Maratonteve

Så där ja. Nu har jag sett samtliga tjugofyra avsnitt av säsong ett av 24. På två dagar. Nåja, det är ju inte en timme åt gången, vi pratar ju USA, så då räknas reklamtiden in också. Men det är okej, det är inte det som är problemet.

Men jo, det var spännande. Och bitvis väldigt skickligt gjort. Och jag gillar klippen när man kan se flera scener samtidigt, och ibland samma scen fast ur olika perspektiv.

Nej, problemet ligger på ett helt annat plan: nej, det är inte realtid. Dessutom: har man varit vaken 30-40 timmar, eller kanske ännu mer, är man inte så fräsch som de ser ut. Och man kan inte tänka så klart. Åtminstone inte allihop. Och män har skäggstubb. Skäggstubb växer. Döööh.

Undrar vad jag ska göra i morgon. För jag tror jag stannar hemma i morgon också. Känner mig inte så frisk än att jag känner för att gå ut över huvud taget.

Spännande till max

Trots att 24 inte följer sina intentioner, så har jag kollat på den i dag. Hela tolv avsnitt hann jag me. Fatta: 12. Det betyder 12 timmar. Nåja, minus reklampauserna - som tack och lov var bortklippta på dvd:n...

Men det var ju så spännande. Och fortsätter att vara spännande. Jag menar, man vet ju att Jack Bauer kommer att överleva, eftersom ju serien fortsätter med fler säsonger. Men resten? Vad kommer att hända? Och Rick? Han är ju så söt; han måste få överleva!

Tyvärr har spänningen inte varit så bra för min arma kropp. Den har blivit betydligt hetare nu i kväll. Usch, jag vill inte bli sjukare nu. Det får räcka som det är..

Felaktig tv-serie

För några månader sedan hade Buylando rea på tv-serieboxar. Jag köpte några, bland annat första säsongen av 24, som jag inte såg på tv. Jag har nu sett första avsnittet.

Serien utger sig för att äga rum i realtid - en timme är en timme, en timme för varje avsnitt. Bull shit, säger Aronson. För i så fall skulle det ta två minuter för Jack (Kiefer Sutherland) att ta sig från sin bostad, in i bilen, ut på gatorna och fram till sitt jobb och in i byggnaden. Det betyder att han skule vara granne med sitt jobb. Och då hade han ju lika gärna kunnat promenera...

Det var vissa andra saker också som var underliga.

Men storyn var spännande, så jag lär nog kolla klart på hela säsongen ändå.

Ny bra tv-serie

Jag såg första avsnittet av Heroes i kväll på TV4. Jäklar alltså. Fortsätter serien så här, så lär det bli en av de bästa serierna Aronson sett. Och jag hoppas verkligen det blir så...

Första avsnittet hette förresten Genesis. Och det förpliktade ju; ni som kan er bibel vet att Genesis också är namnet på Första Mosebok. Och i de här båda fallen torde det betyda Uppkomst. Så mina förväntningar stegrades när jag såg namnet. Och jag blev som sagt inte besviken...

Teve och livet

Kärleken, livet och allt är alldeles för komplicerat för mig. Jag orkar inte med det. Varför kan folk inte bara vara öppna och ärliga?

Fast vad jag egentligen ville blogga om var dagens DN-gala. Eller, rättare sagt, tv-sändningen. Jag såg lite från sändningen på Eurosport, men gick sen över till SVT. Och vilken skillnad! Vilken jäkla nivåskillnad. Jacob Hård är suverän, framför allt i jämförelse med dönickarna på Eurosport. Han har koll: på statistik, på löparna, på vad som händer runtomkring. På det mest helt enkelt. Nivåskillnad. Helt klart.

Och Erica Johansson är bra. Fast hennes roll förstår jag inte riktigt...

En slacker-dag

Efter att ha duschat och gått en liten promenad, känner jag mig nu som en helt ny människa!

Men vilken dag alltså. Jag har inte haft kraft att göra någonting över huvud taget. Så jag började med att kolla på fyra avsnitt av Ally McBeal. Och sen surfade jag lite. Och lite till. Och runkade lite. Och sen surfade jag lite till. Och kollade lite på teve. Och åt lite, fast inget jobbigt. Och sen gick jag och la mig och sov, för jag tänkte att jag skulle bli lite starkare av det. Och sen surfade jag lite till.

Men sen tog självbevarelsedriften över. Så jag gick in på toaletten, rakade mig och duschade. Och sen gick jag som sagt en promenad. Jäkligt skönt! Och av någon anledning styrdes mina steg till affären. Så det blev lite mer jordgubbar. Och en Dumle-glass - de är goda de.

Och nu har jag mat i ugnen så att jag får lite middag i magen. Och sen blir det jordgubbar. Med Kesella vanilj till, vilket faktiskt Oswald lärt mig äta det.

Enda bra på teve i kväll: Life On Mars.

Shop 'til you drop

Jag har precis kommit tillbaka från stan, där jag har shoppat mig själv till döds.

Men först blev det fotografier. Det pågår något slags fotofestival i Kungsträdgården, så jag gick runt lite där och tittade. Och det fanns en hel del fantastiskt vackra foton att se. Fast där fanns också en hel del som jag inte alls förstod mig på. Inte speciellt bra tagna, enligt min ödmjuka åsikt.

Så var det då shopping. Jag började med kablar för att kunna koppla min dator till teven. Jag hoppas att det funkar och blir bra, för jag jag har fått köpa fyra olika lösningar; kablar respektive kontakter för att det ska kunna fungera. Och det blev dyrt som fan. Och jag fick flänga: en kabel och en adapter köpte jag på Humac - äpplecentret i Västermalmsgallerian. En annan kabel och en kontakt köpte fick jag åka in till stan* igen och köpa på Expert.

Inspirerad av Mats Strandberg begav jag mig sen till Buylando för att köpa billiga dvd-boxar. Det blev Ally McBeal; 24 och Grey's Anatomy: säsong 2, del 2. Del 1 hade de inte, varken som billig eller på annat sätt, så jag bestämde mig för att gå till Åhléns och köpa den. Hade jag fått del två billigt, kunde jag ju köpa del 1 till fullpris.

Jag begav mig till Åhléns vid Fridhemsplan. Priset på boxen stod som 399 kronor. När kassörskan slog in den i kassan uppgav den dock att den kostade 199. Jaha, tyckte kassörskan, den var tydligen felmärkt. När jag hade betalat tittade hon på kvittot. Jodå, den var felmärkt, men inte med priset, utan med vilken dvd det var. Kassörskan bara tittade på mig och sa: du har tur i dag. Jag sparade alltså 200 spänn där: 50 procent av priset...

Förutom ovanstående köp var jag även på Systembolaget och köpte vin samt på ICA och handlade mat.

Det blev tungt att bära allt hem. Och nu är jag trött som fan. Vill bara vila, vila, vila.

Och i bakgrunden spelar Live Earth på teven.


*Expert på Fleminggatan stänger av någon anledning vid 14 på lördagar...

Allt för den goda saken?

Det pågår en mastordontsändning på SVT: Live Earth. För miljöns skull.

...och det känns bara sååå 1985.

The truth is out there

Peter Jihde blir programledare för Idol 2007. Jaha, ja. Så kom det fram varför han lämnade SVT. Det är klart att ett sånt bud är lockande: ett program med miljoner tittare. Och Jihde gillar ju att synas. Dessutom hoppas han få leda Idol 2008...

Men egentligen: är det verkligen creddigt? Jag skulle snarare säga tvärtom. Inget ont om de föregående årens programledare, men let's face it: några Kristian Luuk, Stina Lundberg Dabrowski, Ingvar Olsdberg eller ens Peter Jihde är de ju inte direkt.

Jag menar, det krävs kanske inte så mycket för att leda ett Idol-program. Å andra sidan kanske det ska bli ändring på det nu...


Tillägg
Jihde tycker att det är coolare att vara hjälparbetare i Afrika än programledare för Idol. Hmm. Jag undrar jag...

Vår nästa stjärna

Egentligen tycker jag att Allsång på Skansen är ganska nördigt. Egentligen, alltså. Men jag blir så glad av det. Jag sitter här hemma och sjunger med, skrattar åt Anders Lundins putslustigheter, åt publiken som inte kan sjunga, som skriker sig hesa till Per Gessle och kändisarna som sitter i publiken bara för att få vara med i tv på något annat sätt än sitt ordinarie program. Eller som bara vill synas för att få en chans till. Och det är bara så svenskt. Och bara så mycket sommar. Och alldeles, alldeles... underbart.

Och så var det ju då Måns Semmelröv. Ha ha, jag älskar det namnet. Han är fortfarande ingen stor artist. Men han har riktig potential att bli*. Och framför allt har han stor potential att bli vår nye store entertainer och showman. Och kanske tar han över Lundins roll i Allsången. Helt klart är att han kommer att få leda Melodifestivalen en vacker dag. Och andra tv-program. Han kommer att bli riktigt, riktigt stor. Han är så jäkla naturlig framför kameran, vet hur han ska ta folk och arbetar på sin erfarenhet - som ju behövs i såna sammanhang.

Förutom Måns så var kvällens stora behållning Oh Laura. Vilken röst den tjejen har! Och Viktoria Tolstoy - som tvingades sjunga av Kalle och Bengan.


*Fast jag hoppas han går och tar sånglektioner. Det behöver han.

En riktig cementröv?

Filippa Bark är i farten igen. Den här gången har hon varit på dejt med Robin Paulsson. De tittade bland annat på film. Och så var de och kollade på Måns Semmelröv. Eller nej, Zelmerlöw heter han visst... Ha ha.

I vilket fall ledde dejten till att Barks känslor för Paulsson svalnade betydligt.

I övrigt har min läkare förbjudit (nåja, rekommenderat) mig att dricka light-läsk. Så nu är det goodbye till Pepsi Max och Cola Light. Zero har jag över huvud taget inte fastnat för. Men jag bör inte heller dricka Ramlösa, som jag älskar. Allt för att testa om min mage blir bättre...

Sjuk, trött och tv-galen

Jodå, jag är hemma nu. Jag var inte på jobbet ens en timme i dag. I stället ligger jag nu här i soffan och kollar på...

Jo, just det. På vägen hem stannade jag på Åhléns och köpte första säsongen av Grey's Anatomy. Jag vet, jag har den på nätet. Men min hjärna funkar nog inte riktigt som den ska i dag.

Och är jag ändå var igång köpte jag även Shortbus. För den vill jag verkligen ha.

Ska kolla ett par avsnitt till av Grey's, så har jag sett första skivan.

I övrigt är jag rejält trött. Men framför allt har jag en mage som känns som om någon just nu stack en, två eller kanske till och med tre knivar i den. Det gör ont som fan!

Lovande tv-serie

Jag har precis sett första avsnittet av Grey's Anatomy på TV Links. Och jäklar vad bra det var. Det bådar väldigt gott för framtiden. För jo, det lär bli fler avsnitt.

Och Patrick Dempsey är bara såå läcker.

Teve utan ljud

Jag är så gammalmodig att jag har en videobandspelare där jag spelar in de tv-program som jag inte kan se. Sen har jag en dvd-spelare kopplad till teven för filmer jag hyr. Kanske borde jag göra nyinvesteringar, men än så länge tycker jag det funkar ganska bra.

Ganska.

För senast jag köpte videoband köpte jag några som inte var så bra: har man spelat in och över ett par gånger så slutar ljudet att fungera. Så var det med de inspelningar jag gjorde nu i helgen.

Så jag har suttit och kollat på både Brothers & Sisters och Six Feet Under helt utan ljud. Nästan surrealistiskt. Jättekonstigt var det; det känns overkligt på något vis.

Så nu åker även den bandet i papperskorgen. Nästa gång blir det inte Maxell, kan jag meddela...

Morgongråt

I dag är det dags för min andra resa till London den här veckan. Och av den anledningen gick jag upp klockan sex i morse. Riktigt varför jag gick upp så tidigt kan jag just nu inte förstå, eftersom jag faktiskt i princip snart är klart med allt (packning, rakning, frukost etc.). Så nu får jag sitta av tiden typ en timme...

Men dagen kunde helt klart börjat bättre. Den började nämligen med att Aronson grät. Eller, nåja, fällde ett antal tårar. Rätt många faktiskt. Anledningen var ett inslag i Gomorron Sverige. Det handlade om Felix, 6 år, och både döv och blind. Och mitt hjärta svämmade bara över. Och gör just nu också; tårarna bränner i ögonen när jag skriver det här. Felix var så söt. Och jag bara undrar vad som händer där inne, dit inne där ingen hittills riktigt trängt.

Man kan se mer om Felix i programmet Barnet och orden - om språk i förskolan på söndag klockan 17.25 i SVT1.

I väntans tider

Sitter och väntar på att Lina och Kärran ska komma. Vi ska laga mat och sen kolla... eeeh, vad var det nu igen vi skulle kolla? Nåja, nåt var det väl. På teve.

Jag hade egentligen tänkt sova en stund i eftermiddag, men jag har inte hunnit. Först städade jag halva dagen, sen var jag ute på en promenad och var och handlade mat inför kvällen. När jag kom hem hade jag tänkt lägga mig, men strök först några skjortor. Sen ringde Kärran, och jag förstod då att jag köpt fel lax, rökt i stället för filé. Så det vara bara att ge sig ut igen...

Så nu sitter jag här, trött som få. Men med fotbollslandslagets tröja på mig. För i kväll hejar vi på

S V E R I G E !

Fredagen den 4 maj 2007

Jag vaknade klockan sex i morse, steg upp, satte på Gomorron Sverige på teve, sket(!), åt frukost, läste tidningen, duschade och klädde på mig mina sedan i går kväll framlagda kläder.

Jag promenerade sedan till jobbet. Det tog lite längre tid än normalt, varför vet jag inte. Kanske för att jag är så trött. I vilket fall var det väldigt kallt men också otroligt skönt. Och som vanligt var utsikten slående. Och i musiken dånade musiken från min nya fina iPod Nano.

Väl på jobbet har jag mest surfat och så. Och pratat lite med ett par kollegor. Nu har jag snart det första av dagens två möten. Det är vårt enhetsmöte. Vad vi ska prata om vet jag inte, för vi har inte fått en dagordning som vi brukar. Precis efter enhetsmötet får jag hasta iväg till nästa möte: central samverkan, där jag representerar SACO.

Sedan blir det väl lite jobb och så lunch. För att sedan jobba vidare i eftermiddag. Det enda som är inplanerat då är att vi ska fira av en kollega som slutar.

Jag vet inte när jag kan gå hem, men jag hoppas att det inte blir alltför sent. Efter jobbet tänkte jag försöka hinna en snabb runda förbi skoaffärer för en liten koll. Och så måste jag köpa mat för kvällen.

I kväll blir det lugnt. Kanske teve, kanske läsa, kanske städa. Jag vet inte.

Ja, så blir min dag. I stora drag. Men det är väl som de säger: människan spår, men Gud rår. Så kanske blir fortsättningen av dagen helt annorlunda.

Charm i rutan

Jag såg Go'kväll i dag. Musikalisk gäst var Sonja Aldén. Och förutom att hon sjunger väldigt bra har hon även en otrolig charm. En riktig sån där att henne-vill-jag-ha-till-bästa-vän-person. Jag blev bara såå glad när jag såg och hörde henne.

Och jag skulle gissa att vi får se henne i Allsång på Skansen i sommar...

Stinas kvalitetssänkning

I Stina! i kväll var Christer Fuglesang gäst. Och Åsa Sandell. Och The Ark* - med Ola Salo förstås.

Samtalet med Fuglesang och hans kompisar från rymden var faktiskt ganska tråkigt och intetsägande. Och samtalet med Sandell gick bara ut på att det är speciellt att kvinnor boxas. Varför det skulle vara det förstår jag inte...

Och samtalet med Ola Salo var ganska förutsägbart. Jag menar: prästson, Rottne, bisexuell och invigningen av den nya svenska ambassadbyggnaden i Washington. Har vi inte hört det förr? Gääääsp!

Stina, Stina, Stina. När du nu äntligen dragit ner antalet gäster så att programmet bli mer överskådligt och får ett visst djup, var du då tvungen att dra ner även på kvaliteten på dina frågor?


*The Ark sjöng Prayer for the Weekend.

Sista filmen för den här gången

Sådär ja, ytterligare en film avklarad. Där här börjar bli värre än Filmkrönikan, med den skillnaden att jag inte recenserar, bara rapporterar.

Nu har jag sett den fjärde av de filmer jag hyrde. Och det var Thank You for Smoking. Och nja, det var väl ingen höjdarrulle. Jag är lite osäker på om jag förstod budskapet och vad den egentligen handlade om. Och "stilen"? Skulle den vara nyskapande så har de missat totalt. Den kändes mer som efterapning. Tough shit.

Men nu har jag inget mer att se innan teven börjar i kväll. Kanske skulle jag passa på att duscha och klä på mig? Och kanske gå och lämna tillbaka filmerna? Eller kanske bara sitta här och ta det lugnt. Åh, dessa besluuuut...