The truth is out there

Peter Jihde blir programledare för Idol 2007. Jaha, ja. Så kom det fram varför han lämnade SVT. Det är klart att ett sånt bud är lockande: ett program med miljoner tittare. Och Jihde gillar ju att synas. Dessutom hoppas han få leda Idol 2008...

Men egentligen: är det verkligen creddigt? Jag skulle snarare säga tvärtom. Inget ont om de föregående årens programledare, men let's face it: några Kristian Luuk, Stina Lundberg Dabrowski, Ingvar Olsdberg eller ens Peter Jihde är de ju inte direkt.

Jag menar, det krävs kanske inte så mycket för att leda ett Idol-program. Å andra sidan kanske det ska bli ändring på det nu...


Tillägg
Jihde tycker att det är coolare att vara hjälparbetare i Afrika än programledare för Idol. Hmm. Jag undrar jag...

Stinas kvalitetssänkning

I Stina! i kväll var Christer Fuglesang gäst. Och Åsa Sandell. Och The Ark* - med Ola Salo förstås.

Samtalet med Fuglesang och hans kompisar från rymden var faktiskt ganska tråkigt och intetsägande. Och samtalet med Sandell gick bara ut på att det är speciellt att kvinnor boxas. Varför det skulle vara det förstår jag inte...

Och samtalet med Ola Salo var ganska förutsägbart. Jag menar: prästson, Rottne, bisexuell och invigningen av den nya svenska ambassadbyggnaden i Washington. Har vi inte hört det förr? Gääääsp!

Stina, Stina, Stina. När du nu äntligen dragit ner antalet gäster så att programmet bli mer överskådligt och får ett visst djup, var du då tvungen att dra ner även på kvaliteten på dina frågor?


*The Ark sjöng Prayer for the Weekend.

Stina återigen splittrad

Oswald frågade mig vad jag tyckte om Stina! i går. Jag bloggade ju om att jag hade stora förväntningar på programmet, framför allt intervjun med Henrik Larsson. Själv tyckte Oswald att det var en katastrof.

Fast riktigt så långt vill jag inte sträcka mig. Även om jag inte tycker det var speciellt bra. Som vanligt var det för många gäster med; det blir alldeles för plottrigt.

Första gäst ut var Al Gore. Och Stina hade alldeles för stor respekt för honom. Hade hon kunnat buga och bocka där hon satt hade hon nog gjort det. Och samtalet blev väldigt splittrat.

Därefter kom Sissela Kyle, som fick svara på typ tre frågor, sen var hon överspelad. Hon verkar mest ha fått vara med eftersom hennes mamma är Stinas förebild...

Sen kom Rowan Atkinson, men honom hade vi kunnat vara utan helt. Det räcker med få gäster, Stina. Gör intervjuerna med dem bättre i stället. Atkinson verkade dessutom helt skräckslagen mellan de båda damerna, Stina och Sissela, som kacklade i munnen på varandra hela tiden, i stället för att låta honom svara på frågorna...

Och så Henrik Larsson, som jag verkligen sett fram emot. Och nej, det var väl ingen dålig intervju. Det var å andra sidan ingen banbrytande heller. För det första var det väldigt uppenbart att Stina inte är något fotbollfan, det märktes med all önskvärd tydlighet i hennes frågor. Inte heller redaktionen verkar vara några experter, eftersom de arkivbilder som visades var "de gamla vanliga". Inga nya grepp där inte. Och inte heller in intervjun. För varför är det så att så fort en fotbollsspelare ska intervjuas av en icke-sportreporter så ska livet gås igenom, från ax till limpa. Från Högaborg, via Helsingborg, Feyenoord, Celtiv, Barcelona, Helsingborg, Manchester United och Helsingborg igen. ALLT ska med. Been there, done that. Och det enda nya som framkom var Henkes dotters namn. Intressant... Not. När nu tillfälle fanns, finns det bara såå många frågor jag hade velat ha svar på.

Och så var det då artisterna. Först Sarah Dawn Finer*, sen Peter, Bjorn and John. Behövdes det verkligen två? Hade det inte räckt med den ena, och så fick hon eller de sjunga två låtar i sället? Det blir ju ytterst splittrat!


*Sarahs låt var förresten inte speciellt bra.

Hoppas på Stina

I kväll är Henrik Larsson gäst i Stina!. Förutom att Stina Lundberg Dabrowski ska ställa bra och releventa frågor, hoppas jag att hon lyckas öppna upp honom. Jag vet att det finns där, han har tidigare varit mer öppen och "talbar". Det är först på senare år som han blivit så innesluten och tråkig. Men, som sagt, jag hoppas det blir ett bra samtal i kväll.

Förutom Larsson kommer Al Gore, Rowan Atkinson och Sissela Kyle. Så det kan bli ett riktigt roligt program i kväll...

Mindre rörig röra

Kvällens Stina! var betydligt bättre än förra veckans. Gäster var bland annat Christine Meltzer, Örjan Ramberg och Mona Sahlin. Och så en fransyska som spelar Edith Piaff på scen. Fast precis som förra gången var det lite för många gäster, fransyskan hade vi till exempel kunnat vara utan. I stället hade det räckt med samtalet mellan de tre andra, som faktiskt var ganska bra.

De tre kände för övrigt väldigt olika varandra...

Och så var Rickard Wolff där och sjöng en studentspexsång från Mona Sahlings 50-årsfest. Helt i onödan. Var sak har sin plats!

Men var har Stinas hopp tagit vägen? *saknar*

Film om 11 september

Jag bestämde mig för att ta det lugnt den här helgen. Så hela dagen gick åt till träning, fönstershoppa samt promenera. Och sen hyrde jag två filmer.

Tidigare i kväll såg jag Farväl Falkenberg, och nu har jag precis sett World Trade Center. Och jag vet faktiskt inte riktigt vad jag ska säga om den. Visst är den stark: den väcker minnen från den dagen. Och jag fick se autentiska bilder som jag inte sett förut. Men ändå kan jag inte riktigt förstå vad den vill. För den berättar ju inte historien om själva terroristhandlingen. Inte heller skapar den hjältar. Och halva filmen utspelas i nästan totalt mörker. Typ Ingmar Bergman, utan all existentiell ångest...

Så nja, jag är nog inte riktigt nöjd med kvällens filmer.

Och såg ni Stina! i kväll? Guuu, så rörigt. Alldeles för många gäster. Det blev varken hackat eller malet. Killen som suttit i fängelse kunde de ju varit utan. Och skulle de prata skvaller och kändisskap kunde även Martina Haag uteblivit. Antingen koncentrera på ett ämne. Eller på gästerna. Inte båda två. Eller inget alls.

Men jag gillar Stina Lundberg Dabrowski. Hon har ett bra sätt med sina gäster eller dem hon intervjuar. Och lyckas få ur dem saker de antagligen inte ville avslöja.

Bäst i kväll: Stellan Skarsgård, Lena Philipsson och Martina Haag (ja, trots ovan sagda).

Och i morgon ska jag städa...