Vatten och uteliv

Det värsta med att dricka mycket vatten är att det ska ut också. Och i går drack jag mycket vatten. Mycket, mycket vatten. Allt för att slippa den huvudvärk jag ändå fått i dag. Men som sagt, det ska ut också. Så jag har sprungit på toaletten åtminstone fyra-fem gånger i natt. Och för varje gång blir man ju lite piggare. De första två gångerna var jag knappt vaken när jag var uppe, men sen blir man piggare och piggare, tills man inte längre kan somna om.

Och apropå vatten: när jag om hem i går fanns det bara varmvatten i kranarna. Hur jag än vred förblev det varmt. Det fick från varmt till skållhett. Det är gansak äckligt att borsta tänderna i varmt vatten, kan jag meddela. Men som tur var hade jag vatten i flaskor i kylskåpet, så jag kunde åtminstone dricka. I dag funkar vattnet normalt igen.

I övrigt var det trevligt i går. Vi käkade på Patricia och sedan drack vi öl. Mycket öl blev det. Och så spanade vi och dansade lite. Men det var jättedålig musik i schlagerbaren. Tänk "Snabbköpskassörskan". Tänk "Världens lyckligaste servitris". Tänk "Leende guldbruna ögon". Och spy sen.

Patricia och fyrverkerier

Jodå, det blev Patricia i går. Och efter en något trevande inledning, fick jag till slut riktigt trevligt. Och några öl för mycket...

Jag träffade en kille som jag hånglade med, men sen dumpade han mig på ett nesligt sätt. Och sen dumpade jag en kille som jag dejtat några gånger, men som jag egentligen inte ville dumpa. Men det fanns nog inget alternativ, jag var ju inte intresserad. Inte på det sättet i alla fall. Vi får väl se om vi kan fortsätta att vara vänner, för det vill jag gärna.

I övrigt har jag jäkligt ont i huvudet i dag, så här på min första officiella semesterdag. Fast det kanske är okej...?

Såg ni förresten fyrverkerierna i går över Strömmen? Det var för att fira av Tall Ship Race. Men vilken besvikelse. Vilken oerhört fisigt fyrverkeri. Raketerna nådde knappt över trädtopparna. Larvigt.

Ännu en kväll på Patricia

Gårdagskvällen gick väldigt mycket i engelskans tecken. Nästan varenda kille jag pratade med visade sig vara utlänning...

Det började med kanadensaren från i lördags. Åååh, vad han är snygg. Men jag förstår inte vad som hände med mig: i lördags var jag riktigt sansad; vi pratade bara och jag lyckades tygla att jag var attraherad av honom. Jag kände och förstod att jag inte hade något att hämta där, så jag vara bara naturligt trevlig mot honom.

I går var det annorlunda. Jag betedde mig som ett jävla plåster på honom. Nej, inte så att jag följde honom överallt, men så fort vi pratade så var jag väldigt uppmärksam mot honom. Och ögonfransarna flaxade som fan. Och jag var inte ensam: Tennis, Kim och jag verkade nästan tävla om vem som kunde få mest uppmärksamhet av honom*. Vi skockades omkring honom som en hög stinna avelshingstar. Men ingen av oss fick honom: i stället gick han hem ensam; med en stor blöt kyss från Aronson som sista minne...

I toalettkön kom jag att börja snacka med en kille som visade sig vara från Österrike. Ganska söt, men ganska ointresserad av mig också.

...vilket man knappt kan säga om engelsmannen som försökte ragga upp mig i slutet av kvällen. Jävlar vad han stirrade på mig: mina väldigt osubtila försök att avvisa honom hjälpte inte: han fortsatte stirra. Och kom slutligen fram och pratade. När jag rakt ut sa att jag inte var intresserad började han svamla om att han visst inte försökt stöta på mig och att hans pojkvän befann sig en trappa upp och oj, hade jag verkligen trott... Ha ha.

Men det var en ytterst trevlig kväll på Patricia. Och eftersom jag tagit ledigt i dag har jag nu en hel eftermiddag som jag inte vet hur jag ska tillbringa. Guuu, så skönt.

Men ååh, jag längtar efter semester!


*Det var bara Jonaz som höll sig någorlunda sansad och kylig.

Kläddrama

Jag ska till Patricia i kväll och jag har inte en fucking aning om vad jag ska ha på mig. Jag sliter mitt hår!

Rör inte vårt skepp

Diskussionen kring Slussens framtid fortsätter. Nu har man tydligen kallat in Bjarke Ingels, ett danskt "ungt stjärnskott" för att komma med en alternativ lösning.

Och jag ser det, och det är vackert. Otroligt vackert!

Men var, bland allt detta nya, finns Patricia? Inte en endast bild visar henne...

Bakisblogg

Jag har precis varit inne i stan. Syftet var egentligen bara att jag ville komma ut lite, men jag gick en runda och kollade på skor. Och hittade ett par. Skitsnygga. Fast jag är lite osäker på om jag ska köpa dem. Jag har 41-41,5 men 41 kändes lite stora, och 40 var alldeles för små. Och visst, modellen var bred, men det var väääldigt mycket kvar från stortån fram till skon tog slut. Så jag måste nog fundera lite. Men snygga var de. Och inte så dyra.

Jag har annars fått dille på svart syp sneakers. Men när jag väl får på mig dem är de inte så snygga längre. Så det blir nog inga såna.

Och så gillar jag Adidas-skor, men hittar aldrig några som passar. Jag måste ha breda skor, annars passar mina fötter inte in, så Puma, som är så snygga, är helt uteslutna. Och tydligen Adidas också. Senast köpte jag Reebook, inte för att de är så snygga, men för att de är breda och inte klämmer...

I övrigt bloggade jag i morse om en kille som liksom inte ser mig. Jag kom att tänka på en annan kille som jag också spanat in. Honom ser jag ganska ofta, eftersom han jobbat, och jobbar säkert fortfarande, på olika gayhak som servitör eller liknande. Han har åtminstone sett mig, men visat totalt ointresse. Så varför blir jag lite knäsvag när jag ser honom? Jag borde glömma honom, fortare än kvickt.

Och tänk att det kan vara så varmt i solen, och nästa sekund när vinden blåser till, så kallt. April, be gone!

Sa jag förresten att jag hade kul på Patricia i går? Trots att jag var jäkligt trött. Och trots att Shirley Clamp var där och uppträdde. Eller, ja, hon störde väl inte så mycket. Men hon var inget dragplåster för mig heller...

En förlorad kärlek

Det finns en kille som jag ser ute ibland. Jag har aldrig sett honom någon annan stans, inte på Qruiser, inte på stan, ingenstans. Men han var på Lino i lördags och han var på Patricia i går. Och jag tycker att han är attraktiv, och jag skulle gärna lära känna honom bättre.

Problemet är bara att jag inte finns för honom. Han har inte ens dissat mig, utan han ser mig helt enkelt inte. Jag kan inte komma ihåg att jag någon gång mött hans blick eller sett honom ens kasta ett öga åt mitt håll.

Visst, jag skulle ju kunna gå fram till honom och börja prata, men där finns då två hinder. Dels har jag svårt att gå fram och prata med någon som inte ens har sett mig, dels har han alltid varit "på språng" när jag sett honom. Det har liksom aldrig funnits tillfälle.

I går råkade han trampa mig på ena foten, men inte ens då tittade han på mig. Han bara kollade på min sko och gick sen vidare. Men då kände jag att det får vara nog. En sån arrogant jävel ska jag inte ägna någon mer energi åt. Så med det här blogginlägget lägger jag honom nu bakom mig. Jag undrar om han någonsin kommer att inse vad han har förlorat...!?

Jag gick ändå

Jag har, trots allt, varit på Patricia i kväll. Jag var tveksam ett tag, eftersom jag har problem med min mage, och det kändes värre i kväll, men jag gick ändå.

Och det ångrar jag inte, jag har haft riktigt kul. Jag träffade bland annat Jonaz, Kim och Oswald. Och det var otroligt mycket snygga killar i kväll. Och jag hånglade med ett par. Och hade velat hångla med fler. Och jag hade säkert kunnat skåra de där båda killarna också, men jag hade ju bestämt mig för att gå hem snällt och ordentligt helt ensam i kväll. Och det löftet höll jag. Återigen på grund av magen.

Men kul var det. Och magen värkte. Men jag tror att jag lyckades tänka bort det, den mesta av tiden.

Och jag tog det faktiskt lugnt med alkoholen. Tre öl blev det bara, över hela kvällen (typ 21-4). Och så drack Oswald upp en av mina öl... ;-)

Det enda jobbiga var när jag skulle hem och hoppade in i en taxt (inte svart) som inte visste var min gata låg eller hur han skulle köra. Inte heller hittade han på gsm:en (eller heter det gms?). Så jag hoppade ur och letade upp en annan taxi. Varför kan det inte vara som i London att alla taxiförare måste lära sig hur de ska hitta innan de får börja köra. Jag menar, det är ju inte direkt så att jag bor i bushen...

Söndag = klubbkvällar

Det är storhelg och det är söndag. I min värld är det då självklart att gå till Patricia, som har gayklubb på söndagar. Jag gillar Patricia väldigt mycket; jag tycker det är jätteroligt där. Men eftersom det är på söndagar kan jag normalt inte gå på grund av att jag måste jobba på måndagen. Men när det är storhelg, och jag är ledig dagen efter, kan jag gå. Det blir alltså typ påsk. Och om man har tur: jul, trettondedagen och nationaldagen.

Så även i dag. Är det tänkt. Fast just nu mår jag något sämre i magen igen. Så jag vet inte hur jag ska göra. Men förmodligen går jag. Och hoppas på det bästa.

Men jag får ta det lugnt med spriten: jag, som vanligtvis tål väldigt lite, känner att jag nu antagligen blir full bara av att lukta på ångorna...