Schlager och läder

I går var det schlagerkväll på Stockholm Pride. Och det är naturligtvis veckans höjdpunkt. Även om jag önskar att de kunde förnya sig. Det är otroligt kul att se alla artisterna och höra alla, gamla och nya, schlagerhits. Men det känns som att vi kan formen nu.

Men kul var det ändå. Bäst var Måns Zelmerlöw; jag älskar hans Cara Mia. Och det gjorde alla andra också: han fick sjunga den två gånger. Bra var också, naturligtvis, Jill Johnson, Ann-Louise Hanson och Sonja Aldén. De fick alla göra extranummer.

Men var var Lena Philipson? Varenda år har hon varit upptagen av turné, men icke så i år. Borde man därför inte tagit chansen att bjuda in henne? Fatta vilket crescendo det skulle blivit!

Och mycket folk var det. Jag läste i dagens DN att det var 12 000 besökare. Otroligt. Var fick alla plats? Och inte undra på att köerna till toaletterna var i det närmaste oändliga...

Efter schlagerkvällen drog Aronson med entourage iväg till SLM, Scandinavian Leathermen. Jag har länge varit nyfiken på stället och eftersom de hade lättat lite på klädkoderna ett par kvällar under Pride, passade vi på att gå dit. Det var litet, trångt, varmt, mörkt, sexigt, rökigt (av rökmaskin) och hett. Jävligt hett, i dubbel bemärkelse. Det var en kul och annorlunda upplevelse. Det finns väl egentligen bara två (stora) fel med SLM:

1. Klädkoden, som gör det svårare att gå dit. Även om en kille som
jag pratade med där menade att koderna inte var så strikta.

2. De har det enda, mig veterligen, dark room:et i Stockholm. Det måste snabbt bli väldigt mycket inavel där, känns det som.

Men det är inte omöjligt att jag går dit igen. Inte alls, faktiskt.

I dag tänkte jag ta en paus från Pride. Och bara ha det lugnt och skönt. Men man vet ju aldrig vad som händer i kväll. Kanske rycker det i pridetarmen när kvällen närmar sig.

Vår nästa stjärna

Egentligen tycker jag att Allsång på Skansen är ganska nördigt. Egentligen, alltså. Men jag blir så glad av det. Jag sitter här hemma och sjunger med, skrattar åt Anders Lundins putslustigheter, åt publiken som inte kan sjunga, som skriker sig hesa till Per Gessle och kändisarna som sitter i publiken bara för att få vara med i tv på något annat sätt än sitt ordinarie program. Eller som bara vill synas för att få en chans till. Och det är bara så svenskt. Och bara så mycket sommar. Och alldeles, alldeles... underbart.

Och så var det ju då Måns Semmelröv. Ha ha, jag älskar det namnet. Han är fortfarande ingen stor artist. Men han har riktig potential att bli*. Och framför allt har han stor potential att bli vår nye store entertainer och showman. Och kanske tar han över Lundins roll i Allsången. Helt klart är att han kommer att få leda Melodifestivalen en vacker dag. Och andra tv-program. Han kommer att bli riktigt, riktigt stor. Han är så jäkla naturlig framför kameran, vet hur han ska ta folk och arbetar på sin erfarenhet - som ju behövs i såna sammanhang.

Förutom Måns så var kvällens stora behållning Oh Laura. Vilken röst den tjejen har! Och Viktoria Tolstoy - som tvingades sjunga av Kalle och Bengan.


*Fast jag hoppas han går och tar sånglektioner. Det behöver han.

Idol 2005 - bättre sent än aldrig

Nu har jag sett finalen av Idol 2005, och jag tänkte att jag skulle komma med en liten sammanfattning. Jag vet; typ två år för sent, men better late than never...

Sebastian - klart lysande genom hela serien. Han gick verkligen från klarhet till klarhet. Gång på gång levererade han. Jäklar vilken röst, men framför allt: vilket scenframträdande. Vilken utstrålning. Vilket uttryck! Jag rös varje gång han visade sig. Och att han inte vann? Tja, jag tror att han är glad för det. Han fick en klart friare väg framåt.

Så vad hände under de dryga ett och ett halvt åren fram till Melodifestivalen 2007? Jag vet inte och förstår inte. Men något måste det varit. För i Melodifestivalen var han bra, men inte på något sätt lysande. Och vad hände med sceneriet? Han kändes bunden, inte sig själv; tråkig. Hoppas du förbättrar det Sebbe...

Och snälla: du var så otroligt snygg och sexig i ditt långa hår. Det får gärna växa ut igen...

Agnes - vilken resa den tjejen gjorde. Hon höll knappt på att få komma vidare från uttagningarna. Och halkade sen in i finalen genom att bli ett vilt kort. Men som hon växte med tiden. Från en blyg viol till en riktigt bra sångerska och scenartist.

Sibel - vad hände med henne? Har jag bara missat?

Jens - vem farao var det? Hur kunde han komma så långt? Och vart tog han vägen sen? Har någon hört av honom...?!

Måns - för smörig, för medveten. Men har vuxit efter det. Melodifestivalen var grym.

Idol och vilda djur

Fatta vad Aronson har gjort. Jag var på Åhléns skiv-, film- och bokavdelning och köpte boxen med Idol 2005. Från att ha varit en hårdnackad motståndare till "det där fåninga programmet" till att se hela Idol 2006 till att nu köpa hela 2005. Det går verkligen utför med mig. Till mitt försvar, eller åtminstone en förklaring, kan jag berätta att boxen kostade - 39:50. Så nu ska jag väl äntligen få se Sebstian, Måns, Ola och allt vad de heter.

I övrigt vill jag rekommendera alla stockholmare och alla som reser hit i sommar att gå till Raoul Wallenbergs torg (vid Nybroplan) och kolla på fotoutställningen som är där. Den heter Spirit of the Wild och visar bilder av vilda djur tagna av fotografen Steve Bloom. Fantastiskt! Helt otroligt vackert. Och den är helt gratis...

En riktig cementröv?

Filippa Bark är i farten igen. Den här gången har hon varit på dejt med Robin Paulsson. De tittade bland annat på film. Och så var de och kollade på Måns Semmelröv. Eller nej, Zelmerlöw heter han visst... Ha ha.

I vilket fall ledde dejten till att Barks känslor för Paulsson svalnade betydligt.

I övrigt har min läkare förbjudit (nåja, rekommenderat) mig att dricka light-läsk. Så nu är det goodbye till Pepsi Max och Cola Light. Zero har jag över huvud taget inte fastnat för. Men jag bör inte heller dricka Ramlösa, som jag älskar. Allt för att testa om min mage blir bättre...

Finalen 10 mars 2007

Ja, jag vet att det var varit mycket tal om Melodifestivalen i min blogg i år. Jag förstår det faktiskt inte själv. Men det har varit kul. Och jag har följt festivalen mer än någonsin i år; jag har lyssnat på låtarna som aldrig förr och kollat på repriserna på söndagarna också (inte varenda gång, men ett par gånger).

Men jag vill ju gärna skriva lite mer om finalen. Som ju var fantastiskt bra. Kristian Luuk har klarat sitt jobb med glans. Jag var ju tveksam till honom, men det kom på skam. Rejält.

Scenografin har också varit bra. Riktigt bra, faktiskt. För första gången på flera år...

Festivalmusikalen är en riktig flopp. Säkert roligt på papperet, men manuset var ju under all kritik. Liksom regi och skådespelarinsatser. Fast valet av låtarna var klockrent.

Finalen började förresten med att Tomas Andersson Wij sjöng Evighet från förra året. Och för första gången blev den låten nästan bra...

Och så finallåtarna:

1. Andreas Johnson - A Little Bit of Love
Stensäker. Klart bättre än i delfinalen. Och jag gillar låten skarpt.

2. Sonja Aldén - För att du finns
Som jag sagt tidigare: den här låten har vuxit för varje lyssning i mina öron. I går var Aldén klart säkrare än i delfinalen. Jag tror verkligen på det hon sjunger. Men jäklar vilken sprutt de hade på vindmaskinen (eller fläkten som det hette på min tid).

3. Anna Book - Samba Sambero
Faktiskt också bättre än i delfinalen. Men människan kan ju varken sjunga eller uppträda på ett snyggt sätt. Kanske därför hon fick en så dålig låt...

4. Sebastian - When the Night Comes Falling
Jag vet faktiskt inte om de här kläderna var bättre; de kändes inte som hans stil. Jag gillade dessutom det röda. Men även här ett bättre framträdande än i delfinalen. Men snälla vackra, söta Sebastian: droppa attityden. Eller bli depprockare eller nåt.

5. Marie Lindberg - Trying to Recall
Ena blusen fulare än den andra. Och väldigt falskt. Men åh, vad jag gillar henne, hennes låt och hennes (lite påhittade) saga. Och så bör hon träna på sitt engelskauttal.

6. Måns Zelmerlöw - Cara Mia
Zelmerlöw ade faktiskt ett sämre framträdande i Globen än i delfinalen. Han kändes ofokuserad, ungefär som "jag har ju redan kommit hit och resten går säkert galant också". Synd. För det är en bra låt, han har en bra röst och ja, jag tjatar, fantastiskt vackra ögon. Men jag tycker även bildproduktionen var sämre än i delfinalen. Skärpning, SVT.

7. Tommy Nilsson - Jag tror på människan
Ingen, ingen trodde på det här. Synd, för han har ju en bra röst. Och så gick det för honom i slutet. Ha ha.

8. Sanna Nielsen - Vågar du, vågar jag
Men hallå! Fixa luggen! Men mycket bättre framträdande än i delfinalen. Fast svajade hon inte med rösten på något ställe?

9. Sarah Dawn Finer - I Remember Love
Trots att det finns många vackra röster i årets festival, så slår nog ingen den här. Så djup att man nästan drunknar. Tyvärr var hon förkyld vilket märktes till viss del. Men bra röst ändå. Och en mycket fin sång.

10. The Ark - The Worrying Kind
Det självklara valet! Fast också här var bildproduktionen sämre i går...

Och så då Fucking Carola. Varför envisas SVT med att höja henne till skyarna? Hon är en falsk bitch med larviga divalater.

Så. Nu blir det förhoppningsvis inget mer melodifestivalbloggande förrän om ett år igen. Jag hade tänkt avsluta med vinnarlåten, men av nån anledning funkar det inte. Jag får återkomma...

Olika krav

Vilken märklig kväll det här har varit.

Det började med en fest hemma hos T. Trevligt, även om jag till att börja med kände mig lite blyg inför de andra som var där. Och den killen som var jäkligt söt och intressant var redan upptagen...

Melodifestivalen kollade vi på förstås. Men det var inte tyst mer än typ 20 sekunder i stöten. Fast Aronson satt nära teven och koncentrerade sig så mycket att det inte var några större problem.

Innan kvällen började hade jag ingen som helst aning vilken låt som jag tyckte var bäst. Alla kändes väldigt bra. Det var till och med så att jag på vägen dit (Söder) funderade på att att rösta på allihop (förutom Anna Book och Tommy Nillson då förstås). Men när programmet väl börjat var det så självklart. The Ark framstod som så väldigt mycket bättre än den andra...

Jag röstade fyra gånger: tre gånger på The Ark. En gång på Sebastian(?). Jag ska se om programmet i morgon, men vart farao tog Måns Zelmerlöw vägen?

Efter Melodifestivanel ville jag gå direkt till Lino, men de andra ville vänta lite. Så vi kom inte iväg förrän framåt halv elva. Och naturligtvis var det jäääääättekö när vi väl kom fram. Jag hade stämt träff med Tennis där och vi fann varandra efter lite makelemang. Men de övriga som varit på min fest ville inte köa, utan avvek till Connection.

Så jag fick klara mig själv (Tennis försvann ju sin vana trogen tidigt). Men det gick bra. Framåt tretiden skorade Aronson - en spanjack som var på tillfälligt besök i Stockholm - och som var en riktig Sverigenörd när det gäller Melodifestivalen.

Så jag följde med spanjoren till hans hotell. Och stannade över... hmm... det vi gjorde... Och sen gick jag hem.

Och nu luktar jag sex...

Så går det i finalen

Det är dags för finalen i Melodifestivalen 2007 i morgon i Globen i Stockholm. Och trots att jag lyssnat på låtarna en massa, massa gånger, känner jag att det är dags för en liten summering.

Jag vet att såna sker runt om i bloggvärlden - och gayvärlden. Men min säger the total truth...

Jag kan hålla med Tennis C. om att det inte är så mycket klassiska schlagerlåtar i år. Men det är mycket bra musik, och det är tillräckligt för mig...

1. Andreas Johnson - A Little Bit of Love
Bra låt. Riktigt bra låt. Fast inte lika bra som Sing For Me. Tyvärr gillar jag inte Johnson. Tycker han verkar knepig. Eller, rättare sagt, har blivit knepigare och knepigare. Så jag kan förstå att han är ihop med Lisa Knapp... Fast låten har ganska stor chans att vinna.

2. Sonja Aldén - För att du finns
En låt som vuxit enormt i mina öron. Fantastiskt vacker! Och Aldén har ju en fantastisk röst. Men skulle den funka i Helsingfors? Skulle den funka med engelsk text? Skulle den funka som ballad bland alla snabba europeiska låtar? Jag tvivlar...

3. Anna Book - Samba Sambero
Usch, så dålig. Alldeles för enkel låt. Och Book har ju varken röst eller scenutstrålning. Bort. Ta bort ur min åsyn!

4. Sebastian - When the Night Comes Falling
Ja, jag gillar den.Väldigt mycket. Och den liknar inte alls Andreas Johnsons låt. Förutom att de tillhör samma genre. Men Sebastian, varför måste du se så sur ut hela tiden? Och ha så tråkig attityd? Och varför var du tvungen att klippa dig? Du var ju så söt i ditt lite längre hår. Jodå, du är söt nu också... Och jag gillar din låt. Tyvärr har den ingen chans i morgon. Sorry...

5. Marie Lindberg - Trying To Recall
Jag gillar låten, den är finstämd. Och jag gillar sagan om Marie Lindberg. Men egentligen borde den inte ha en chans. Men jag vill lägga in en brasklapp: folk kan ju tycka som jag om sagan. Och rösta på henne av den anledningen. Plus att de kanske är trötta på "etablissemanget". Men vi får väl se om stockholmspubliken lyfter fram henne lika mycket som publiken i Göteborg gjorde... En dark horse?

6. Måns Zelmerlöw - Cara Mia
Jag vet att jag tjatar, men har ni sett hans ögon? F-A-N-T-A-S-T-I-S-K-A! Och Cara Mia är den av årets låtar som jag gått omkring och nynnat på mest. Nästan hela tiden faktiskt. Jag vet att han är för medveten för min smak, men jag smälter. Av ögon och sång. Och scenografin*, faktiskt. En klar vinnarkandidat. Verkligen.

7. Tommy Nilsson - Jag tror på människan
Antagligen den sämsta låten i årets startfält. Och ändå har den konkurrens av Books låt. Hans låt känns som en klyscha, och han själv också faktiskt.

8. Sanna Nielsen - Vågar du, vågar jag
En riktig svensktoppslåt, i dess värsta benämning. Men av någon anledning börjar den fastna hos mig. Och man ska nog inte undervärdera folkets vilja till en blond söt flicka med en käck låt. Viss vinstvarning alltså. Men nej, egentligen inte...

9. Sarah Dawn Finer - I Remember Love
Jag funderade på att lyssna på denna i dag på jobbet för att se om den återspeglade mig och J. Men jag hann aldrig. Och jag känner nu att jo, det hade kunnat vara vi. Fast vi hade ju bara drygt en vecka... Men låten har fastnat. Redan från början faktiskt. Den är stor och svulstig. Men har ingen chans i Helsingfors. Den drunknar. Trots Finers fantastiska röst!

10. The Ark - The Worrying Kind
Av många redan utsedd till vinnare i morgon. Och visst, jag gillar låten. Väldigt mycket, faktiskt. Mer än jag gjorde i början. Det är ju The Ark, mina "idoler". Men är den en vinnarlåt i de här sammanhangen? Jag vet faktiskt inte. Vinner de är det nog mest för sitt namn och sin show. Vilket när de gäller dem inte är det sämsta...

Vinnare? I Globen? I morgon? Som ska skickas till Helsingfors?

Jag vet faktiskt inte. Förstås. Men jag tror det står mellan The Ark och Måns Zelmerlöw. Med Andreas Johnson och Sebastian näst på tur. Och Marie Lindberg som joker.

Tillägg
Oj, Sebastian? Där var jag nog väl optimistisk...

Tillägg 2
*Men vad fan! Koreografin, menade jag naturligtvis. Koreografin!

Min älskade

Jag hittade den nya videon till Cara Mia med Måns Zelmerlöw på YouTube. Den har detaljer jag gillar*, i övrigt är den som lågbudgetvideor är som mest.




I övrigt tycker jag att Zelmerlöw är fantastiskt snygg. Men att han skulle vara Sveriges sexigaste har jag väldigt svårt att se. Jag har i och för sig väldigt svårt att förstå konceptet "sexigaste" över huvud taget. Är det inte bara ett sätt för tidningar att fylla tomt utrymme? Och få ut fler lösnummer?

Jag menar, sexighet sitter väl i betraktarens ögon? Och inte i några elittänkande och kaffedrickande halvkändisars...?


*Till exempel när han lägger ner telefonluren i klykan och det dansande paret mot slutet.

Nyspelad musik 33

De tio senast spelade låtarna i min iTunes (random):

1. Shirley Clamp - Min kärlek
2. Da Buzz - Alive
3. Glenmark, Eriksson, Strömstedt - När vi gräver guld i USA
4. Ann-Christine Bärnsten - Ska vi plocka körsbär i min trädgård
5. Eric Prydz - Call On Me
6. Marie Lindberg - Trying To Recall
7. The Ark - The Worrying Kind
8. Måns Zelmerlöw - Cara Mia
9. The Ark - Calleth You Cometh I
10. Kent - Dom som försvann

Just nu: Disneyland After Dark - Sleeping My Day Away

Näste man till rakning...

Genom Tennis leddes jag vidare till Andreas Lundstedts webbplats. Han heter förresten Dandy Andy numera. Och han har rakat skallen. Bilden är väl inte den bästa, men Andy är riktigt, riktigt snygg...

Rakat är bäst!

Move framstår förresten mer och mer som en av de bästa låtarna i Melodifestivalen 2007! Och ändå är det Cara Mia av Måns Zelmerlöw som jag går och sjunger på hela, hela tiden...

Nytt på YouTube

Nu börjar låtarna från Melodifestivalen i lördags ramla in på YouTube. Jag väljer dock att begränsa mig här till de tre bästa.

Först ut: Måns Zelmerlöw och hans Cara Mia. Referängen sätter sig som en smäck. Och har nu suttit i min skalle typ sedan i lördags.

I de korta avbrott som varit från Cara Mia har min hjärna dock sysselsatt sig med Live Forever med Magnus Carlsson. Inte helt fel det heller. Men jag ser fram emot att få höra den inseplade versionen - där stackars Magnus troligen inte har halsproblem...

Tredje låt ut är Sebastian och When the Night Comes Falling. Det känns som att den här låten kommer att hålla längst för Aronson. Ingen jag tröttnar på lika lätt, alltså.

Men hör, lyssna och njut!

Måns och Sebastian i morgonsoffan

Måns Zelmerlöw och Sebastian Karlsson var på Gomorron Sverige i morse (här är klippet). Där fick de svara på Micke Leijnegards sportfrågor om hur det känns och om hur det går i Globen och om de var glada.

Och glada var de förstås. Allra gladast var Måns som sken som en sol. Han är redan en fullblodsmediemänniska; han vet att föra sig i teve. Åtminstone jämfört med Sebastian. För till viss del kan jag ge Tennis rätt: han ger ett lite tråkigt intryck. Men som en passning till Tennis kan jag meddela att Sebastian tyckte det här var "det största jag varit med om".

Jag kollade precis Sebastians ålder, och blev förvånad; jag trodde han var äldre än de 22 som det talas om på nätet. Mogen kanske?

Men som sagt: söta är de. Man vill bara pussa på dem mest hela tiden.

För övrigt hade jag en väldigt konstig dröm i natt. Det var ingen "handling" utan bara bilder: bilder på soffan jag vill köpa, bilder på Måns Zelmerlöw, bilder på Jonas Gardell(?) etc. Och den gav ett starkt intryck på mig: jag var helt tagen när jag vaknade...

Delfinal 3 igen

Jag har nu kollat om Melodifestivalen från i går. Och jag har ett par reflektioner:

1. Kristian Luuk är jäkligt bra. Han har lyckats göra showen till sin, och han gör det lysande. Även om risken finns att det blir för mycket. Till nästa år: kanske en programledare genom hela serien, men en ny i finalen? För det där med delat programledarskap har jag aldrig förstått; typiskt folkhemskt: en kvinna och en man.

2. Måns Zelmerlöw har ögon att dö för. Men är han inte lite för medveten? Men låten sitter i min hjärna och går runt, runt.

3. Jag håller med Bobby: Magnus Carlssons frisyr är INTE snygg. Och jag håller också med [nån]: håller han inte på att bli lite för krallig? Nästan lite fetvarning!? Men jag upprepar: hans låt förtjänade ett bättre öde.

4. Sebastian är bara för läcker. Mums, mums. Med grädde på. Och jag börjar nästan, NÄSTAN, gilla hans kläder.

5. För att du finns är fortfarande en riktigt tråkig låt.

6. Nannes framträdande är suveränt. Jag gillar idén med (byggnads)ställningen. Och koreografin är magnifik.

Och jag är mer övertygad nu än i går om att rätt låtar gick vidare. Däremot skulle tråklåten ha bytts ut till Andra chansen mot ni-vet-vem.

Och ja, Kim. Frågan är om inte det här var den bästa delfinalen hittills i år.

Melodifestivalen i Ö-vik - dagen efter

Kolla här:

A-bladet
Dagens Nyheter
E-pressen
Svenska Dagbladet

Alla fokuserar de på att Måns Zelmerlöw och Sebastian kommer från Idol och att det är ett generationsskifte på gång. Efter en deltävling! Att sedan Anna Book, Tommy Nilsson och The Ark gått vidare verkar de inte bry sig så mycket om. Nej, just den här lördagen är generationsskiftet här - och Magnus Carlsson och Nanne får se sig besegrade av yngre "Idoler". Och i en tävling där dessutom bara två av dessa "Idoler" är med...

En av förklaringarna sägs vara att Zelmerlövs och Sebastians fans har "röstningsvana" och att de därför ringde mycket. Och det är kanske en del av förklaringen.

Men surprise: jag har aldrig ringt i ett endast Idolprogram (allra minst på Sebastian och Zelmerlöw eftersom jag faktiskt aldrig såg dem) och ändå röstade jag på dem i går. Båda två faktiskt. För det skulle ju kunna vara så att de gick vidare för att folk tyckte deras låtar var bäst...

I övrig tycker jag fortfarande väldigt synd om Magnus Carlsson. Hans låt förtjänade att gå vidare. För den var jäkligt bra!

Melodifestivalen 2007 - deltävling 3, Örnsköldsvik

Men vad fan? Ha ha. Jahaja. Så kan det gå.

Nåja, Sebastian och Nanne hade jag ju i alla fall rätt på. Och nästan på Måns också! Men vad fan? Sonja Aldén? Tråklåt nummer ett?! Vad tänker folk på? Är de inte kloka?

Men spännande var det i alla fall. Och jag tycker lite synd om Magnus Carlsson. Han skulle naturligtvis bytt plats med tråklåten. Det var hans låt värd!

Och jag har glömt att säga: jag gillar dekoren - för första gången på flera år faktiskt. Men nu är den levande. Och storslagen!

I kväll: delfinal 3 2007

I kväll gör Melodifestivalen nedslag i Örnsköldsvik, eller "Foppaland" som vissa tidningar envisas med att kalla den. I går var jag lite tveksam till låtarna, men jag har nu lyssnat på dem några gånger, och är lite mer positiv.

Here we go:

1. Måns Zelmerlöw - Cara Mia
Den låt jag gått och nynnat mest på i dag. Det är en klatschig låt som vinner i längden (svår att få ur huvudet). Men jag tror det beror helt och hållet på hur Måns Zelmerlöw levererar i kväll. Är han bra på scen (och i teverutan) kan det här gå riktigt bra.

2. MissMatch - Drop Dead
Det här är en låt som jag tycker mig ha hört förr. Den är inte dålig, den kan bli en radiohit. Men tänk om man låtit en grupp med riv göra den i stället! Men två unga tjejer som ingen någonsin har hört talas om? Och som antagligen kommer att sjunga ganska så falskt i kväll?! Nej, jag tror inte det. Möjligtvis femte plats.

3. Magnus Carlsson - Live Forever
Alla säger att det här ska vara en så svår låt att sjunga. Det förstår jag faktiskt inte. Det enda "svåra" skulle i så fall vara att Magnus Carlsson hakat på trenden att sjunga i falsett. Och klarar han inte det ska han inte ge sig på det. Men, och det är ett stort men, han har tydligen haft problem med halsen i veckan. Och med halsproblem har de flesta svårt att sjunga i falsett. Så vi får väl se hur han mår i kväll. Låten? Också en låt som fastnar efter några lyssningar. Och den blir bättre och bättre. Helt klart en finalaspirant. Och gissa om den kommer att höras flitigt på dansgolven i sommar...

4. Sheida - I mina drömmar
Årest etnoinslag. Men vad är det? Persien meets Gammel-Sverige? Dåligt är det i alla fall. Kommer att komma sist. Klart sist! Jag tror inte ens att folk med bakgrund i Persien kommer att rösta på den...

5. The Attic feat. Therese - The Arrival
Första och andra gången jag hörde den tyckte jag den hade potential. Men nej, den är bara tråkig. En 90-talsdänga som inte ens hade varit bra då. Men kidsen kommer att gilla den. Så kanske, kanske kan den komma till Andra chansen.

6. Sebastian - When The Night Comes Falling
Jag såg aldrig Sebastian i Idol. Inte heller har jag sett honom så mycket sen dess. Första gången var faktiskt i finalen av Idol 2006. Och jag föll pladask; som en fura. För han var ju så vacker! Den här låten föll jag inte pladask för; det tog i stället några lyssningar. Men nu älskar jag den! Det känns som en låt som Andreas Johnson lika gärna hade kunnat sjunga. Jag vet inte hur många fans Sebastian har, men jag hoppas att det är tillräckligt många. Fast ryktet säger att han kommer att ha något hiskeligt rött på sig. Kan det skrämma iväg folk? Jag tycker final, men hoppas kanske på Andra chansen. En reflektion också: alla andra jokrar har fått starta först eller sist i startfältet, men inte Sebastian. Varför? Har han hamnat i onåd hos Christer Björkman?

7. Sonja Aldén - För att du finns
Gääääääääsp! Guuu så tråkigt! Dessutom borde vi väl alla vara mätta på ballader i finalen?!

8. Nanne - Jag måste kyssa dig
Inte någon av Nannes bästa låtar. Långt därifrån. Och väldigt lik Håll om mig. Men Nanne är Nanne; hon kommer att göra ett fantastisk framträdande, hon har massor av fans och hon kommer att få sympatiröster från en massa kvinnor. Det som talar emot är att man måste lyssna mer än en gång för att ens gilla låten. Jag har hört den en fem-sex-sju gånger eller så. Och jag börjar redan tröttna...

Sammanfattningsvis:

Direkt till final
Jättesvårt. Allt beror på framförandet i kväll. Men jag tänker med hjärtat och säger Magnus Carlsson och Sebastian.

Till andra chansen
Måns Zelmerlöw och Nanne.

Det är i vilket fall de här fyra som slåss om de fyra platserna. Var de hamnar beror alldeles säkert på hur de lyckas på scen.

Förhandsgranskning 3

I morgon stundar ännu en deltävling i Melodifestivalen 2007 - i Örnsköldsvik. Standarden? Inte lika dåligt som i Jönköping, men klart sämre än Göteborg.

Nu har jag bara lyssnat på låtarna en gång (det verkar bli en vana på fredagar) men så här var mina spontana anteckningar:

Måns Zelmerlöw - Hört 110 gånger.
MissMatch - började bra, men dålig.
Magnus Carlsson - Nja. Bäst hittills...
Sheida - Nej nej nej.
Attic feat Therese - Oj, inte visste jag att 90-talet redan är tillbaka.
Sebastian - Har potential.
Sonja Aldén - Åh, så lååååångsamt.
Nanne - har gjort det igen. Och igen. Och igen.

Ska höra dem några gånger till i morgon. Så jag återkommer...

Ögonen, det syns i ögonen

Jaha, ja. Man sitter alltså lugnt framför datorn, tittar på senaste programmet av Så ska det låta och blir upp över öronen förälskad i bröderna Rongedal. Och man tror inte att det kan bli så mycket bättre.

Men då sätter man sig ner och kollar på den här veckans program. Och vad händer? Vilka finns där? Chris "jag är snygg som fan och sjunger som en gud" Lindh och Måns"ögon som sammet" Zelmerlöw.

Och jag menar, Måns Zelmerlöw: vilka fantastiska ögon! Så vackra så jag måste sitta ner. Det är nästan så jag funderar på att rösta på honom i M-festivalen bara för dessa ögons skull. Och, ja just det, en fin röst också...

Och fan att jag inte såg Idol 2005...

PS. På bilden syns Måns Zelmerlöw till vänster, tillsammans med Babben Larsson och Putte Nelsson