Min morgon hos doktorn

Jag har varit hos läkare nu på morgonen. Jag kom dit vid 08.15 och kom inte tillbaka till jobbet förrän strax innan 11.00. Och då ska man ändå ha i åtanke att själva läkarbesöket varade i drygt fem minuter. Det var väntan i stället. Men jag hade väl räknat med det, så jag hade en bok med mig. Och har jag riktig tur har jag snart läst ut Harry Potter och halvblodsprinsen.

Jag gick till läkaren med anledning av utslagen i ljumsken, som nu har spridit sig, och inte heller blivit bättre av svampmedlet jag tagit. Läkaren tittade lite och sa direkt att det inte var svamp. I stället menade han att det var eksem och att jag först skulle torka ut dem, och sedan använda mjukgörande salva.

Suck. Jag vill bli frisk. Nu!

En dålig kombination

Om man har varit uppe och festat och druckit alkohol och haft trevligt och inte kommit i säng förrän vid fyratiden, vill man gärna sova ut, helst 25 timmar i sträck. Eller åtminstone 8. Man vill inte bli väckt klockan 08.54 av en ilsket ringande telefon.

När man talar med sin läkare om viktiga saker, säg om ens mage som krånglat en längre tid, vill man gärna ha en klar hjärna, var lite förberedd på vad man ska säga och kunna ta in vad han faktiskt säger. Man vill inte vara trött som en sömnsjuk hund, mosig i huvudet av att precis ha blivit väckt eller ha en sprängade huvudvärk efter ett för stort intag av alkohol kvällen (natten) innan.

Ni ser kopplingen? Jodå, han ringde i morse. Jag ringde honom hans sköterska i fredags och han skulle återkomma i dag mellan halv fem och halv sex. Men doktorn hade så många att ringa i dag så han passade på att ringa en del nu på morgonen, Men, som han sa efter att ha förstått att han väckt mig, han kanske inte skulle ringa några fler nu...

Nåja, nu är jag ju uppe, och att somna om gick inte. Trots min trötthet. Så jag åt frukost och vips: nu är klockan snart 11. Vad fan hände med tiden?

Nu ska Aronson ringa John Blund och väcka honom. Jag återkommer med en rapport om gårdagen.

Medicinsk fråga

Jag har en [ganska liten] leverfläck i ena armhålan. Den har från tid till annat börjat göra lite ont. Ska jag bli orolig? Bör jag uppsöka läkare?

En riktig cementröv?

Filippa Bark är i farten igen. Den här gången har hon varit på dejt med Robin Paulsson. De tittade bland annat på film. Och så var de och kollade på Måns Semmelröv. Eller nej, Zelmerlöw heter han visst... Ha ha.

I vilket fall ledde dejten till att Barks känslor för Paulsson svalnade betydligt.

I övrigt har min läkare förbjudit (nåja, rekommenderat) mig att dricka light-läsk. Så nu är det goodbye till Pepsi Max och Cola Light. Zero har jag över huvud taget inte fastnat för. Men jag bör inte heller dricka Ramlösa, som jag älskar. Allt för att testa om min mage blir bättre...

Läkaren nästa

I morgon ska jag, äntligen, till magdoktorn. Jag både bävar och ser fram emot det. Bävar eftersom jag återigen måste dra hela historien; ytterligare en person som inte känner till och som jag måste försöka få att förstå. Ser fram emot eftersom han ju faktiskt eventuellt kan hjälpa mig.

Visst har min mage blivit bättre: nu gör den inte ont hela tiden. Inte alla dagar i alla fall. Visst känner jag av den varje dag. Och ibland gör den fruktansvärt ont. Men oftast fungerar det väldigt bra. Typ...

Jag har försökt utröna när magen mår som sämst och när den inte mår så dåligt, utan att egentligen komma fram till något bra svar. Jag vet att mycket fibrer är dåligt för magen. Och jag tror att även mycket fett är det. Och glass verkar heller inte vara så bra, medan mjölk inte är några problem. Men det är mycket om och kansken och eventuellt. Och egentligen vet jag ju inte om det har med maten att göra, även om det verkar luta åt det hållet...

Nåväl, jag sätter mitt hopp till denne nye läkare.