Rosenön, dag 2

Lördag morgon i Stockholms södra skärgård. Jag har sovit som en stock i rummet med den fantastiska utsikten. Det dunkar en aning i huvudet, annars är det ganska bra. Vi ska snart börja med lite team building någonstans på ön.

Gårdagen var trevlig; vi fick en fantastiskt god middag med gott vin. Sedan satt vi i baren några timmar också. Aronson hade bestämt sig att ta det lugnt. Riktigt så blev det inte. Jag söp inte skallen i bitar, men lite mer än planerat blev det. Jag kom dock i säng vid ett-tiden i natt. Helt okej tycker jag.

Nu kommer jag antagligen inte att kunna blogga mer den här helgen. Eventuellt i eftermiddag, men troligen inte. KP kommer ju....

I skärgården

Konferensen så här långt har varit väldigt bra. Vi har lyssnat till två föreläsningar av externa talare och haft en work shop. Däremellan har vi haft chokladprovning. Gott, även om jag inte fick lära mig så mycket om att smaka på olika choklader, utan mer historia, typ.

Just nu har vi fri tid, innan vi klockan 20 ska äta middag.

Och här är så vackert. Jag blir alldeles matt. Jag ska försöka hinna med en liten promenad innan jag gör mig i ordning för kvällen.

På konferens i skärgården

I morgon åker jag på konferens med min avdelning på jobbet. Vi ska åka till en liten(?) konferensanläggning i Stockholms södra skärgård. Där ska vi... lära oss något. Sen ska vi ha chokladprovning och även lite lära-känna-varandra-övningar. Trots att vi alla känner varandra rätt bra vid det här laget. Till nästa gång ska jag föreslå att vi reser till Köpenhamn eller nåt i stället. Fulla och dana i en storstad lär vi nog lära känna varann ordentligt...

Ett dygt + några timmar ska vi vara borta. Men var lugna, jag ringde och kollade i dag, och de har trådlös internetuppkoppling i hela anläggningen, så jag räknar med att kunna blogga lite också.

Men vi vet ju alla hur det går till på konferenser, så jag har bestämt mig för att ta det lugnt med alkoholen. Fast det är framför allt eftersom KP kommer och hälsar på i helgen.

Mejlskörden avverkad

Klockan har passerat 15 och jag har äntligen gått igenom mina mejl. Många var det, och de flesta var inte särskilt roliga. Men nu är det gjort i alla fall, och jag kan gå vidare med dagen. Vad det betyder vet jag inte. Jo, jag ska ta en frukt nu. Sen får jag väl påbörja mitt jobb på riktigt...

Första dagen efter semestern

Första dagen på jobbet i dag, och jag är jäkligt trött. Hjärnan gör inte många knop. Fast det känns ändå ganska kul att vara tillbaka. Men jag saknar min kära kollega Miss Inga From Sweden, som ju slutat.

Och det var jobbigt att gå upp i morse; när klockan ringde var jag helt bortkollrad. Det kändes som att jag knappt hunnit somna förrän jag skulle upp igen. Och det tog tid på morgonen: jag har ännu inte fått in rutinen, så allt tog längre tid än det behöver göra. Men jag duschade innan jag åt frukost, vilket är nytt för mig. Jag funderar på om det ska bli min nya melodi. Då får man ju liksom det viktigaste gjort först.

Och nu sitter jag här, med mina 5 000 mejl att gå igenom. Det tar tid sånt där, jag är inte klar än på lång tid. Och så måste man ju prata lite med kollegor och andra om sommaren, semester och nyheter på jobbet.

Jag hoppas inte det blir alltför sent i kväll bara. Det orkar jag inte.

Tankar en söndag i slutet av sommaren

I dag är sista dagen på min semester. Det firar jag genom att vara bakfull, trött och eländig.

Fast jag är inte missnöjd över det. Jag har haft en väldigt bra semester; rolig, annorlunda och med en massa saker som har hänt. Och så har jag druckit mer alkohol än någonsin. Så det är väl klart att det ska sluta så här. Jag får väl ta en whisky eller nåt i kväll för att fira ordentligt...

Och så har Carolina Klüft tagit guld, tillika satt personligt, svenskt och europeiskt rekord, i sjukampen i friidrotts-VM i Osaka. JAAAAAA!

Och Tyson Gay tog guld på 100 meter. Och med ett sådant namn, och ett sådant utseendet, kan man ju inte annat än bli jätteglad. Klart jag höll på honom...

Och så har jag kommit på att jag kanske inte behöver köpa någon radio att ta med till jobbet, trots allt. Jag har ju faktiskt en hemma jag kan ta med mig. Anledningen till att jag inte övervägt den tidigare är att den är så stor. Den får alltså inte plats på mitt skrivbord. Men om jag köper ett par hörlurar med tillräckligt lång sladd, borde det ju inte bli något problem. Då kan jag ställa den på hyllan bakom mig. Och det blir betydligt billigare...

Enligt meteorologerna slutade sommaren i går. Fast jag tycker det var rätt varmt i dag också (den lilla stund jag var ute). Fast det kändes ju i framför allt skuggan att den riktiga sommarvärmen är borta. Det blir snabbt kyligt när solen försvinner. Och just när jag säger det kommer det en liten skur över Kungsholmen.

Jag har tidigare i veckan inte alls sett fram emot att börja jobba igen. Och visst, jag hade nog gärna haft en veckas semester till, men på något sätt ska det bli rätt skönt att återgå till det normala livet igen. Jag har bestämt mig för att inte stressa upp mig i onödan, nu när jag kommer att få ett ökat ansvar i och med att jag är ensam jurist i ett par månader på avdelningen. Saker och ting får helt enkelt ta den tid det tar.

Inte utbränd, men...

Jag såg ett nytt uttryck i A-bladet i dag: fastbränd. Och det kändes precis rätt; det är det jag är. Fastbränd. Svårt att ta mig loss. Svårt att ta mig för. Svårt att vara glad. Svårt att tycka något är kul. Svårt att bli entusiastisk. Svårt att vilja.

Jag måste hitta ett nytt jobb.

Stress och semester

I dag är sista dagen på min första semestervecka, en vecka som till största delen har präglats av Pride. Pride och alkohol. För jag har druckit en hel del öl den här veckan. Så i dag tar jag det lugnt, både från alkoholen och från Pride.

Men tillbaka till semestern. Förr om åren har jag i början av min semester känt att åh, vad skönt, fyra härliga veckors ledighet. I år har jag tänkt: jäklar, bara fyra veckors semester. Vad säger det om mig, mitt jobb, stress, min framtid? Eller säger det ingenting...?

Nåja. Jag har tre veckor framför mig. Jag hoppas jag hinner varva ner ordentligt. För det behöver jag. Hittills har jag tänkt alldeles för mycket på jobbet.

Och i morgon blir det Pride igen. Om jag ska gå i paraden vet jag inte än. Men helt omöjligt är det inte. Förra året stod jag ju bara och tittade på...

Cool katt

Jag har gula jeans på mig på jobbet i dag. Det är första gången jag har dem här, och jag var lite tveksam i morse om jag skulle "våga" ta dem. Men jag kände att det är ju sommar och varför inte. Så jag tog dem.

Och jag har nog aldrig fått så många kommentarer om min klädsel som i dag. De allra flesta är positiva, ingen är negativ. Många tycker de är "snygga" och "coola". Och det känns jättekul. Att bli sedd och uppskattad är ju aldrig fel...

Sebbe piggar alltid upp

Jag är oerhört trött i dag. Jag hade svårt att somna i går kväll, kroppen kändes som att den var på helspänn av någon anledning, och tillsammans med min utekväll i lördags gör det att jag i dag inte riktgit orkar fokusera på väsentligheterna.

Men jag ska sitta med på två anställningsintervjuer i dag, så det är väl ganska lugnt. I morse var det en intervju med en tjej för tjänsten efter min kära kollega Miss Inga from Sweden som ju snart slutar. Och i eftermiddag ska jag i egenskap av ordförande i vår lokala SACO-föreningen träffa en kandidat till ett chefsjobb här.

Så jag behöver pigga upp mig lite, och vilket sätt är väl bättre i dessa dagar än lite Sebastian-musik. Den här gången blir det Aerosmiths Walk This Way.

Holländska idoler

Näe, jag vill verkligen inte jobba. Jag kände i helgen att jag verkligen, verkligen längtar efter semester nu*. Allt känns bara överjobbigt och tråkigt och jag vill bara hem och vila.

Eller ut nånstans och vila.

Jag vet inte om det är på grund av det, eller för att jag saknar inspiration, glädje, fantasi eller något annat, men här kommer en YouTubefilm till. I början var jag skeptisk, men den är rejält rolig.






*Det är fem veckor kvar...

Magen arbetade hela natten

Jag vaknade i natt och kunde inte somna om. I stället låg jag ett par tre timmar och kände hur det körde runt som fan i magen. Jag tror det handlar om att jag åt för mycket i går kväll. Kroppen var tvungen att arbeta för högtryck. Dessutom tänkte jag mycket kanadensaren...

Så i dag är jag trött. Riktigt trött.

Och jag var ju ledig från jobbet i går så när jag kom i dag hade jag 17 000 (knappt) mejl som väntade på mig. Dessutom drog och slet folk i mig. Det var rent kaotiskt. Det har dock lugnat ner sig nu. Skönt.

Jag hoppas dock att jag får lite gjort i dag, trots att jag är trött.

Onsdagen den 13 juni 2007

Jag hade skitsvårt att sova i natt. Dels hade jag svårt att somna, dels vaknade jag ett flertal gånger under natten. Fan alltså, det är alltid så när jag ska upp och träna på morgonen. Jag förstår verkligen inte det.

Men jag gick alltså upp och tränade i morse. Spinning. Klockan 05.20 ringde klockan, och då var det bara att masa sig upp. Jag hade dock varit vaken typ en halvtimme redan. A körde hårt med oss i dag och jag var rejält slut när passet var över. Men skönt var det.

Förmiddagen på jobbet var hektisk. Helt plötsligt har jag jättemycket att göra igen och högarna växer och Aronson ligger efter. Och mitt i alltihop var det möten och skit som jag var tvungen att gå på.

Men jag gick för dagen redan 14.30, och ställde i stället kosan mot Södersjukhuset och Venhälsan. Där fick jag träffa den väldigt trevlige syster Ronny. Vi pratade lite om mina sexuella erfarenheter och olika veneriska sjukdomar. Sen stack han bomullspinnar i munnen respektive urinröret på mig. Och så körde han in ett rör i röven och kollade lite där också. Sen fick jag kissa och leka laboratorieassistent själv; jag fick själv föra upp urinen i en pimpinett (heter det så?) och sen ner i provröret. Och så bära det tillbaka till syster. Slutligen tog han ett blodprov. Svar kommer inom sju dagar.

Eftersom jag ändå var på Söder passade Jonaz och jag på att träffas. Vi gick till Medborgarplatsen och käkade - och frös. Efteråt tog vi (jag) en glass och (Jonaz) en kaffe på ett glasställe på Götgatan. Mums.

Och så har jag lyckats spilla på min alldeles nya slips. Det var bara andra gången jag använde den i dag. Fan också. Får se om Vanish funkar på den. Hoppas, hoppas...

8 juni 2007

Vilken dag!

Nåja, jobbet är inte så mycket att orda om: jag gjorde mitt och hade dessutom en lång lunch med Lina och en lång fika med några it-människor.

Efteråt tog jag t-banan till Sankt Eriksplan där jag mötte upp Tennis. Resan dit som normalt tar typ 5-6 minuter tog nu 89 minuter. Nåja, lång tid tog den i alla fall. För precis när vi kommit in i tunneln efter T-centralen stannade tågeländet, och i högtalaren får vi höra att det var något problem med trafiken och vi kunde bli ståendes där ett tag. Men hallå! Kunde han inte sagt det INNAN vi körde igång? Så hade man kunnat fundera över andra färdmedel! Idiot. Nåja, fram kom vi i alla fall. Så småningom.

Tennis och jag köpte i vilket fall lite mat, tog med oss vin och satte oss ute på klipporna i Fredhäll och åt, drack, tittade på den vackra utsikten och pratade. Väldigt trevligt. Och skönt...

Och solen har skinit och det är sommar. Fatta!

Sammanfattning av sommarfest 2007

Ser ni mitt förra inlägg? Förstår ni vad det betyder? Jaså, inte? Nej, inte jag heller. Framför allt förstår jag inte etiketten...

Vi hade fest på jobbet i går. Sommarfest. Och det var trevligt. Och det var kul. Och det blev väldigt, väldigt blött. Och Aronson var väldigt dragen när han kom hem i går. Och han kände sig fortfarande full när han vaknade i morse. Och jag förstår faktiskt inte hur det kunde gå som det gjorde. Jag tycker inte jag drack så mycket. Fast jag drack nog ganska fort.

Och jag som hade tänkt ta det lugnt med alkoholen. Framför allt med tanke på att jag har mycket möten i dag. Men tack och lov så bokade jag av det externa mötet. Så jag kan sova lite lugnt på de interna. Och kunde gå hit i jeans i dag.

Sitter just nu med ett stort glas vatten framför mig. Och en skål med chips som jag tog av det som blev över i går. Jag kände att jag behövde det.

Något annat jag behöver är att gå igenom gårdagen och försöka minnas vad jag sagt och gjort. Jag vet att en av mina kollegor spillde rödvin över mig. Jag vet också att jag blev vansinnigt arg och krävde att han skulle tvätta tröjan jag hade på mig. Men det kan jag ju inte kräva i dag. Den blir ju ändå inte ren.

Jag vet också att jag stod och pratade länge med en annan kollega och förklarade honom min kärlek. Och påminde honom om hur jag stötte på honom när jag var ny här. Och jo, det mindes han nog. Och ja, vad sa vi mer? Jag minns inte. Jag minns inte heller om jag fick någon respons. Men det fick jag nog inte, mer än det roade uttrycket i hans [vackra] ögon...

Men tänk, klockan är halv nio och jag är nästan ensam på avdelningen, bara en kille till, och han var inte på festen i går...

Men nu blir det ingen mer alkohol för Aronson. Inte på väldigt, väldigt länge.

Varför är jag på jobbet?

När klockan var sex i morse hade jag inte sovit en enda blund under hela natten. Och dessutom började jag piggna till(?). Så jag steg upp och åt frukost. Sen gick jag och la mig igen och satte klockan på 08.20 - en timme senare än jag normalt skulle ha gått upp.

Och jag somnade bums. Och när klockan sen ringde var jag så trött att jag knappt visste vad jag hette. Hela morgonbestyret gick som i en dimma. Jag hade ingen koll på någonting, utan allt sköttes på rutin.

Väl på tunnelbanan började det köra runt i magen igen.

Så här sitter jag nu på jobbet: trött som ett as och med en mage som inte är att leka med. Så vad gör jag här? Inte en aning. Jag får nog kolla igenom om det är något viktigt som ska göras i dag. Och sen går jag nog hem. För det här, känner jag, är helt ohållbart.

Efter sex

Nej, jag har inte bloggat så mycket i dag. När jag kom till jobbet i morse, för första gången på sex dagar, hamnade jag mitt i stormens öga. Åtminstone kändes det så: 783 mejl och folk som drog i en och möten jag var tvungen att gå på och så. Och så måste jag ju förbereda mitt "viktiga" möte i eftermiddag.

Dessutom fungerar inte min telefon. Och inte bara min för den delen. För oss som har bärbara telefoner verkar linjen vara lite... bruten.

Nu ska jag försöka ta lite lunch. Alla andra verkar redan ha gått, för jag sitter här helt ensam. Skittråkigt!

Inför en konferens i London

Så är jag då i London. Jag hade tänkt skriva ett blogginlägg eller två redan på Arlanda, men det visade sig när jag hade gått igenom säkerhetskontrollen att såna där inloggningsuppgifter, dem köper man UTANFÖR spärrarna. Lid. Så då orkade jag inte gå ut och göra om hela proceduren. I stället satte jag mig och tog en öl samt tittade på när Miss Inga from Sweden köpte smink.

Väl i London kom vi ganska snabbt in till stan från Heathrow. Vi åkte direkt till hotellet som visade sig vara en riktig pärla. Otroligt fint rum, jag är nästan förälskad. Men fatta att staten handlat upp Radisson som officiellt hotell för oss statligt anställda. Vi kan faktiskt klara oss med lägre standard. Men jag klagar inte. Baren är fullproppad, även om Aronson ska försöka låta bli att nalla. Och gratis internetanslutning utan tråd. Inte illa.

Tyvärr får jag dock inte nätadaptern att funka, så jag får köra på batteriet...

När vi kommit till ro på hotellet begav vi oss ut för shopping. Det var dock mest Miss Inga som shoppade. En massa, som damer alltid gör. Själv köpte jag inget. Däremot har jag nittat en skjorta som jag skulle vilja köpa. Men det gör jag när jag kommer nästa gång i stället. Vilket ju är snart. Ha ha.

Nu har vi varit på en, vad vi tror är, turkisk restaurang och ätit. Jättegott. Och otroligt trevlig lokal. Det är nästan så jag får gå dit i helgen.

För jag kommer ju hit på fredag igen.

Men i morgon har vi konferens. En hel dag med en massa ointressant tal. Men det får man väl försöka klara av. Om nu min arbetsgivare för en gångs skull satsar lite på mig, får jag ju ställa upp tillbaka också...

Nu ska det bli lite mer godis, och Evian. Sen ska jag nog försöka sova. Det blir en tidig morgon i morgon. Och en lång dag...

Tomt i huvudet - och så facket

Nej, jag vet. Min blogg har varit tämligen torftig i dag. Inget matnyttigt alls. Men jag har inte haft någon inspiration. Inga idéer, uppslag eller tankar. Jag vet inte om det är trötthet, leda eller något annat.

Jodå, jag har haft en hel del att göra på jobbet, så det är ju en bidragande orsak. Min engelskautbildning blev inställd eftersom vår lärare är sjuk. Men det gav mig ju lite extra tid. Och det behövde jag. Jag har haft fullt upp. Förutom mitt "vanliga" jobb har jag även haft en diskussion med några fackmedlemmar samt en mejlkonversation med vår personalchef angående en utannonsering av en tjänst som jag, och de medlemmar jag talat med, inte är riktigt nöjd med. Tjänsten är nämligen utlyst två gånger - med olika profil. Facket reagerade surt, kan jag meddela.

Annas har jag i dag försökt samla ihop och knyta samman gamla lösa trådar som har legat. Det verkar ha gått ganska bra, även om jag inte hunnit med allt som jag hoppades.

Nu ska jag snart bege mig, efterosm jag ska träffa en kompis halv fem. Och så är de ju Eurovion Song Contest i kväll. Och jodå, det lär väl bli att jag tittar. Med ena ögat i alla fall...

När vi två blir en

I dag har min kära, kära kollega Miss Inga From Sweden sagt upp sig. Det är verkligen jättetråkigt. Naturligtvis är jag oerhört glad för hennes skull: hon är verkligen värd både nytt jobb och högre lön; hon är otroligt duktig. Och kunnig.

Samtidigt är det ett väldigt avbräck för min avdelning. Och jag kommer att sakna henne. Hon är inte bara duktig, och en outtömlig källa av kunskap att ösa ur, hon är även otroligt rolig och trevlig. Om än med visst humör.

Ett större ansvar kommer helt klart att läggas på mig nu. Det känns självklart lite läskigt. Men också spännande. En ny utmaning. Och antingen mer jobb...

Jag har redan smörjt min chef så att vi ska ta in en ny så fort som möjligt. Helst borde annons gå ut redan nästa vecka. Vi får väl se; han brukar inte vara så snabb på sånt.

Nästa vecka ska i alla fall Miss Inga och jag till London. Jag ska blogga mer om det sen. Vad jag ville säga var att vi väl får ta det som en avskedsföreställning. En riktig. Som det anstår två jurister på äventyr i storstaden...

Kiss and Goodbye!