Dålig sömn och drömmar

I går natt kunde jag inte sova särskilt väl, eftersom min näsa var tjockare än tjock. Jag hade hoppats att få sova bättre i natt. Men tji fick jag.

Vad det beror på i natt vet jag inte. En orsak kan vara att jag tvingas sova på rygg. I normala fall sover jag på mage, utan kudde. Men nu måste jag lyfta upp huuvdet så att trycket i bihålorna lättar. Så då får det bli kudde. Och på rygg. Åh, det går så dåligt att sova.

Och jag drömmer så konstigt. Så är det alltid när jag sover på rygg, i natt var inget undantag. Jag drömde bland annat att en gammal klasskompis ringde. Vi har inte haft kontakt på flera år. När jag frågade henne hur det var med henne svarade hon: "eftersom jag hör av mig efter så lång tid, tror du då att jag mår bra?". Ett konstigt svar egentligen, men sen hon sagt det blev hon tyst, och jag hörde henne kämpa mot gråten. Sedan bröts samtalet.

Så, hur ska jag tolka det? Ska jag kontakta henne? Och vad ska jag då säga: en dröm sa att du mår dåligt?

I övrigt kommer jag att vara hemma från jobbet i dag också. Jag mår betydligt bättre i dag, men känner mig ännu inte tillräckligt stark för att gå till jobbet.

En trött helg

När jag kom hem från konferensen i går städade jag undan lite och gick sen och la mig en timme. Trots det var jag trött som ett urlakat lejon på kvällen. Jag sov som aldrig förr i natt, och ändå är jag även nu trött som få. Jäklar alltså. Första veckan efter semestern borde inte finnas.

Men i går kom ju KP också. Vi softade mest och testade dessutom olika sätt man kan möblera om i Aronsons hem. Så kollade vi på Shortbus, fast KP, som inte sett den tidigare, var inte speciellt imponerad. Ingen smak i film alltså...

I dag har vi sprungit runt i inredningsbutiker innan KP åkte hem vid 16-tiden.

Det har varit trevligt, men min trötthet har gjort att jag inte riktigt orkat vara mitt vanliga trevliga(?) jag. Hoppas inte KP blivit ivägskrämd. Eller att det var ett tecken för mig... :-/

Ingen tungviktare

Jag vägde mig i går när jag var på gymmet, och jag vägde inte så mycket som jag befarat. Och ändå har ju musklerna svällt en del. Pris ske Gud!

I övrigt hade jag tänkt ta sovmorgon i dag. Jag vaknade sex...

Tidig morgon, igen och igen

I lördags var jag på Lino. Jag kom därför i säng sent, men vaknade ändå tidigt på söndagen. Tämligen trött.

Så på kvällen gick jag och la mig ganska tidigt. Det var min sista dag på semestern, och eftersom jag till viss del vänt på dygnet, förstod jag att risken för att jag skulle vara trött på måndagen var överhängande.

Jag hade möte tidigt på måndagen, så jag var tvungen att gå upp tidigt. Vansinnigt trött. På kvällen kom jag i säng någorlunda tidigt, men vaknade mitt i natten.

På tisdagen hade jag återigen ett tidigt möte, så jag var tvungen att gå upp tidigt igen. I går kväll gick jag och la mig riktigt tidigt, låg en liten stund innan jag somnade, men vaknade i natt för att gå på toaletten.

I dag har jag inga möten what so ever. Så man tycker ju då att jag hade kunnat ta lite sovmorgon för att försöka "sova i kapp". No, no. Så fungerar inte Aronson. I stället satte jag klockan på 05,20 och gick på ett spinningpass*.

Så gissa om jag är trött nu då. Ska jag orka med resten av dagen? Kommer jag att stupa? Och kommer jag att klara av att ta sovmorgon i morgon?


*Spinningen gick inte så bra i dag. Jag kände mig seg och oinspirerad. Dessutom hade A dålig musik i dag.

Oro i kroppen?

Fan att jag alltid ska vakna så tidigt: i dag var klockan halv sju. Det har funkat något bättre under semestern än normalt, men i stort sett vaknar jag jäkligt tidigt varenda morgon, oavsett när jag går och lägger mig.

Är det en oro i min kropp jag har? Men vad är jag i så fall orolig för nu? Att jobbet börjar på måndag? Eller är det KP (killen från Gävle) som spökar?

För jag grubblar en hel del över honom. Jag försöker låta bli, men det är svårt, eller rättare sagt, han gör det inte lättare för mig. Han ger så otroligt mycket dubbla budskap hela tiden. Han är väldigt noga med att markera sin självständighet gentemot mig, och ett visst avståndstagande. Det är jag som mest tar initiativet till intimitet, men samtidigt han som ser till att möjligheterna uppstår, så att säga. Det har alltid varit han som föreslagit att vi ska träffas, för att i nästa ögonblick markera att nej då, han har minsann annat också.

Vid ett par tillfällen har han skickat över länkar till olika evenemang och sagt att typ "det här skulle jag vilja se". Jag har sett det som en invit, eller förfrågan om vi ska göra det tillsammans, och svarat att ja, det kan vi kanske göra när vi ses. Då har han alltid svarat att "jag har redan bestämt med den och den om att vi ska gå dit". Grrr. Varför gör han så? Jag har verkligen inte gett honom anledning att tro att jag försöker "snärja" eller "binda" honom.

Jag gillar att kramas och pussas, och försöker göra det mycket, och det är möjligt att han tolkar det som att jag är upp över öronen förälskad eller nåt. Vilket jag inte är. Men kanske skulle kunna bli.

Suck. Män...

Nåväl. Tack vare att jag vaknade så tidigt, fick jag se Carolina Klüfts rekordhopp i höjd. Kul!

Och för att fira lördagen har jag i dag gjort grahamsgröt till frukost. Mycket gott, men inget jag kommer att äta varje dag - det tar alldeles för lång tid att laga.

Övertrött

Övertrötthet är för jävligt alltså. Jag var så trött i går kväll att jag knappt visste vad jag hette. Men inte kunde jag somna för det. I stället låg jag och vred och vände på mig, tills jag till slut somnade av ren utmattning. Och så vaknade jag, förstås, halv sju i morse, men lyckades halvslumra till typ halv åtta.

Så i dag är jag också trött. Helt i onödan.

Nu ska jag gå och träna. Sen blir det... nåt annat. Min sista vecka i frihet.

Efter en natt utan sömn

Jag var så trött i går kväll att jag gick och la mig en stund på kvällen och sov. När jag sen vaknade var jag helt groggy och borta, men ännu värre var att jag sen hade problem med att somna när jag verkligen gick och la mig, vid typ midnatt. Trots att jag även då var väldigt trött.

Och trots problem med att somna vaknade jag 07.20 i morsen. Inte pigg, men inte så trött att jag kunde somna om heller. Så jag gick upp, käkade frukost och kollade på Carolina Klüft på Gomorron Sverige. Jag gillar förresten Elisabet Höglund som intervjuare. Hon pratar så man hela tiden tror att hon ska prata bort sig, eller göra bort sig. Men hon lyckas alltid klara sig ur de mest labyrintliknande ordvrängningar. Även om det kan bli lite småfel här och där. Ibland verkar hennes frågor också väldigt styrande, men jag tror inte de är det, egentligen.

Men oj, nu trasslade jag in mig själv, det var ju inte meningen. Vad jag egentligen ville ha sagt var att jag är alldeles för trött i dag och vet inte vad jag ska hitta på. Ska jag gå och lägga mig i en park? Ta en promenad? Cykla en runda? För egentligen borde jag städa. Men det kan jag väl inte göra, min första, som det känns, "riktiga" semesterdag?

Vad hotell gör för din sömn

I går nio timmars sömn, i dag åtta. Jäklar alltså. Jag får nog hålla med Jonaz: hotell gör gott för dina sömnproblem. Och i det här fallet trots att hotellets bar har sin uteservering precis nedanför mitt hotellrum, och i går hade de några riktigt skrikiga gäster där - och jag tvingades ha fönstret öppet på grund av värmen.

Nu ska jag äta frukost, sen styr jag kosan mot Stockholm. Fast inte raka spåret, jag tänkte ta några utflykter på vägen och kolla lite...

En gång av tusen

Jag sov nio timmar i natt. Gissa om jag behövde det...

Nytt personligt rekord

Oj. Jag gick och la mig för att sova en stund. Då var klockan strax efter 15. Jag vaknade klockan 17.56. Helt otroligt!

Fast då ska man kanske ha i åtanke att jag vaknade 05.40 i morse...

Trötter

I dag har jag varit så där fantastiskt jävla övertrött hela dagen. Hjärnan har känts som gelé och kroppen har knappt lytt mina order. Jag har inte tänkt klart, inte arbetat effektivt eller ens särskilt bra. Tankarna har mest flutit omkring och jag har mest suttit på min stol på jobbet...

Och när jag kom hem satte jag mig direkt framför teven och kollade - och åt av min redan färdiga mat som jag köpte med mig.

Och nu ska jag gå och lägga mig, för jag stupar snart!

Magen arbetade hela natten

Jag vaknade i natt och kunde inte somna om. I stället låg jag ett par tre timmar och kände hur det körde runt som fan i magen. Jag tror det handlar om att jag åt för mycket i går kväll. Kroppen var tvungen att arbeta för högtryck. Dessutom tänkte jag mycket kanadensaren...

Så i dag är jag trött. Riktigt trött.

Och jag var ju ledig från jobbet i går så när jag kom i dag hade jag 17 000 (knappt) mejl som väntade på mig. Dessutom drog och slet folk i mig. Det var rent kaotiskt. Det har dock lugnat ner sig nu. Skönt.

Jag hoppas dock att jag får lite gjort i dag, trots att jag är trött.

En dålig kombination

Om man har varit uppe och festat och druckit alkohol och haft trevligt och inte kommit i säng förrän vid fyratiden, vill man gärna sova ut, helst 25 timmar i sträck. Eller åtminstone 8. Man vill inte bli väckt klockan 08.54 av en ilsket ringande telefon.

När man talar med sin läkare om viktiga saker, säg om ens mage som krånglat en längre tid, vill man gärna ha en klar hjärna, var lite förberedd på vad man ska säga och kunna ta in vad han faktiskt säger. Man vill inte vara trött som en sömnsjuk hund, mosig i huvudet av att precis ha blivit väckt eller ha en sprängade huvudvärk efter ett för stort intag av alkohol kvällen (natten) innan.

Ni ser kopplingen? Jodå, han ringde i morse. Jag ringde honom hans sköterska i fredags och han skulle återkomma i dag mellan halv fem och halv sex. Men doktorn hade så många att ringa i dag så han passade på att ringa en del nu på morgonen, Men, som han sa efter att ha förstått att han väckt mig, han kanske inte skulle ringa några fler nu...

Nåja, nu är jag ju uppe, och att somna om gick inte. Trots min trötthet. Så jag åt frukost och vips: nu är klockan snart 11. Vad fan hände med tiden?

Nu ska Aronson ringa John Blund och väcka honom. Jag återkommer med en rapport om gårdagen.

Onsdagen den 13 juni 2007

Jag hade skitsvårt att sova i natt. Dels hade jag svårt att somna, dels vaknade jag ett flertal gånger under natten. Fan alltså, det är alltid så när jag ska upp och träna på morgonen. Jag förstår verkligen inte det.

Men jag gick alltså upp och tränade i morse. Spinning. Klockan 05.20 ringde klockan, och då var det bara att masa sig upp. Jag hade dock varit vaken typ en halvtimme redan. A körde hårt med oss i dag och jag var rejält slut när passet var över. Men skönt var det.

Förmiddagen på jobbet var hektisk. Helt plötsligt har jag jättemycket att göra igen och högarna växer och Aronson ligger efter. Och mitt i alltihop var det möten och skit som jag var tvungen att gå på.

Men jag gick för dagen redan 14.30, och ställde i stället kosan mot Södersjukhuset och Venhälsan. Där fick jag träffa den väldigt trevlige syster Ronny. Vi pratade lite om mina sexuella erfarenheter och olika veneriska sjukdomar. Sen stack han bomullspinnar i munnen respektive urinröret på mig. Och så körde han in ett rör i röven och kollade lite där också. Sen fick jag kissa och leka laboratorieassistent själv; jag fick själv föra upp urinen i en pimpinett (heter det så?) och sen ner i provröret. Och så bära det tillbaka till syster. Slutligen tog han ett blodprov. Svar kommer inom sju dagar.

Eftersom jag ändå var på Söder passade Jonaz och jag på att träffas. Vi gick till Medborgarplatsen och käkade - och frös. Efteråt tog vi (jag) en glass och (Jonaz) en kaffe på ett glasställe på Götgatan. Mums.

Och så har jag lyckats spilla på min alldeles nya slips. Det var bara andra gången jag använde den i dag. Fan också. Får se om Vanish funkar på den. Hoppas, hoppas...

Extra tidig morgon

Visst är det jobbigt när man vaknar tidigt och inte kan somna om? I morse vaknade jag av att jag vände mig i sängen. Eller också var det för att jag drömde en mardröm. Eller för att jag hade urin i blåsan som ville ut. Jag vet inte vilket. Men jag vet att jag var så trött att jag knappt fick upp ögonen, och när jag tittade på klockan stod den på 04.38.

Jag vände på mig ett par gånger, försökte rekapitulera min dröm och gick upp på toaletten. Men ingenting hjälpte. I stället blev jag piggare och piggare.

Så nu sitter jag här, trött i ögonen och kroppen. Och även hjärnan, fast den vägrar liksom att koppla av, utan verkar mena att nu är du vaken, Aronson, så nu får du minsann masa dig upp.

Så jag ska äta frukost nu, sen kanske jag går och lägger mig en stund igen. Kanske...

Varför är jag på jobbet?

När klockan var sex i morse hade jag inte sovit en enda blund under hela natten. Och dessutom började jag piggna till(?). Så jag steg upp och åt frukost. Sen gick jag och la mig igen och satte klockan på 08.20 - en timme senare än jag normalt skulle ha gått upp.

Och jag somnade bums. Och när klockan sen ringde var jag så trött att jag knappt visste vad jag hette. Hela morgonbestyret gick som i en dimma. Jag hade ingen koll på någonting, utan allt sköttes på rutin.

Väl på tunnelbanan började det köra runt i magen igen.

Så här sitter jag nu på jobbet: trött som ett as och med en mage som inte är att leka med. Så vad gör jag här? Inte en aning. Jag får nog kolla igenom om det är något viktigt som ska göras i dag. Och sen går jag nog hem. För det här, känner jag, är helt ohållbart.

Vak ger ingen tränad - bak

Jag hade tänkt gå upp i morgon bitti (onsdag) och träna innan jobbet. Men det kan jag glömma, av den enkla anledningen att jag inte kan somna. Varför kan jag då inte somna? Tja, det finns säkert flera anledningar. En är att min mage kört runt som fan i natt. En annan är att jag fick kramp precis innan jag skulle gå och lägga mig. Och så oroar jag mig säkert för både det ena och det andra.

Fan också. Jag hade verkligen behövt gå och träna i morgon. Men jag måste ju sova lite också. Annars klarar jag aldrig av resten av veckan. Fast det är säkert redan förstört...

Väckt by the bell

Jag var så trött i går kväll att jag gick och la mig redan vid tio. Men ni vet hur det är när man är övertrött: man kan ha svårt att somna och man sover ofta ganska oroligt.

Jag hade faktiskt inga problem alls att somna: så fort huuvdet låg på kudden domnade jag bort. Men jag sov oroligt: jag drömde en del och så vaknade jag strax efter ett av att jag fick ett sms. Och min sms-signal är verkligen varken speciellt hög eller strörande på något vis. Men jag vaknade av den.

Först tänkte jag inte gå upp och läsa meddelandet, men eftersom jag ändå inte kunde somna om gjorde jag det ändå. Det var "intressant, men inte viktigt". Så jag svarade. En stund senare fick jag ett nytt meddelande, men då orkade jag helt enkelt inte gå upp igen. Men kunde jag somna? Inte då. Jag låg nästan en timme innan John Blund hade den äran.

Och så upp vid halv sju: jag har ju tvättid nu på morgonen.

Uppe med tuppen - trots allt

Jag kunde inte somna i går kväll. Fatta, en fredagkväll! Det har väl aldrig hänt tidigare!?

Men låg jag där och vred och vände på mig. Och inget hände. Så jag var tvungen att gå upp lite och försöka stressa ner. Slutligen somnade jag, vid tvåtiden. Och ändå vaknade jag vid halv nio-tiden...

Ibland är det bara såå jobbigt att vara morgonmänniska!

Nu ska jag gå och träna, och sen fortsätter jakten på skor. Skofrågan måste nämligen vara löst när jag åker till London. Hoppsan, nej jag vet. Det har jag inte nämnt tidigare. Men så är det. Om ett par veckor bär det av. Men mer om det senare...

Sliten, utan sömn

Det är länge sedan jag festade så mycket som jag gjorde förra veckan. På tisdagen var det styrelsemiddag, på onsdagen utgång med några från jobbet, på fredagen Torget, på lördagen Lino och på söndagen Patricia. Så jag känner mig sliten. Rejält sliten. I går var jag så trött hela dagen att jag knappt... ja, jag vet inte vad. Tankarna var dock inte riktigt klara.

Så i går kväll när jag gick till sängs, alldeles för sent, hoppades jag på en lång och god natts sömn. Fåfänga tanke! Jag har sovit så jävla oroligt i natt: vaknat ett antal gånger, drömt en massa konstiga drömmar och slitit lakanet helt ur sin position (platt, under mig).

Och så vaknade jag definitivt vid sju. SJU?

Nåväl, nu kan jag ju göra mig i ordning i lugn och ro, och sen bege mig till jobbet. Jodå, för jag ska arbeta i dag. Det är ju arbetarnas dag...