This is the end - as I know it

Det här skulle kunna vara mitt allra sista inlägg i den här bloggen. Men jag vet inte.

Jag hade ju bestämt mig för att sluta blogga när jag kom upp i 100 000 besökare. Det har jag gjort nu. Och tidigare kändes det självklart att sluta. Det gör det inte längre. Skulle man se till bara skrivandet, hade det inte funnits någon tvekan, då hade jag slutat. Men jag ser ju vidare än så: mitt sociala liv kan bli lidande. Min mentala status kan bli lidande. Och kanske mer ändå.

Så jag vet helt enkelt inte. Jag ska sluta nu, så får vi se hur abstinensen tar sig uttryck...

Det bästa i dag

Nu har jag sett det andra filmen för i dag; Little Miss Sunshine. Jag har inte sett den innan, och egentligen inte velat heller. Varför vet jag inte, den har bara inte lockat mig. Men jag har hört många som gillar den, och kände att okej då, jag får väl testa.

Och jag älskade den! Jäklar, vilken underbar liten film. Totalt galen. Totalt urflippad. Totalt krängd i huvudet. Men bara sååå skön. Me like!

Precis när filmen var slut fick jag dagens sms från KP också. Mmm. Han är så gooo.

Dörrarna anfaller

Jag var ute tidigare; jag var tvungen att gå till affären och handla lite mat. Och jäklar vad kallt det var! När hände det? Eller är det bara jag som är sjuk?

Samtidigt som jag handlade passade jag på att hyra ett par filmer också. Och jag har nu sett den ena av dem; Se upp för dårarna.

Och jag måste säga: jag känner inte Helena Bergström, har aldrig träffat henne. Men hela den här filmen lyser av henne. Den är så mycket hon så det kan inte bli mer. Den är glad, ser med lätthet på livet, gråter stora tårar och stormar på i 180 genom livet. Och visst måste väl filmens Elin vara Bergströms alter ego?

Filmen är Bergströms regidebut på film, och tyvärr måste jag säga att regin, liksom manuset (Denize Karabuda), är väldigt ojämnt: topp emellanåt, dal emellanåt. Stora skillnader. Och det är konstiga vändningar som man inte förstår. Och logiker som inte riktigt hänger ihop. Och konstiga reaktioner. Men i sin helhet gillade jag den faktiskt.

Filmen är otrolig och overklig, men gullig och rolig. En saga, närmast.

Uppiggning

För tredje natten i rad har jag inte kunnat sova ordentligt. Så efter att ha käkat frukost och kollat lite på morgon-tv, bestämde jag mig för att lägga mig en stund till. Men det gick inte. Jag kunde knappt andas på grund av allt tjockt snor i näsan.

Så nu sitter jag här i stället. Men jag tänkte ta min första dusch på två dagar (gissa om jag känner mig äcklig), och sen bege mig till ICA, för att se om det kanske hjälper med lite varmt vatten och frisk luft. Kanske är jag svag bara för att jag legat i typ fyra dagar...

Om mitt snor

Jag är hemma från jobbet i dag också. Jag hade väl i och för sig bestämt mig för att vara det, redan i går, men öppnade ändå för att jag skulle kunna gå om jag kände mig tillräckligt bra i dag.

Det gör jag inte.

I stället känner jag mig nästan sämre: jag kände mig nästan lite febrig när jag vaknade i morse, och så brukar jag inte känna på morgonen. Jag är inte lika snuvig, men det som kommer ut är ännu mer trögflytande än tidigare. Och gult, på gränsen till grönt. Och det sitter hårt som fan. Jag får fräsa rejält, hårt och många gånger.

Men i morgon ska jag gå. Oavsett.

Juryn

Juryn i Idol är som människor är mest: ibland intelligenta, ibland dumma; ibland plumpa, ibland fantastiskt roliga. Och påhittiga. Som när de bad killen att gå ut och vänta medan de konfererade, och så gick de själva på lunch. Medan killen stod kvar. Ha ha. Humor på hög nivå.

Och det säger ju en hel del om killens självinsikt...

Annars om juryn: jag saknar inte Clabbe, jag trodde jag skulle göra det, men de klarar sig så bra utan honom. Och så gillar jag nog Daniel bäst. Men alla tre verkar ju ha de kunskaper och den musikalitet som krävs. Och det är ju huvudsaken.

Ingen kontakt på snart 48 timmar

KP är utomlands just nu. Han har varit där några dagar, och ska vara där några dagar till. Så det blir ju lite si och så med kontakten. Men vi har sms:at åtminstone ett par tre gånger varje dag till varandra; ofta är det han som skickat första sms:et.

Men i går hörde jag inte av honom. Inte heller fick jag någon respons på det sms som jag skickade. (Senare på kvällen aktiverade jag min leveranskvitto på mobilen...)

Och det är klart jag funderar. Och fantiserar ihop de mest fantastiska händelser (Läs: sexorgier). Eller blixtförälskelse eller nåt. Visst har jag även tänkt på att mobilen inte funkar, typ. Men är det så troligt? Kan man inte leta upp ett internetcafé då?

Jag vet, jag är paranoid. Framför allt som jag bestämt mig för att inte bry mig om han har sex där eller inte. Vi har ju trots allt inte känt varandra så länge. Inte heller har vi några
trohetskrav att ställa på varann. Jag har ju inte ens kommit fram till om jag är förälskad eller inte...


Tillägg
(en timme senare)
Jag fick precis ett sms från KP. Och med tanke på mina tankar tidigare, och hur mitt sms från i går löd, kämpar jag just nu med att inte tolka det negativt.

Tillägg 2
(ytterligare 10 minuter senare)
Men oj, nu fick jag ett nytt. Och genast mår jag bättre...

Dålig sömn och drömmar

I går natt kunde jag inte sova särskilt väl, eftersom min näsa var tjockare än tjock. Jag hade hoppats att få sova bättre i natt. Men tji fick jag.

Vad det beror på i natt vet jag inte. En orsak kan vara att jag tvingas sova på rygg. I normala fall sover jag på mage, utan kudde. Men nu måste jag lyfta upp huuvdet så att trycket i bihålorna lättar. Så då får det bli kudde. Och på rygg. Åh, det går så dåligt att sova.

Och jag drömmer så konstigt. Så är det alltid när jag sover på rygg, i natt var inget undantag. Jag drömde bland annat att en gammal klasskompis ringde. Vi har inte haft kontakt på flera år. När jag frågade henne hur det var med henne svarade hon: "eftersom jag hör av mig efter så lång tid, tror du då att jag mår bra?". Ett konstigt svar egentligen, men sen hon sagt det blev hon tyst, och jag hörde henne kämpa mot gråten. Sedan bröts samtalet.

Så, hur ska jag tolka det? Ska jag kontakta henne? Och vad ska jag då säga: en dröm sa att du mår dåligt?

I övrigt kommer jag att vara hemma från jobbet i dag också. Jag mår betydligt bättre i dag, men känner mig ännu inte tillräckligt stark för att gå till jobbet.

Maratonteve

Så där ja. Nu har jag sett samtliga tjugofyra avsnitt av säsong ett av 24. På två dagar. Nåja, det är ju inte en timme åt gången, vi pratar ju USA, så då räknas reklamtiden in också. Men det är okej, det är inte det som är problemet.

Men jo, det var spännande. Och bitvis väldigt skickligt gjort. Och jag gillar klippen när man kan se flera scener samtidigt, och ibland samma scen fast ur olika perspektiv.

Nej, problemet ligger på ett helt annat plan: nej, det är inte realtid. Dessutom: har man varit vaken 30-40 timmar, eller kanske ännu mer, är man inte så fräsch som de ser ut. Och man kan inte tänka så klart. Åtminstone inte allihop. Och män har skäggstubb. Skäggstubb växer. Döööh.

Undrar vad jag ska göra i morgon. För jag tror jag stannar hemma i morgon också. Känner mig inte så frisk än att jag känner för att gå ut över huvud taget.

Jag - en snorunge

Det här har varit en sån där överjävlig natt. Innehållet i min näsa har varit tjockare än tjockt. Tjockt, tjockt, tjockt. Och mycket. Jag har snytit mig och snytit mig; fräst och fräst. Men det har bara runnit till nytt hela tiden.

Så jag har varit mer vaken än jag har sovit; förbrukningen av pappersnäsdukar har stigit kraftigt. Och jag har mer eller mindre suttit och sovit. Men det har ju inte hjälpt...

Och min Otrivin menthol nässprej har jag använt så mycket, så jag vågar knappt längre. I stället har jag försökt öppna upp näsan med vattenånga. Mitt i natten ställde sig Aronson och kokade vatten, och la sig sen på knäna på köksgolvet för lite inandning av kokhet ånga. Fast jag vet inte om det hjälpte heller. Jag verkar mest ha fått en mjuk och ren ansiktshy...

Nu blir det att ligga i soffan framför teven i dag. Hoppas att näsan skärper sig. Och att jag kan sova lite...

Spännande till max

Trots att 24 inte följer sina intentioner, så har jag kollat på den i dag. Hela tolv avsnitt hann jag me. Fatta: 12. Det betyder 12 timmar. Nåja, minus reklampauserna - som tack och lov var bortklippta på dvd:n...

Men det var ju så spännande. Och fortsätter att vara spännande. Jag menar, man vet ju att Jack Bauer kommer att överleva, eftersom ju serien fortsätter med fler säsonger. Men resten? Vad kommer att hända? Och Rick? Han är ju så söt; han måste få överleva!

Tyvärr har spänningen inte varit så bra för min arma kropp. Den har blivit betydligt hetare nu i kväll. Usch, jag vill inte bli sjukare nu. Det får räcka som det är..

Felaktig tv-serie

För några månader sedan hade Buylando rea på tv-serieboxar. Jag köpte några, bland annat första säsongen av 24, som jag inte såg på tv. Jag har nu sett första avsnittet.

Serien utger sig för att äga rum i realtid - en timme är en timme, en timme för varje avsnitt. Bull shit, säger Aronson. För i så fall skulle det ta två minuter för Jack (Kiefer Sutherland) att ta sig från sin bostad, in i bilen, ut på gatorna och fram till sitt jobb och in i byggnaden. Det betyder att han skule vara granne med sitt jobb. Och då hade han ju lika gärna kunnat promenera...

Det var vissa andra saker också som var underliga.

Men storyn var spännande, så jag lär nog kolla klart på hela säsongen ändå.

Samma gamla melodi

Näsan rinner. Näsan stramar. Halsen värker. Bihålorna värker. Huvudet värker. Kroppen känns tung. Kroppstemperaturen har stigit.

Suck. Been there, done that....

En bölande Aronson

Aronson är sjuk. Förkyld. Jag ligger här hemma med rinnande näsa, värkande huvud och, framför allt, värkande bihålor. Jädrar, vad det är synd om mig.

Och Aronson, som kan vara väldigt blödig normalt, blir ännu lite blödigare när jag är sjuk. Så när herrarna sprang 4x400 meter i Finnkampen för en stund sedan grät jag. Nej, storbölade, är nog rätt ord. Tårarna sprutade.

I vilket fall blir det nog inget jobba i morgon, utan lite tillfrisknande hemma i stället...

Nyspelad musik 070909

De tio senast spelade låtarna i min iTunes (random):

1. Elaine Paige & Barbara Dickson - I Know Him So Well
2. Florence Valentin - Pokerkväll i Vårby Gård
3. Raymond & Maria - När jag blundar
4. Emilia - Big Big World
5. Manic Street Preachers - Your Love Alone Is Not Enough
6. Smokey Robinson & The Miracles - Tears Of A Clown
7. Keane - Somewhere Only We Know
8. David Guetta - Love Is Gone
9. Pet Shop Boys - Indefinite Leave To Remain
10. Erasure - Love To Hate You

Just nu: Blur - Look Inside America

Sverige - Danmark 0-0

Matchen kan väl lättast sammanfattas så här (eller så här):

1. Första halvlek var riktigt bra.
2. Andra halvlek var också bra, fast inte lika bra som första.
3. Domaren var inte alls bra.
4. Thomas Sörensen räddade Danmark från förlust.
5. Anders Svensson har antagligen spelat sin sista match i det svenska landslaget.*
6. Zlatan gjorde antagligen sin bästa match någonsin i landslaget (om man ser till hela matchen).


*Nej, just det. Förlåt, jag tänkte inte på det. Lars Lagerbäck släpper aldrig en spelare. De får spela så länge de tycker det är roligt, oavsett hur bra de är (minns till exempel Kennet Andersson).

Är slutet nära?

Jag har allvarliga funderingar på att sluta blogga. Jag vet, så där säger bloggare hela tiden, och jag har också sagt att jag funderat på att sluta ett antal gånger. Men den här gången är det på allvar. Det är inte kul längre. Och jag känner mindre och mindre inspiration att skriva.

Jag har i dag strax över 99 000 besökare i min blogg. När jag hade ungeär 90 000 bestämde jag mig för att sluta när jag nått 100 000-strecket. Inte för att besökare i sig spelar någon roll, men det var en bra gräns, något att ta fasta på.

Men när jag närmat mig 100 000 har jag mer och mer fått kalla fötter. Kanske ska jag fortsätta ändå?

Men varför? Det är som sagt inte kul längre. Och jag har svårt att komma på ämnen. Det som framför allt får mig att tveka är allt mitt bloggande gett mig. Jag har ju lärt känna några underbart sköna människor på vägen, vilket jag faktiskt inte alls räknat med. Men frågan är: kommer jag att lära känna fler? Kanske har "marknaden mättats"?

Jaha, så du tycker jag ska fortsätta? Men varför?

Det var länge sen sist...

Den här listan hittade jag hos vännen Kim.

Höger- eller vänsterhänt: Höger.
Humör just nu: Trött och utarbetad.
Favoritgodis: Lösgodis, Ahlgrens bilar och gamla Japp. Och så glass förstås...
Du undviker helst att äta: Svarta oliver, skaldjur och blodpudding.
Kläder just nu: Mörkblå jeans och vitrutig skjorta. Dessutom: skinnjacka, blå strumpor och gula kalsonger.
Musik just nu: Väntar på Kents nya.
Vad sa du senast: "Ha ha. Är det sant?".
Fisk eller badkruka: Badkruka.
Hur många kuddar sover du med: Inga.
Bästa bok: Bret Easton Ellis - "American Psycho".
Om du fick välja en superkraft, vad skulle du välja: Kunna stanna tiden.
Vad vill du jobba som: Om jag bara det visste...
Chips, morötter eller godis: Ja, tack.
Pizza eller hamburgare: Kan man välja?
Skriver du dagbok: Jag bloggar.
Anser du att du är stark: Ja. Men framför allt seg.
Brukar du sola: Jag är periodare.
Vad gör du om du får hicka: Väntar till den går över. Och retar mig under tiden.
Röker du: Nej, jag har slutat.
Snusar du: Nej, verkligen inte.
Använder du knark: Nej, men jag har testat.
Kaffe, te eller inget: Te, gärna grönt.
Är du skolsugen: Inte skolsugen, men kan gärna tänka mig att plugga något.
Är du irriterad: Emellanåt.
Är du festivalsugen: Nej.
Är du alkoholsugen: Inte just nu.
Är du saknad av nån: Ja, det tror (hoppas) jag.
Bästa åldern: 25.
Bästa tidningen: Jag prenumerar på DN, QX och Offside.
Bästa TV-programmet: Matador.

Ingen rolig nyhet

Nu är det bekräftat: jag promenerade till jobbet i dag, och när jag gick längs Norr Mälarstrand tittade jag över Riddarfjärden till Långholmen och såg då ett antal gula träd.

Hösten är alltså här.

Och hade jag inte sett träden, hade jag nog kunnat gissa det ändå, för det var kallt som fan.

Nötter stora som egon

Såg ni Idol i kväll? Såg ni tjejen som faktiskt trodde att hon inte gick vidare på grund av att hon tappade nummerlappen? Ha ha. Hur stora nötter finns det egentligen där ute?

Sen fattade jag aldrig killen som varit med tidigare. Jag gillade inte alls hans röst..

Summan av lasterna är konstant

Sedan jag började umgås med KP har jag börjat dricka te som aldrig förr. Alltså även när han inte är med. Och det är ju faktiskt riktgit gott.

Och eftersom jag inte dricker kaffe, och har börjat dra ner på godiset, måste jag ju skaffa mig en ny last...

I gamla hjulspår

I går bloggade jag om att jag tar längre tid på mig på morgonarna nu efter semestern. Enochenhalv timme ungefär räknade jag ut att det tog. Men tydligen tog min blogg skruv, för i dag gick det betydligt fortare: 65 minuter tog det. Nu är det bara 10 minuter kvar till "the good old days".

Jäklar, snart är man tillbaka i sina gamla rutiner igen...

Ny bra tv-serie

Jag såg första avsnittet av Heroes i kväll på TV4. Jäklar alltså. Fortsätter serien så här, så lär det bli en av de bästa serierna Aronson sett. Och jag hoppas verkligen det blir så...

Första avsnittet hette förresten Genesis. Och det förpliktade ju; ni som kan er bibel vet att Genesis också är namnet på Första Mosebok. Och i de här båda fallen torde det betyda Uppkomst. Så mina förväntningar stegrades när jag såg namnet. Och jag blev som sagt inte besviken...

Fel artist

Men vad fan, TV4. Jag är helt övertygad om att det är Rasmus Larsson jag vill lyssna på, men det är nån annan jeppe som dyker upp när man klickar på videon. Skärpning, tack!


Tillägg
Nu funkar det! Gå gärna in och lyssna på Rasmus otroligt späda men fina röst på länken ovan.

Idol 2007, 5 september

Åh, jag älskar den otroligt smala killen med den tunna rösten och den stora gitarren. Vilken underbar känsla han hade i rösten!

I övrigt är den här uttagningen inte så fantastiskt rolig som jag tyckte i går...

Det positiva med att vakna innan klockan ringer

Jag har blivit så slö på morgonen. Tidigare hann jag med att göra mig i ordning på 55 minuter; från det att jag steg upp till dess att jag steg ut. Ur lägenheten, alltså. På den tiden hann jag stiga upp, göra iordning frukost, äta frukost, läsa tidningen (tämligen noga), skita, duscha, ta på mig
och så.

Nu, efter semestern, tar det nästan 1,5 timme för mig att göra samma saker. Jäklar alltså. Jag måste skärpa mig.

Tur att jag är så morgonpigg...

Det som göms i snö...

Jag har min skinnjacka på mig i dag. När jag gick ut på lunchen märkte jag att jag i ena fickan har ett litet kitt med kondom och glidmedel. Passar ju bra när man jobbar där jag jobbar.

Ähum...

Lite kort om Idol i kväll

Åh, Erik kommer definitivt att gå vidare!

Och åh, jag älskar kvinnan i B-juryn.

Och jäklar, jag hade ju inte alls tänkt blogga så här mycket kring Idol i år. Men tydligen gör jag det ändå...

Men jag saknar Clabbe, han hade dock kunnat vara med i år igen. Och nej, juryn är inte elak nog. För alla här vet vad det handlar om, och att man måste ha en bra röst för att kunna gå vidare. och som sagt: man måste ha lite självdistans...

Vissa är sämre än andra

Fast Carolinas och Carinas arbete blir sämre och sämre. De har mindre och mindre betydelse. Och Peter Jihde ges större och större .

HAHAHAHAHAHAHAHA.

Guuuu, vad jag skrattar åt vissa. såg ni han i solglasögon och militärkläder, som sjöng ett potpuri?

Eller hon med hornen? Eller glorian? Gånger 2.

Eller hon som gillar Peter?

Men har folk ingen självdistans?

Men jag hoppas på Erik.

Idol 2007 har börjat

Inledningen av Idol 2007 var jäkligt rolig. Även om Peter Jihde faktiskt känns som kliché. En parodi på sig själv. Men tillbakablickarna och Carina Bergs och Carolina Gynnings entré var kul.

Och Aronson, som var en stor idolhatare, älskar nu programmet. Och jag får nästan tårar i ögonen när jag ser "artisterna". Och programmet är igång.

Yeaaaah! Here we go!

Men börja i Stockholm? Nja, jag vet inte. Höjdpunkten brukar ju komma i slutet...

Ha ha. Första artisten hade ju fin röst, men sjöng bara såå dåligt.

Dagens 070904

Det kanske märks att jag haft lite låg bloggskrivarinspiration den senaste tiden. Så för att inte helt förtvina, tar jag en Dagens...

DAGENS VILL HA: En ny lägenhet.
DAGENS KLÄDSEL: Min Paolo Maldini-H&M-kostym och en ljusblå skjorta.
DAGENS DOFT: Kanel.
DAGENS FRISYR: Alldeles nyrakad skalle.
DAGENS HÄNDELSE: Lunch med Advokaten.
DAGENS LÅT: "Båtlåt" med Robert Broberg.
DAGENS PLANER: Förutom lunchen ska jag även ta en drink i kväll med mitt ressällskap från New York.
DAGENS SAKNAD: KP?
DAGENS DUMMASTE: Att det är så tråkigt på jobbet.
DAGENS SJUKA: Tendenser till en förkylning.
DAGENS DROG: Esberitox.
DAGENS ROLIGASTE: Idol 2007 börjar i kväll.
DAGENS KÖP: Nej, nu får det vara nog.
DAGENS GODIS: Nej, det är slut med det.
DAGENS BLÄ: Hösten är här.
DAGENS HUMÖR: Hösttrött.
DAGENS ORD: Mage.

Så skulle mitt liv kunna se ut

Jag har varit hemma hos Tennis i kväll och kollat på hans nya lägenhet. Han bor ju i Skatteskrapan numera och jag måste säga att jag är väldigt avundsjuk.

Lägenheten är inte stor, men den är byggd på ett smart sätt; planlösningen gör att den verkar betydligt större än den är. Dessutom är den ju ny och därför väldigt fräsch och fin.

Och så är det ju då det här med utsikten. Jäklar alltså. Rent otroligt. Hade jag bott där, hade jag nog kunnat sitta och bara kolla ut. Vackrare än synden. Så skulle mitt liv kunna se ut.

Och så ligger hans nya bostad bara så bra till. Väldigt centralt. Väldigt chict.

Min lägenhet såg annorlunda ut

Jag har en annons på lägenhetsbyte.se, för att byta min lägenhet mot en jag hellre vill ha. Det går inget vidare, kan jag meddela.

I vilket fall: i dag såg jag att killen som bor i lägenheten ovanför mig också har sin lägenhet utlagd där. Han har precis likadan lägenhet som jag och det var kul att se hur han har löst inredningen; hur han möblerat, använt färger etc. Jag fick ett eller annat tips, och det var kul.

Nu väntar jag bara på att jag ska få tillräcklig ork för att måla om min lägenhet. Allt blir så mycket bättre och roligare då...

Mot strömmen

Jag såg Carl Jan Granqvist på stan i dag. Han ser betydligt bättre ut i verkligheten än han gör på teve...

En trött helg

När jag kom hem från konferensen i går städade jag undan lite och gick sen och la mig en timme. Trots det var jag trött som ett urlakat lejon på kvällen. Jag sov som aldrig förr i natt, och ändå är jag även nu trött som få. Jäklar alltså. Första veckan efter semestern borde inte finnas.

Men i går kom ju KP också. Vi softade mest och testade dessutom olika sätt man kan möblera om i Aronsons hem. Så kollade vi på Shortbus, fast KP, som inte sett den tidigare, var inte speciellt imponerad. Ingen smak i film alltså...

I dag har vi sprungit runt i inredningsbutiker innan KP åkte hem vid 16-tiden.

Det har varit trevligt, men min trötthet har gjort att jag inte riktigt orkat vara mitt vanliga trevliga(?) jag. Hoppas inte KP blivit ivägskrämd. Eller att det var ett tecken för mig... :-/

Rosenön, dag 2

Lördag morgon i Stockholms södra skärgård. Jag har sovit som en stock i rummet med den fantastiska utsikten. Det dunkar en aning i huvudet, annars är det ganska bra. Vi ska snart börja med lite team building någonstans på ön.

Gårdagen var trevlig; vi fick en fantastiskt god middag med gott vin. Sedan satt vi i baren några timmar också. Aronson hade bestämt sig att ta det lugnt. Riktigt så blev det inte. Jag söp inte skallen i bitar, men lite mer än planerat blev det. Jag kom dock i säng vid ett-tiden i natt. Helt okej tycker jag.

Nu kommer jag antagligen inte att kunna blogga mer den här helgen. Eventuellt i eftermiddag, men troligen inte. KP kommer ju....