bedöma.

Har du varit deprimerad? Ja, ett antal gånger.

Tycker du om sushi? Jag älskar det.

Tror du på livslång kärlek? Ja, men den är få förunnad.

Vad äter du helst när du ser på film? Smågodis.

Lever dina föräldrar tillsammans? Nej, min pappa lever inte över huvud taget.

Skulle du vilja träna någon typ av kampsport? Ja, om jag hunnit så...

Har du tandläkarskräck? Jag njuter inte av att gå till tandläkaren direkt, men nej, jag känner ingen skräck.

Vad heter du i mellannamn? Jag har faktiskt två mellannamn. Men skulle egentligen haft tre...

Är du en morgon- eller kvällsmänniska? Morgonmänniska. Ingen tvekan.

Var är du född? Stockholm.

Biter du på naglarna? Nej, de smakar så illa.

Är du beroende av något? Människor.

Vilka internetsidor besöker du varje dag? Många, bland annat den här.

Se, det var väl roligt. Gör du sammalunda om du känner för det... =)

En känslofylld träning

Jag var förresten och tränade i morse innan jobbet. A var där. Han uppträdde precis som vanligt (möjligtvis att han kändes något personligare än tidigare). Jag uppträdde också precis som vanligt. Men inom mig stormade det. Känslorna slet mig nästan i stycken. De var motsägelsefulla och väldigt starka. Och inombords grät jag.

Jag hoppas verkligen att det var den sista dödsryckningen. Något annat orkar jag inte med.

Kvarsittning

Jag fick inte jobbet jag hade sökt. Tre intervjuer och en massa besvär senare står jag här fortfarande utan nytt jobb. Fast jag är egentligen inte jätteledsen över det, jag känner att jag inte är riktigt klar med jobbet jag har nu. Jag har fortfarande saker kvar att lära. Även om jag är jävligt trött på arbetsplatsen som sådan. Men det som grämer mig är att jag får gå kvar här med min jävla skitlön!

Bushs mardröm

Jag gillar egentligen inte provokation för provokationens egen skull. Men det här gillar jag: en massa homosexuella föräldrar som lyckats nästla sig in på Vita Husets fest för barnfamiljer. =D

Men var SvD tvungna att använda ordet "homokupp"...?

Känslor VIII

Ratad.
Just så.
Ratad.
Så känner jag det.
Har bett.
Men inte fått.
Svalde stoltheten.
Grät.
Fick inte ändå.
Vi skall skiljas.
Just så.
Så började den hysteriska jakten
efter trygghet.
Sorg har bytts mot sorg som bytts mot sorg.
Övergiven.
Så känns det.
Som om jag vore övergiven.
Med en pil i hjärtat söker jag.
Kommer jag alltid söka.
Den stora kärleken.
Den stora kärleken
som inte ljuger.
Som låter mig resa
i det jag upplevt.
Låter mig helas
av sina händer.
Och aldrig tror
att mina ord
är lögn.


(Ur Bli min mamma igen av Åsa Jinder, Bonniers, 1991)

Granskande teve

Jag tittade just på Uppdrag Granskning i Sveriges Television. Eftersom SVT fyller 50 år i år, ville man i programmet visa den granskande journalistikens framväxt och utveckling i teve, sa man. Men det var som vanligt ett slå-oss-på-bröstet-för-vi-är-så-bra-reportage. Alltså, det bästa av det bästa. Typ.

Banbrytande, modiga och kraftfulla var man. Nu är man mest main streem.

Fy fan.

Skor i retur

I lördags köpte jag inte ett, utan två par nya skor. Det kändes helt rätt då. I dag har jag lämnat tillbaka det ena paret. Det kändes nämligen helt fel när jag kom hem. När de stod där på golvet i rummet kände jag bara att nej, dem vill jag aldrig ha på mig. De är inte tillräckligt snygga för att matcha mina fötter. Trots att de var väldigt sköna...

Men nu har jag ju en massa pengar som jag kan köpa annat för. Dessutom har jag ett par skor kvar. Och dem behåller jag.

Icke-konstruktiv kritik

Jag har fått kritik. Urrrk, jo, jag vet, det är för jävligt. När orden uttalas känner man hur det isar till i kroppen. Hjärtat pressas ihop som om en stor hand hade kramat det. Adrenalinet rusar till och man går genast i försvarsställning: jag är kränkt, nu måste alla krafter fokuseras till att återupprätta min heder.

Det är min juristkollega, vi kan kalla henne I, som fällde de otäcka orden. Det var en helt vanlig dag på jobbet, jag hade precis talat i min privata mobiltelefon, när hon tittar på mig, ler lite skälmskt (och illvilligt om du frågar mig) och så kommer det: "Vad är det för mobilsignal du har? Den låter så gubbig!"

Dessa ord har sedan upprepats vid ytterligare några tillfällen.

Va? Jag? Gubbig? Ett sånt jäääävla påhopp! Inte bara ett påhopp på mig och min smak av mobilsignaler heller, utan också på signalen som sådan. Vad har den stackaren gjort för ont?

För allas upplysning kan jag meddela att jag har en signal som redan fanns i mobilen när jag köpte den. Den heter Doctors Phone och låter som en lite stummare variant av en gammaldags telefon. Jättefin tänkte jag när jag valde. Och lite annorlunda, vilket gör att jag lätt kan höra den bland andra mobiler som ringer på t-banan och på andra ställen.

Och nu det här.

Grrrr.

Men det tog verkligen. Det har satt igång tankarna i mitt söta lilla huvud. Ska jag kanske byta signal? Tänk om jag uppfattas som gubbig? Men byter jag ger jag väl I rätt? Tänk om jag blir en vindflöjel som lyder minsta lilla kritik från andra?! Frågorna hopar sig. För naturligtvis måste Aronson ha något att gruppla på.

Suck och stön. Life's a Bitch!


PS. Observera att alla eventuella kommentarer från Jonaz i det här ämnet omedelbart kommer att raderas! ;-)

Två slut och en början

Så var min filmhelg över. Två nya filmer blev det i dag, båda från teve. Jag har sett Jag är nyfiken - gul (tråkig) och Se till vänster, där går en svensk (okej). Det blev inte så många filmer som jag hade tänkt mig i helgen, men det blev ju så mycket annat kul också... =)

I övrigt har jag gått en långpromenad i dag, jag kände att jag behövde det för att rensa hjärnan. Och sätta punkt.

I morgon börjar verkligheten i form av jobb. Fy fan vad jag ser fram emot det. Not.

Känslor VII

Står mitt på nöjesfältet.
Neonljuset ovanför mitt huvud
lyser upp natthimlen
på ett absurt sätt
och mörkret utanför,
de skrikiga ljusstrålarna,
är inget annat än svart.
Min längtan bort
är hos mig igen
och denna förbannade känsla av tomhet.
Ändå skrattar jag
ändå kommer det läten ur strupen
som lätt kan förväxlas med skratt.
Gud vad jag skrattar,
ett inferno
där de falska skriken från strupen
gör sig utmärkt
till tjuten från karusellerna.
Önskar jag satt där nu
och kunde skrika ut min smärta.


(Ur Bli min mamma igen av Åsa Jinder, Bonniers, 1991)

Bakis

Jäklar, vad jag mår dåligt i dag. Huvudet håller på att sprängas, jag har en jävla ångest och jag är bakiskåt.

Jag kan inte säga om jag hade kul eller inte i går, men det finns helt klart saker jag ångrar. Bland annat att jag drack så jäkla mycket. Och att jag sa saker till A och hans tjejkompis som jag verkligen inte borde ha sagt. Och att jag gjorde vissa saker som jag inte borde ha gjort.

Jag vet, det är bara bakisångest och det går över snart. Men ändå.

Och så har konspirationsteoretikern inom mig börjat arbeta. Kanske det inte alls är så att A har pv. Jag menar, jag har sett honom så pass många gånger, och man kan ju tycka att han någon gång skulle vara tillsammans med sin pv. Men inte. Jag har börjat fundera på om det kanske var något som kompisen sa bara. Suck, jag är otrolig, jag vet. Och det är klart att jag ska glömma honom, men just i dag känns det svårt. Å andra sidan känns allt möjligt väldigt svårt i dag...

För övrigt höll jag på att hamna i en trekant i går. Den ene killen flirtade vilt med mig, men den andre verkade svalare, så det blev inget...

Sa jag förresten att A var där?

GGGGAAAAAHHH!

Tänk så mycket planer jag hade för i dag. Inget verkar bli av. Allt bara för att jag var tvungen att dricka så mycket i går. Dessutom lurade A mig att bjuda honom på ett glas. Visst, det kunde jag väl göra, men jag känner mig lite lurad. Särskilt som han egentligen inte alls brydde sig om mig. Han pratade knappt med mig. Fast han var kanske inte helt nykter han heller...

Suck, fan, helvete.

Fast tjejkompisen var trevlig. Även om jag har en känsla av att hon ljög för mig.

Jag hade tänkt gå och träna i dag, men det vete fan om jag klarar. I så fall spyr jag väl över cykeln. Fast mest av allt vill jag bara ligga i soffan och kolla på en film. Tillsammans med A.

Nej, fan, nu får det vara slut på självömkandet. Nu får det bli Plan B i stället!

Jag gråter, gråter och gråter

Rubriken är något missvisande, eftersom jag fått lära mig att pojkar inte gråter. Så jag gör inte det. Jag kan helt enkelt inte.

Jag har varit på Patricia i kväll. A var där. Först låtsades han inte se mig. Sen gick jag fram till honom och pratade. Han var inte speciellt intresserad - det märktes väldigt tydligt... =(

Dessutom berättade hans tjejkompis att han har pv.

Jag hånglade typ 15 sekunder med en annan kille. I övrigt var kvällen tämligen misslyckad.

I natt kommer jag att gråta mig själv till sömns.

Påskdagen 2006

I morse kollade jag på Harry Potter och den flammande bägaren. Därefter blev det en lång promenad runt Kungsholmen. Sedan fixade jag mat och så sov jag en stund.

Nu ska jag snart iväg på regnbågsmässa och därefter blir det Patricia.

En lång dag med andra ord, men innehållsrik och hittills väldigt skön.

Hmm. Jag hoppas kvällen slutar ännu skönare...

;-)

Filmhelgen fortsätter

I kväll blev det Capote på Victoria. Filmen handlar om hur Truman Capote skrev sin bok In Cold Blood, en dokumentärroman som blev en stor succé. Boken handlar om en familj på fyra personer som blir mördade. Man får tag på de två mördarna, och Capote blir fascinerad dels av mordet som sådant, dels av en av mördarna som visar sig vara väldigt intelligent. Och med många bottnar... Filmen är väldigt bra, bra berättad och fint filmad. Huvudrollen som Capote spelas av Philip Seymour Hoffman, som absolut gjorde sig förtjänt av sin Oscar. En fantastisk skådespelarprestation!

Dressed with ketchup

Jag är mitt inne i ketchupeffekten. Saker som jag vill ha bara rasar över mig.

Inte en dag för tidigt!

Så här är det:

Under ett par veckor letade jag efter ett par jeans, men hittade inga. Jag sprang runt i de flesta butiker, men det verkade kört. Sen, helt plötsligt, hittade jag inte ett, utan två par. Jag hade jätteproblem med att välja, och funderade ett tag på att köpa båda, men det blev till slut ett av paren, och jag tror att det var rätt val.

Under en ännu längre tid har jag letat efter skor. Jag har inte riktigt vetat vad jag ville ha, mer än att de skulle vara snygga och sköna att gå i (döööh). Men inte hittat några. Men så i dag: jag hittade inte ett, utan två par. Suck och stön. I valet och kvalet. Igen!

Men den här gången föll jag till föga och köpte BÄGGE paren. De ena var jäkligt snygga men något mindre sköna, de andra var jäkligt sköna, men mindre snygga. Men jag orkade bara inte välja en gång till. Så det blev som det blev. Det ena paret var inte så dyrt heller. Inte det andra heller egentligen, fast lite mer än det första...

Hoppas jag nu inte ångrar mig också...

Film, film, film

Jag har en filmhelg. Eftersom jag inte har något speciellt inplanerat, har jag bestämt mig för att kolla på mycket film i helgen. Det började redan i onsdags när jag var på V för Vendetta.

I dag har jag sett Den utvalde och Elisabethtown.

Den utvalde är inte så mycket att prata om. Jag har egentligen bara en positiv sak att säga: Andreas Wilson är en jäkligt bra skådis.

Elisabethtown är väldigt amerikansk. Väääldigt amerikansk. Och har ett dåligt manus. Och inte så bra regi. Men den har sina ljusglimtar. Absolut. Bland annat är Orlando Bloom bara så vacker - och en mycket bättre skådis än jag faktiskt trodde. Och när Susan Sarandon börjar steppa till Moon River på en minnesstund för sin döde make, då är det nära att Aronson gråter en skvätt...

Förhoppningsvis blir det fler filmer i helgen. Men i morgon ska Aronson ge sig ut och leta efter skor igen...

Mod - eller inte

Stärkt av alla hejarop och knuffar i ryggen från kända och okända gick jag till mitt möte med A i dag, nästan helt rakryggad. I morse kände jag mig lite avigt inställd och ville inte alls vara med, men ju längre förmiddagen framskred, desto mer förvissad blev jag om att jo, fan, i dag ska det ske!

För att styrka mig lite passade jag på att flirta rejält med honom under tiden: jag sökte ögonkontakt hela tiden och log (eller försökte åtminstone). Men efteråt, när jag hade bestämt mig för att gå fram till honom, svek mig modet.

Fan alltså. Ska det va så jävla svårt? Jag vet inte vad som tog åt mig. Jag dröjde mig kvar lite, men när jag inte kunde vänta längre och var tvungen att röra mig mot dörren, och honom, blev han tilltalad av den som var näst sist kvar: en kille som naturligtvis skulle fram och smöra (?) och då kände jag att jag inte bara kunde stå där när jag inte riktigt visste vad jag skulle säga. Dessutom fick jag en jäkla ångest. Så jag gick. Jävla skit, alltså.

Jag undrar om han funderar på vad som tagit åt mig, eftersom jag tittade på honom så mycket just i dag, eller om han kanske till och med fattat. Nu får jag väl hoppas på att jag springer på honom på stan igen och att tillfälle då ges till nya försök...

Hoppas ingen är alltför besviken på mig. Mest besviken, kan jag meddela, är dock jag själv...

Morgonstund har guld i mund

Visst, det är fredag och min kropp kan ju inte veta att det är helgdag. Men MÅSTE jag vakna klockan 06.23? Hade det inte varit trevligare om jag för en gångs skull hade kunnat vakna, säg 08.57? Eller varför inte 10.13? Eller åtminstone 07.50...?!

Ja, jag är morgonpigg. Väldigt morgonpigg! Det vill säga, jag vaknar tidigt. Alltid. Jag är däremot ingen trevlig person på morgonen. Jag vill helst inte prata, utan mest sitta och sura över DN (eller som i dag: en god bok). Tyvärr har jag skrämt iväg mer än en kille med mitt tråkiga morgonhumör (förstagångskillar, alltså). Det är först när jag ätit frukost och duschat som jag blir människa på riktigt.

Men jag gillar morgonsex! Det är klart bättre än kvällssex (eftersom jag ju, logiskt nog, är jäkligt kvällstrött...). Om jag följer med en kille hem skulle jag helst bara vilja gå och lägga mig och sen ha det sköna på morgonen i stället. Men det är sällan de vill samma sak...

Känslor VI

Någon tar antibiotika mot sjukdom
någon tar myggstift mot mygg
någon ger mössen gift.
Hur botar man besvikelse
hur tvättar man en tolvåring ren från skuld
hur lindrar man en gränslös sorg
som smugit sig in under huden
och bränner hål på henne inifrån?



(Ur Bli min mamma igen av Åsa Jinder, Bonniers, 1991)

Jag blev utmanad, typ

Jag erkänner: jag är barnsligt svag för såna där små undersökningar där man får berätta om sig själv, ur olika perspektiv. Jag är för övrigt jäkligt svag för stora undersökningar också (SIFO: ring gärna). Och eftersom jag aldrig blir utmanad av någon fick jag tvinga mig till det av Rexxie. Så läs och njut. Och anta gärna utmaningen i slutet...

01. Ta närmaste bok och slå upp sidan 18, rad 4 - vad står där?
"...men ett års hårdbantning och upptäckten av en ny talang hade åstadkommit en stor förändring i hans fysik."*

02. Sträck ut din vänstra arm så långt du kan, vad rör du vid?
Aaaj! Rakt in i väggen.

03. Vad var det senaste du såg på tv?
Ett herrans liv.

04. Utan att se efter, gissa vad klockan är:
22:08 (och rätt svar var 22:08) Wow, liksom.

05. Bortsett från datorn, vad hör du just nu?
Sportnytt på teve.

06. När var du senast utomhus och vad gjorde du då?
Åkte hem från stan där jag köpt ett par jeans (kom hem ca 16.15).

07. Vad tittade du på, innan du började svara på den här undersökningen?
Men det sa jag ju: Ett herrans liv på Kanal 5.

08. Vad har du på dig?
Khakifärgade byxor, svart t-shirt och en brun-svart skjorta. Och grå kallingar.

09. Drömde du något inatt? I så fall - vad?
Ja, faktiskt flera drömmar. Men jag minns inte en enda, jag gör sällan det.

10. När skrattade du senast?
I förmiddags på jobbet. Jag har några riktigt roliga kollegor...

11. Vad finns på väggarna i rummet där du är nu?
Jag är inte så förtjust i tavlor, så det finns två små tavlor som jag fått i present samt två inramade affischer.

12. Har du sett något konstigt på sistone?
Definiera konstigt.

13. Vad tycker du om den här utmaningen?
Inte lika rolig som många andra.

14. Vilken var den senaste film du såg?
V för Vendetta. Se den, den är bra!

15. Om du blev multimiljonär, vad skulle du köpa?
Kärlek?

16. Berätta något om dig själv som folk inte känner till.
Mitt liv är som en öppen bok...

17. Om du kunde förändra EN sak i världen, utan att ta hänsyn till politik och skuldkänslor, vad skulle det vara?
Jag är inte säker på att jag förstår frågan, men jag skulle vilja att folk visade mer respekt för varandra.

18. Tycker du om att dansa?
Jag älskar att dansa! Men jag gör det aldrig.

19. George Bush?
Den äldre var en tönt, den yngre ett skämt.

20-21. Vad skulle dina barn heta, pojke resp. flicka?
Petrus och Maria. Men jag kommer aldrig att få några barn.

22. Skulle du nånsin överväga att bo utomlands?
Oh, ja. Gärna i London.

23. Vad vill du att Gud ska säga när du kommer till pärleporten?
Välkommen in, och ta alla du vill med dig!

24. Vilka fyra personer vill du ska svara på de här frågorna?
Inte fyra, utan alla som tycker att sånt här är lika roligt som jag tycker...




*Ur boken jag just nu läser: Harry Potter och Fenixorden av J K Rowling.

Problem i stugan

Vet ni vad som irriterar mig jävligt mycket? Jo, det är när den som har tvättid inte kan respektera tiderna, utan "glömmer bort" att hämta sin tvätt, eller helt enkelt skiter i det. Så får vi som kommer efter försöka att först spåra den som har tvättiden för att kunna ringa på och fråga vad farao de håller på med. Och när det inte lyckas: tvingas riva ut den tvätt som hänger eller ligger i tumlaren för att komma åt för egen del.

Jo, det har precis hänt mig och jag är jävligt irriterad. Jag lyckades inte spåra personen (eller personerna, det verkar vara två av kläderna att döma...), så jag fick dubbelt jobb i och med att jag först skulle riva ut deras tvätt. Jag var väldigt nära att bara slänga det på golvet. Men jag är alldeles för mesig för det. Grrr...

Vi har möjligheten att låsa tvättstugan så att ingen annan kommer in när vi använder den, och jag funderar på att göra det, så att personen får komma till mig och fråga efter nyckeln och SKÄMMAS! Samtidigt är det ju så jobbigt med konflikter...

I valet och (jeans-)kvalet

Så, då har man äntligen köpt ett par jeans. Men det satt långt inne. Först sprang jag runt och letade jeans som jag bestämt att jag ville ha, men hittade inga. Sen gick jag till affären med jeans som jag bestämt mig för att inte köpa i, eftersom jag alltid köper deras jeans. Men de är ju så snygga. Och jag hittade två par. Suck: decisions, decisions... Jag fick till slut mer eller mindre tvinga den söte killen i affären att lägga undan båda två, så att jag kunde gå ut och rensa hjärnan lite och försöka välja i lugn och ro.

Och det gick. Men jag kommer säkert att ångra mig. Kanske...

Men några skor har jag inte hittat. Än. Fast jag har bestämt mig för att sätta mig ned och fundera på vad det är för skor jag behöver (vill ha). Det blir kanske enklare då. ;-)

För övrigt har jag åkt tunnelbana med Inger Nilsson i dag. Fast det kändes bara lite stort.

En ren dag

I dag är det skärtorsdagen, och det betyder halvdag på jobbet. Så jag funderar faktiskt på att gå hem snart. Eller, snarare, gå ut och shoppa lite. Jag har ju fortfarande inte hittat de där skorna. Eller nya jeansen...

Skärtorsdag betyder också påskfuckingkärringar. Peppar, peppar, men jag har faktiskt haft tur. Det har aldrig kommit några till mig. Tack, Gud, för portkoderna... ;-)

Och sen är man ledig i fyra långa härliga dagar. Då ska jag slappa, slappa och slappa. Och kolla film. Mycket film, hade jag tänkt.

Får se om jag lyckas masa mig iväg till Patricia på söndag också...

=)

Hjärnspöken?

Fan vad det är jobbigt när man fått en låt i huvudet som man bara inte kan bli av med. Man går och nynnar precis hela tiden. Ofta är det nån slagdänga som det går 13 på dussinet på. Som i går, då gick jag precis hela dagen och sjöng och nynnade på Carolas fucking Evighet (vilket var A:s fel, helt och hållet). Det kändes som att jag höll på att bli tokig av den jävla låten!

I dag sjunger jag på BWO:s Temple of Love...

V för Varudeklaration?

Första gången jag var med om det var när jag såg Så som i himmelen: efter filmen stämde publiken upp i en kraftig applåd. I dag har det hänt igen: efter filmen kom lite spridda applåder.

Jag har sett V för Vendetta. Fast det skulle lika gärna kunna vara V för Vacker, Vidsynt, Våldsam eller Villkorslös. Eller varför inte Viktig?! En otroligt stark och bra film. Som jag ser det handlar den om vikten av att ifrågasätta, att inte fastna i invanda mönster, att inte lita på makthavarna, att förstå att makt korrumperar och att stå upp för sina ideal.

Samtidigt är den väldigt underhållande. Trots att den är en amerikansk film förklädd till engelsk...

Aronson ger filmen höga betyg: se den!

Beslut

Nu är det bestämt: jag lägger av! Från och med i dag ska jag inte ägna A så mycket som en tanke. Jag menar: hela hans kroppsspråk bara skriker ju: jag är inte intresserad av dig, Aronson. Och ingenting i det han säger talar för något större intresse heller. Hur fan kan jag ens ha trott något sånt?

Nu får det vara slut på självförnedringen och självdestruktiviteten! Nu ska jag se framåt, och spana efter killar som jag åtminstone har en chans hos.

Framåt och högre!

Sjuk av olycklig kärlek

Fan alltså, jag håller verkligen på att bli helgalen. Jävla helvete. Jag har bara haft en enda tanke i huvudet i kväll: i morgon får jag träffa A. Jävla skit. Jag är totalt jävla sjuk i huvudet. Kan ingen komma och slå mig med något riktigt hårt i huvudet? För jag behöver det verkligen. Så jag vaknar upp...

AAAAAAAARRRRRGGGGHH!

Svåråtkomligt virus

Shit asså. Jag har precis uppdaterat och -graderat mitt anti-virussystem i datorn. Jävlar vilken tid det tar. Jag har säkert hållit på i en halvtimme. Måste det vara så jäkla krångligt? Kan man inte förenkla proceduren? Avsevärt, tack...

En komma ut-historia

I dagens Expressen kommer Linda Skugge ut som icke-feminist. Nu tror jag i och för sig att hon menar det lika mycket som Lars Ohly menar att han inte är kommunist längre. Men ändå. Så jag vill egentligen bara säga: Välkommen, Linda. Välkommen ut i verkligheten. Den verklighet de flesta av oss människor bor i. Och sluta gärna dela upp människor i kvinnor och män. Se oss hellre som individer: människor med olika förutsättningar, kunskaper, ambitioner och ideal.

Ljuv musik i mina öron

Jag har en iPod Shuffle. I en shuffle får det rum en typ 200 låtar. Jag brukar därför slumpa in låtar, för en skön mix. Och ibland blir det bara så bra. Jag åkte till jobbet i dag och bara njöt av den otroligt braiga musik som strömmade ut från lurarna.

Och Hammerfall visste verkligen vad de gjorde när de spelade in en video med lag Anette Norberg. De fick den spelad ett antal gånger på bästa sändningstid i SVT - och kanske även andra kanaler. Jättebra reklam. Det var så jag fick upp ögonen för dem. Och deras Hearts on fire är så jäkla bra!

Betydelsefulla möten

Stockholm är så pass stort att chansen att man ska springa på någon man känner på stan är väldigt liten. Jag har skrivit om det tidigare. När jag går på stan är det väldigt sällan jag möter någon jag känner, det händer någon enstaka gång, men inte så ofta. Fast med A är det helt annorlunda. Honom springer jag på titt som tätt. Och även om jag försöker göra allt för att "glömma" honom, kan jag inte låta bli att fundera på om det finns någon mening med det...

(Jo, jag såg honom i dag - igen.)

Shopping - eller brist på

I dag hittade jag skorna som jag letat efter så länge (jag såg dem i New York, men köpte dem aldrig där). Tyvärr satt de inte skönt, så något köp blev det inte. Så nu är det bara att börja om från början i jakten på nya skor. Fast inte riktigt, det känns som att mina tankar börjar formulera sig kring hurdana skor jag vill ha. Även om vi inte riktigt är där än...

Men nu kommer nästa problem: jag har kommit på att jag behöver nya jeans. Suck, vad ska man köpa...

Saknad

Precis hemkommen från Lino frågar jag mig själv: var fan ska jag träffa någon? Om det nu är meningen att jag ska träffan mannen i mitt liv, skulle jag gärna vilja veta var jag ska träffa honom. För på klubbarna verkar det meningslöst att gå. Och Qruiser verkar inte heller ge något. Eller jobbet. Eller genom vänner - de flesta är ju hetero och har inga bögvänner över huvud taget (liksom jag, nästan).

Så jag kan inte se vad som återstår. Antagligen ensamheten.

En nära lösning

Visst är det skönt när man gått och funderat på något väldigt länge, och så känner man att man är en lösning på spåret?!

Det kan till exempel vara ett problem som man inte riktigt vet hur man ska tackla. Man går och funderar på olika lösningar, tvekar, kastar argument fram och tillbaka. Kanske till och med diskuterar med någon när eller kär. Ibland låter man det vara, för att i stället låta det undermedvetna tänka lite åt en. Och så, en dag, helt plötsligt, ploppar det till: så ska jag ju göra!

Eller man går och funderar på hur man ska vidare i livet, eller med något specifikt i livet. Och så: pang, så får det bli!

Jag tror att jag är något på spåret. Det känns så. Jag är på väg mot en vändpunkt i mitt liv. Problemet är bara att jag inte riktigt är framme, och att jag inte vet hur jag ska ta mig dit. Tänk om jag går fel. Men det känns verkligen som att om jag bara når dit, kommer något speciellt att hända med mitt liv. Det här är ju naturligtvis inget snabbt påkommet, utan resultatet av flera års arbete: dels för egen del, dels tillsammans med min tidigare terapeut. Det gäller bara att jag förstår, och ser, att utnyttja det som händer inom mig.

Och att våga. Framför allt att våga.

Känslor V

Jag kommer göra er besvikna.
Jag kommer aldrig kunna bli
det ni övade mig att bli.
Inte efter det här.
Kommer jag hel ur det här
skall jag bara tacka gudarna
och gå.
Gå och gå
och aldrig stanna mer.


(Ur Bli min mamma igen av Åsa Jinder, Bonniers, 1991)

Andnöd

När jag vaknade i morse kändes det som ett tryck över bröstet. Jag kunde inte andas normalt, utan var tvungen att "ta i". Det sitter fortfarande kvar, och hela tiden känns det som att jag börjar andas "kortare", nästan som om jag vore andfådd. Jäkligt otäckt. Jag undrar vad det betyder...

Jag har nu också börjat få lite hjärtklappning, men det tolkar jag mer som en följdreaktion, och inte en del av.

Lekande lätt

Anna Sjödin, ordförande för SSU, åtalades i dag vid Stockholms tingsrätt. Åtalet gäller våld mot tjänsteman, våldsamt motstånd, egenmäktigt förfarande och förolämpning. Huruvida hon är skyldig eller inte vet jag inte, det är upp till domstolen att avgöra.

Jag lägger inte heller mig i om hon ska sitta kvar som SSU-ordförande. Det är upp till förbundet att avgöra det. Jag har dock läst några uttalanden i DN i dag, som jag finner något... hmm... märkliga.

Artikeln handlar om att DN ringt runt till olika personer inom SSU för att höra om Sjödin har fortsatt förtroende inom förbundet.

Först: Anna Sjödin själv har lämnat en generell kommentar: "Jag har respekt för det juridiska systemet och jag kommer att berätta min version av det som hände inför rätten". Jaså, hon har respekt för det juridiska systemet? Ja, det får man ju hoppas att alla politiker har - annars har de hamnat väldigt snett. Och är inte "min version" ett märklig ordval?

SSU:s pressekreterare, Peter Skeppström, säger: "Hon tar det med ro och är inte förvånad". Hon tar det med ro? Hur är människan skapt? Hade jag varit åtalad, oskyldig eller skyldig, hade jag verkligen inte tagit det med ro, det kan jag meddela. Framför allt eftersom jag vet hur en rättegång går till, och hur otroligt stor press det vanligtvis sätter på den åtalade. Dessutom skulle jag vilja veta om man verkligen har respekt för det juridiska systemet om man tar det med ro...

Evin Incir, distriktsordförande i Göteborg säger: "Anna vet att hon är oskyldig, så jag tycker hon ska ta det med ro". Återigen, är detta att ha respekt för rättssystemet?

Incir tror inte heller att det här kommer att påverka valrörelsen. Det kommer tydligen att kommenteras ändå. Nähä nä. Nej, väljarna bryr sig förstås inte att ledande socialdemokrater (och SSU-are) åtalats (och kanske till och med dömts innan sommaren är över). Men varför skulle de diskutera någon som inte finns där?

Men det roligaste (värsta?) är ändå uttalandet från Jens Ohlsson, ordförande i Skåne. Han säger bland annat: "Det står fritt att åtala folk i Sverige". Ursäkta, va? Fritt att åtala i Sverige? Var har han fått det ifrån? Menar han verkligen att det är så enkelt?

Slutligen, kan jag inte undanhålla någon vad Stockholmsdistriktets ordförande Jens Lundberg sagt: "Vi väntar på domen och det finns förtroende". Jag hoppas vid Gud att det är en felskrivning från DN:s sida. För så kan han väl inte ha sagt. Smaka på den igen: Vi väntar på domen och det finns förtroende. Förtroende på vad? Att dom kommer? Att domen blir bra? Att DN kommer att citera honom rätt? Att Sjödin är oskyldig? Att hon är skyldig? För Sjödin som SSU-ordförande?

Är jag elak? Eller övertolkar jag? Kanske. Men det är faktiskt väldigt roligt. Framför allt när barn försöker spela vuxna... =)

Ruttet

Finns det något äckligare än rutten (eller gammal) frukt? Jag tog ett äpple nu när jag kom till jobbet (vi har fruktkorg) och det var ruttet inuti. Fy fan vad äckligt det var! Jag har fortfarande kvar äckelsmaken i munnen...

Likadant är det med clementiner. Får man tag på en gammal smakar den piss. Och smaken sitter kvar länge, länge.

Hockey-chock

HV71-Färjestad när det är en minut kvar av den sjunde och avgörande semifinalmatchen:
3-2

Hv71-Färjestad en minut senare, när matchen är slut:
3-4

Fan alltså! Hur fan kan det bli så? Ibland undrar man om det verkligen finns nån gud.

AAARRRRRRGGGGGHH!

En lunch i tiden

Jag åt lunch med Inger och Johan i dag. Det var trevligt. Och gott. Vi var på Pong - asiatisk buffé. Problemet när jag äter buffé är bara att jag tenderar att alltid plocka åt mig för mycket. Och som det välartade barn jag är, så äter jag upp det jag lagt på min tallrik (annars händer det tydligen något med barnen i Etiopien).

Men nu är magen stor som ett hus. Och hård. Men Aronson är hård mot de hårda. Så jag slår tillbaka. Eller hur det nu var...

I övrigt väntar jag på kvällen. Då ska jag få fotvård. Det ska bli så sköööööööönt!

=)

Den bäste

...men störst av alla är Henrik Larsson. Min hjälte!

UEFA Champions League

Juventus - Arsenal 0-0

Zlatan-Ljungberg 0-5 (minst)

Arsenal vidare till semifinal. Och Ljungberg är alltjämt större än Zlatan - som om någon ens tvekade...

Fyller ut

Utfyllnad. Så känns mitt liv just nu: utfyllnad. Allt jag företar mig känns som utfyllnad, utan någon som helst mening. Jag har ingen inspiration, ingen lust, inga drömmar, inga mål. Jag bara går mellan de vanliga punkterna i livet: äta, sova, jobba. Och däremellan kommer lite Utfyllnad.

Fy fan vad tråkigt.

Dagens citat V

Grabbar, ni jobbar för dåligt och är alldeles för loja. Får jag se den minsta lojalitet i den andra halvlek byter jag ut er direkt!

(Rolf Zetterlund, fotbollstränare)

IT i arbete

Vågorna går höga på min avdelning på jobbet nu. Folk är upprörda!.

Det började i måndags när N kom till jobbet. Hans bildskärm hade helt slutat funka under helgen. Så han ringde till vår helpdesk för hjälp. Först var de för få så det skulle dröja lite med att de skulle komma och byta skärm. Lite senare på eftermiddagen visade det sig att vår helpdesk inte "springer" på måndagar eller fredagar. Det torde i praktiken betyda att om din dator lagt av fredag morgon, så får du ingen ny förrän på tisdag.

Vi fick senare även veta att de vill införa en ny policy: uppstår problem ska du få hjälp inom 2 dagar. 2 dagar?!

N skrev ett e-brev till chefen för helpdesk med ett antal frågor, bland annat ville han veta om den här regeln med inget "spring" på måndagar och fredagar även gällde vår GD, eller om det bara gällde oss stackare på "golvet". Svaret var typ goddag, yxskaft.

Sedermera har även chefen för it-avdelningen, personalchefen och vår avdelningschef blandats in i frågan. Även de har svarat typ goddag, yxskaft (all mejlkonversation har gått via hela avdelningen). Nu har dock avdelningschefen lovat att ta upp frågan på morgondagens ledningsgruppsmöte.

Lite jobbigt, lite tråkigt. Men MYCKET humor.

=)

Dagens citat IV

Min son, när du deltar i ett sportevenemang handlar det inte om att vinna eller förlora... det handlar om hur full du blir.

(Homer Simpson)

En tung dag

En stor sorg kom över mig i dag. Jag har i och för sig funderat över det tidigare, men nu slog det ner som en stor järnklubba i huvudet på mig: jag är en dålig jurist. Nej, korrigering: jag är en jävligt dålig jurist!

Det gör jävligt ont när man kommer till en sådan insikt. Hela mitt liv så som jag levt det de senaste åren ställs på ände. Och marken rämnar under fötterna. Men vad hände egentligen? Det gick ju så bra i början. Någonstans gick något oerhört snett.

I vissa avseenden är jag en fantastiskt bra jurist. Men i andra, väldigt viktiga, avseenden är jag totalt jävla värdelös.

Vad gör man åt det? Ska jag skola om mig? Eller ska jag fortsätta låtsas? Eller söka ett jobb där jag gör "minst skada"? Fan också. Jag trivs verkligen med att vara jurist, det passar mig. Men varför gör jag då så dåligt ifrån mig? Och vad fan kan jag göra åt det?

Nej, det här är inte vårdepressionen som satt in. Det är något helt annat: en insikt, antagligen...

Idrott och politik

Jag har aldrig varit speciellt förtjust i Claes Borgström, varken som advokat eller som jämställdhetsombudsman. Riktigt lågt sjönk han i min aktning när han i en intervju sa att det viktiga var att kvinnorna blir jämställda. De frågor där männen inte var jämställda var inte lika viktiga. Jag måste bara få fråga: vad för slags jämställdhet är det?

Nu har JämO gått ut och sagt att han tycker att Sverige inte ska ställa upp i fotbolls-VM i Tyskland i sommar med tanke på den omfattande bordellverksamhet som väntas under den månad som VM pågår. Men snälla Borgström! Jag är visserligen en av dem som tycker att idrott och politik i långa stycken går hand i hand, men någon måtta får det väl ändå vara? Gränsen måste väl dras nånstans?! Är det verkligen idrottens roll att gå i bräschen för en demonstration mot prostitution? Och vad blir nästa steg? Vad ska svensk fotboll bojkotta nästa gång? Kan (får?) vi någonsin spela i ett VM igen? Eller kanske vi ska lägga av helt, med tanke på allt som händer i olika länder där VM kommer att spelas?

JämO:s utspel verkar synnerligen ogenomtänkt, och jag kan faktiskt för mitt liv inte komma på varför han går ut med det just nu. Framför allt inte med tanke på att samtliga partier verkar vara emot hans lilla förslag...

Feghet

Jag såg förresten Åsa Jinder på NK i helgen. Men jag vågade inte gå fram och prata med henne. Jag hade gärna velat tala om hur mycket hennes bok Bli min mamma igen har betytt för mig.

Fan också!

Känslor IV

Skilmässobarn
med 500 meter mellan mamma och pappa.
500 meter som en evighet.
Det är mycket märkligt att möta mamma i Konsum.
Hon är inte glad att se mig.
Vem har tagit närheten till henne ifrån mig?
När skedde denna stöld?
Vem har lagt skuld i kläderna jag bär,
skuld i skorna jag går i?
Lämnar matkorgen och springer hem.
Skriker åt pappa att han minsann kan köpa
sin mat själv.
Han går utan att fråga.
Han går utan att prata med mig.
Hur kan han gå
utan att tala med mig.
Varför förstår han inte
att jag ber honom tala till mig
när jag ber honom försvinna.
Varför förstår han inte
att jag känner mig ensam
när jag stänger dörren.
Jag hatar detta liv
jag hatar alla människor
som inget förstår.
jag börjar sakta hata mig själv.


(Ur Bli min mamma igen av Åsa Jinder, Bonniers, 1991)

Rätt men fel

Jo, visst ska jag vara med i teve. Men inte i Thailand. Korea var det visst. Sydkorea. Men ändå...

=)

Känd från TV

Jag ska vara med i teve - i Thailand.

Ett tevebolag från Thailand är här i dag för att lära sig lite mer om hur vi arbetar i Sverige. Jag har inget alls med det att göra egentligen, men de ville filma lite interiörer och då kom jag med. Och nej, jag sprang inte fram och tillbaka framför kameran, utan satt helt snällt på min plats.

Men det är som en kollega sa: helt naturligt känns det ju inte...

/Aronson, teve-stjärna

Konståkarnas galauppvisning i Turin

Guldmedaljen i konståkning i OS i Vancouver 2010 går till

Johnny Weir.

Kom ihåg var du läste det först!


Så hade jag tänkt skriva. Men sen kom Evgeni Plushenko.

Och allt annat, jag säger ALLT ANNAT, var glömt.

Lugnt på jobbet

Jodå, jag sitter på jobbet den här söndagen också. Inte för att jag har så mycket att göra, utan mer för att få göra vissa saker i lugn och ro, utan några störande element. Det är faktiskt skönt att vara här när det är så tyst och lugnt. Fast jag tog inte hissen i dag. För säkerhets skull tog jag trapporna. Det kan ju inte vara så kul att fastna i hissen en söndag...

Mindre skönt var det att ta sig hit. Att jag skulle behöva pulsa fram till jobbet i snö, var inget jag riktigt räknat med i går när jag gick och la mig. Inte innan heller för den delen. Jag vet inte riktigt vad gott som kan komma ur den här segdragna vintern...

Men eftersom det varit ganska kallt i mars hoppas jag att en massa råttor har stendött! De är så fucking jävla äckliga!

A Woman in Pink

Mmmm. Jag har precis sett Madonna hos Parkinson. Vilken kvinna! Jag blir nästan förälskad. Hon är verkligen den gudinna jag inte tror på, den idol jag inte har och den vän jag inte drömmer om.

Synd bara att Parkinson lagt av sig som han gjort. Numera verkar han mest vara en gubbsjuk jävel som inte förstår tidens gång.

...och emellanåt bryter Madonna på brittisk engelska. Det låter skitgulligt!

En spansk klassiker

Jaha, så har man sett el clásico. Matchen slutade 1-1, men det är ganska ointressant: den hade så många andra kvaliteteter:

Det är så härligt att se Ronaldinho, han är en av de allra största: vilken artist, vilken bollkonstnär, vilken fantastisk fotbollsspelare. Jag vet, slitna klyschor, men jag kommer inte på några bättre superlativ. Och ändå spelade han inte bra i dag...

Och det är kul att se Henrik Larsson tillsammans med de stora pojkarna. Där han verkligen hör hemma. Det är faktiskt genant att han ska spela i Allsvenskan om några månader. Det är han alldeles för bra för. Men det ska bli intressant att se hur det går.

Och David Beckham är så jävla SNYGG!

Fotboll på blodigt allvar

I kväll: El clásico!

Barcelona - Real Madrid i spanska La Liga. En av de absolut viktigaste matcherna. Åtminstone om du är barca- eller realfan. Fotboll är på lek. Mer eller mindre. Men aldrig i el clásico. Där är det blodigt, blodigt allvar.

Och ja, jag ska se den. Och jag hoppas på Henke Larsson... =)

Aronson skor sig - not

Skor, skor, skor. Jag blir galen! Jag hittar inga skor!


GAAAHH!