Rosenön, dag 2

Lördag morgon i Stockholms södra skärgård. Jag har sovit som en stock i rummet med den fantastiska utsikten. Det dunkar en aning i huvudet, annars är det ganska bra. Vi ska snart börja med lite team building någonstans på ön.

Gårdagen var trevlig; vi fick en fantastiskt god middag med gott vin. Sedan satt vi i baren några timmar också. Aronson hade bestämt sig att ta det lugnt. Riktigt så blev det inte. Jag söp inte skallen i bitar, men lite mer än planerat blev det. Jag kom dock i säng vid ett-tiden i natt. Helt okej tycker jag.

Nu kommer jag antagligen inte att kunna blogga mer den här helgen. Eventuellt i eftermiddag, men troligen inte. KP kommer ju....

Tankar en söndag i slutet av sommaren

I dag är sista dagen på min semester. Det firar jag genom att vara bakfull, trött och eländig.

Fast jag är inte missnöjd över det. Jag har haft en väldigt bra semester; rolig, annorlunda och med en massa saker som har hänt. Och så har jag druckit mer alkohol än någonsin. Så det är väl klart att det ska sluta så här. Jag får väl ta en whisky eller nåt i kväll för att fira ordentligt...

Och så har Carolina Klüft tagit guld, tillika satt personligt, svenskt och europeiskt rekord, i sjukampen i friidrotts-VM i Osaka. JAAAAAA!

Och Tyson Gay tog guld på 100 meter. Och med ett sådant namn, och ett sådant utseendet, kan man ju inte annat än bli jätteglad. Klart jag höll på honom...

Och så har jag kommit på att jag kanske inte behöver köpa någon radio att ta med till jobbet, trots allt. Jag har ju faktiskt en hemma jag kan ta med mig. Anledningen till att jag inte övervägt den tidigare är att den är så stor. Den får alltså inte plats på mitt skrivbord. Men om jag köper ett par hörlurar med tillräckligt lång sladd, borde det ju inte bli något problem. Då kan jag ställa den på hyllan bakom mig. Och det blir betydligt billigare...

Enligt meteorologerna slutade sommaren i går. Fast jag tycker det var rätt varmt i dag också (den lilla stund jag var ute). Fast det kändes ju i framför allt skuggan att den riktiga sommarvärmen är borta. Det blir snabbt kyligt när solen försvinner. Och just när jag säger det kommer det en liten skur över Kungsholmen.

Jag har tidigare i veckan inte alls sett fram emot att börja jobba igen. Och visst, jag hade nog gärna haft en veckas semester till, men på något sätt ska det bli rätt skönt att återgå till det normala livet igen. Jag har bestämt mig för att inte stressa upp mig i onödan, nu när jag kommer att få ett ökat ansvar i och med att jag är ensam jurist i ett par månader på avdelningen. Saker och ting får helt enkelt ta den tid det tar.

Humöret på topp igen

Jodå, det blev Lino i går. Först hamnade jag på Mälarpaviljongen med Jonaz och entourage. Vi drack vin och pratade. Sedan bar det av till Lino. Eftersom vi trodde det skulle bli väldigt mycket folk, gick vi tidigt. Fast så många var där inte. Jag har varit med om "värre". Och det roliga är ju att alla står ute, så det är nästan tomt inne i lokalen. Men det är väl bra att passa på, det var ju "den sista sommardagen" i går. Trots att det verkar vara fint i dag också...

Men kul var det, riktigt kul. Jag pratade med många roliga människor, och en del mindre roliga. Och så bjöd Lino på mousserande vin (de firade fem år), som Aronson naturligtvis drack lite av. Och sånt där sätter sig ju direkt i huvudet, så jag fick ta det lugnt med ölen resten av kvällen. Ändå har jag något ont i huvudet i dag...

Under kvällen fick jag en hel del från sms från KP. Han var jättegullig. Och precis när jag kommit hem ringde han också. Han var full och go. Och jättesöt mot mig. Och i morse ringde han igen, och var bara så gullig. Så min ångest från i går satt kanske bara hos mig. Eller så har kanske hans tjejkompis som bor över hos honom i helgen talat honom tillrätta...

Vatten och uteliv

Det värsta med att dricka mycket vatten är att det ska ut också. Och i går drack jag mycket vatten. Mycket, mycket vatten. Allt för att slippa den huvudvärk jag ändå fått i dag. Men som sagt, det ska ut också. Så jag har sprungit på toaletten åtminstone fyra-fem gånger i natt. Och för varje gång blir man ju lite piggare. De första två gångerna var jag knappt vaken när jag var uppe, men sen blir man piggare och piggare, tills man inte längre kan somna om.

Och apropå vatten: när jag om hem i går fanns det bara varmvatten i kranarna. Hur jag än vred förblev det varmt. Det fick från varmt till skållhett. Det är gansak äckligt att borsta tänderna i varmt vatten, kan jag meddela. Men som tur var hade jag vatten i flaskor i kylskåpet, så jag kunde åtminstone dricka. I dag funkar vattnet normalt igen.

I övrigt var det trevligt i går. Vi käkade på Patricia och sedan drack vi öl. Mycket öl blev det. Och så spanade vi och dansade lite. Men det var jättedålig musik i schlagerbaren. Tänk "Snabbköpskassörskan". Tänk "Världens lyckligaste servitris". Tänk "Leende guldbruna ögon". Och spy sen.

Patricia och fyrverkerier

Jodå, det blev Patricia i går. Och efter en något trevande inledning, fick jag till slut riktigt trevligt. Och några öl för mycket...

Jag träffade en kille som jag hånglade med, men sen dumpade han mig på ett nesligt sätt. Och sen dumpade jag en kille som jag dejtat några gånger, men som jag egentligen inte ville dumpa. Men det fanns nog inget alternativ, jag var ju inte intresserad. Inte på det sättet i alla fall. Vi får väl se om vi kan fortsätta att vara vänner, för det vill jag gärna.

I övrigt har jag jäkligt ont i huvudet i dag, så här på min första officiella semesterdag. Fast det kanske är okej...?

Såg ni förresten fyrverkerierna i går över Strömmen? Det var för att fira av Tall Ship Race. Men vilken besvikelse. Vilken oerhört fisigt fyrverkeri. Raketerna nådde knappt över trädtopparna. Larvigt.

Bak(is)

I går bakade jag igen. Och den här gången blev brödet jättebra. Och gott. Anna Skipper kan verkligen bröd.

Nybakat bröd med ost och gräslök är smaskens! Jag fattar inte varför jag inte köper gräslök oftare. Det är mums.

I dag ska jag inte baka. Jag har alldeles för ont i huvudet för det. Jag hade bestämt mig för att ta det lugnt med alkoholen i går. Och det gjorde jag. Problemet var att jag inte tyckte att den alkoholen jag drack "tog" tillräckligt, så jag drack lite mer än jag tänkt. Och helt plötsligt hade jag druckit för mycket. Krasch boom bang så blev jag skitstupfull. Så jag gick hem. Från Lino, alltså.

En parantes

Jäklar, vilken dag alltså. Jag har haft djävulskt ont i huvdet och varit väldigt trött. Dessutom har jag svettats och känt mig alldeles seg. Och varit konstig i magen och varit bakiskåt och haft bakisångest.

Jag har varit och köpt alldeles för mycket godis och tittat på sex avsnitt av Sex and the City. Och i kväll tvättar jag.

Men jag längtar tills jag får gå och lägga mig och sova, sova, sova.

Och taxichauffören i går? Tja, inte så mycket att berätta. Han var väldigt sexig, och jag är ganska säker på att han flirtade lite med mig. Och jag försökte flirta lite med honom också. Och situationen var så het (åtminstone för mig), så jag hade alldeles säkert låtit honom följa med in om han bara signalerat lite. Men det blev inget. Han märkte väl hur full jag var. Eller också vågade han inte. Eller nåt...

Allting kan gå itu...

Jodå, ytterligare en dag med en rejäl baksmälla. Fan vad det är jobbigt att vakna och känna att huvudet håller på att sprängas i bitar och man helst bara vill försvinna från den här världen.

Och man går då upp, går på toaletten och går sen ut i köket för att käka lite frukost. Det första man ser är ett överfullt diskställ och man betämmer sig för att plocka in disken i skåpen i stället. Och man tar bort en skärbräda och krasch boom bang så ligger en glasskål i 1 000 bitar över hela köksgolvet. Rekommenderas inte om man är bakfull. Att plocka glasbitar är ingen rolig sysselsättnng. Och att behöva dammsuga nästan det första man gör på morgonen är heller inget vidare kul.

Sedan dess har jag mest suttit här vid datorn. Man vill ju catcha upp med alla vad som hänt och vad som inte hänt...

Dessutom orkar man inget annat.

Fast jag har faktiskt duschat. Och sitter och funderar på om jag ska gå ut och köpa lite godis. Det känns som en dag för det...

Obakis och ser på Idol

Nej, jag är faktiskt inte så bakis i dag som man lätt annars skulle kunna tro, med tanke på all den alkohol jag hällde i mig i går. Och skönt är ju det.

Jag sitter nu och kollar på final-dvd:n av Idol 2005. Jag är lite besviken dock, jag gillar inte klippningen. Att man inte skulle få se allt hade jag väl bara räknat med, men man får ju inte se alla artisterna uppträda. Inte heller samtliga jurymedlemmars utlåtande efter varje framförande. Men reportage från skärgården, tidiga morgonar och annat ointressant: det får vi se. Dåligt!

Men det är ändå kul att se det man får se. Riktigt roligt. Jag ser fram emot den här dagen. Mest imponerande hittills, efter typ 2 program är Sebastian. Helt klart.

Bakisdag modell bättre

Det blev en lång promenad i eftermiddags: över Västerbron genom halva Söder, Gamla stan och sen hem. Var rejält trött i benen och hade planerat för en lugn och skön söndag framför typ teven.

Men det blev inte så. I stället ringde Göteborgskan och bjöd över mig på middag. Och det var ju minst lika trevligt. Hon lagade nåt thailändskt gott och sen bjöd jag på glass. Och så drack vi vin förstås.

Och så promenerade vi tillsammans till Kungsholmen där hon skulle vattna blommor och jag skulle hem. Och eftersom hon själv bor i Vasastan på gränsen till Östermalm blev det ytterligare en rejäl promenad...

Men en trevlig dag. Mycket bättre än bakisdagar brukar vara...

I morgon börjar jobbet igen.

Fakta om gårdagskvällen

Det blev både blötare och senare än tänkt i går. Men det var trevligt ändå. Mycket trevligt.

Jag träffade Polacken, en gammal arbetskamrat som jag träffar då och då för en öl. Första stället vi hamnade på låg på Medborgarplatsen. Jo, jag vet, inte alls min typ av ställe. Men helt okej. Fast jag var hungrig och de hade ingen mat som passade mig. Så Polacken fick dricka upp sin öl och sen gick vi.

...och hamnade på Blå dörren. Svensk mat är alltid gott. Så även de älgfärsbullar jag åt tillsammans med potatismos och lingon. Och Katarina Ewerlöf var där en kort stund. Jag funderade på om jag skulle gå fram och prata med henne, bara säga att jag gillar henne, typ, men det blev inte så.

Därefter lurade (nåja) jag iväg Polacken till Torget. Och medan vi satt där ringde en gammal kompis som jag inte träffat på länge. Så jag bjöd ner honom. Och en stund senare anslöt två kompisar till Polacken. Så där satt vi: fyra heterokillar och Aronson. Ha ha.

Jag kom hem en kvart efter midnatt. Och i dag har jag en oförtjänad huvudvärk. Jag fattar inte hur det kunde bli så.

Jag läste i QX att Anders Öhrman har en vit månad, mest för att komma i form. Kanske något för Aronson att testa, för att få lite perspektiv alltså. Fast mitt i sommaren...?


Tillägg
Jag drack fyra starköl. Varken mer eller mindre.

Ny smak

Sådär ja. Nu har jag smakat den nya Coca Cola Zero. Och tja, jag vet inte vad jag ska säga. Om den är mer maskulin vet jag inte, men den har helt klart en mörkare smak. Vilket väl är avsikten, om jag förstått det rätt. Helt okej god, och kanske fortsätter jag med den, kanske inte. Jag är ju egentligen mer en Pepsimänniska...

Och fatta att jag gick och köpte en massa nytt godis. Jag är fan inte klok.

Men jag har faktiskt mått sämre i dag än jag velat medge, med baksmälla alltså. Trots att jag inte drack så mycket i går. Jag antar att det även där är min mage som spökar.

Tv-dag

I dag verkar bli en dag i tevens och filmens tecken. Vilket är helt okej en dagen-efter-dag. För det är det i dag. Även om jag inte drack så mycket i går, har jag en lätt huvudvärk. Så att sitta framför tv:n passar mig perfekt. Och tack och lov har jag lite godis kvar sedan helgen som jag kan förlusta mig med.

Jag har redan hunnit se gårdagens avsnitt av Brothers & Sisters, som verkligen bara blir bättre och bättre. Nu ska jag se första delen av I mördarens spår och sedan har jag ju den sista av mina fyra hyrfilmer från i fredags också. Och så är det en hel del på teve i kväll också...

Najs.

Vin och Mumin

Huvudvärken jag hade i morse, och som jag fortfarande känner spår av, måste jag verkligen ha fått för mina synder. Fy fan! Jag fattar inte varför jag drack så mycket i går. Men vi hade ju så trevligt. Och vinet var gott. Liksom portvinet och ölen. Det liksom bara slank ner...

För övrigt satt jag mitt emot Lilla My: 50 år senare på tunnelbanan till jobbet i dag. Det var verkligen så, de var jättelika. Samma frisyr, samma ögon, samma haka och mun. Till och med glasögonen såg ut som Lilla Mys, om hon haft glasögon. Enda skillnade var att denna kvinna var typ 50+.

En nästan vanlig söndag

En lättare huvudvärk, bakiskåt, ångest och trött som fan. Det är väl ungefär som en söndag ska vara. Men jag har lyckats pallra mig upp, ätit frukost och duschat. Och nu ska jag snart försöka bege mig ut för att handla lite mat.

Nej, just det, en viktig skillnad från andra söndagar är det: en kille som jag inte kan sluta tänka på. Söt som få. Fast lite svårpratad. Hoppas det bara var i går...