Tankar en söndag i slutet av sommaren

I dag är sista dagen på min semester. Det firar jag genom att vara bakfull, trött och eländig.

Fast jag är inte missnöjd över det. Jag har haft en väldigt bra semester; rolig, annorlunda och med en massa saker som har hänt. Och så har jag druckit mer alkohol än någonsin. Så det är väl klart att det ska sluta så här. Jag får väl ta en whisky eller nåt i kväll för att fira ordentligt...

Och så har Carolina Klüft tagit guld, tillika satt personligt, svenskt och europeiskt rekord, i sjukampen i friidrotts-VM i Osaka. JAAAAAA!

Och Tyson Gay tog guld på 100 meter. Och med ett sådant namn, och ett sådant utseendet, kan man ju inte annat än bli jätteglad. Klart jag höll på honom...

Och så har jag kommit på att jag kanske inte behöver köpa någon radio att ta med till jobbet, trots allt. Jag har ju faktiskt en hemma jag kan ta med mig. Anledningen till att jag inte övervägt den tidigare är att den är så stor. Den får alltså inte plats på mitt skrivbord. Men om jag köper ett par hörlurar med tillräckligt lång sladd, borde det ju inte bli något problem. Då kan jag ställa den på hyllan bakom mig. Och det blir betydligt billigare...

Enligt meteorologerna slutade sommaren i går. Fast jag tycker det var rätt varmt i dag också (den lilla stund jag var ute). Fast det kändes ju i framför allt skuggan att den riktiga sommarvärmen är borta. Det blir snabbt kyligt när solen försvinner. Och just när jag säger det kommer det en liten skur över Kungsholmen.

Jag har tidigare i veckan inte alls sett fram emot att börja jobba igen. Och visst, jag hade nog gärna haft en veckas semester till, men på något sätt ska det bli rätt skönt att återgå till det normala livet igen. Jag har bestämt mig för att inte stressa upp mig i onödan, nu när jag kommer att få ett ökat ansvar i och med att jag är ensam jurist i ett par månader på avdelningen. Saker och ting får helt enkelt ta den tid det tar.