En känslofylld träning

Jag var förresten och tränade i morse innan jobbet. A var där. Han uppträdde precis som vanligt (möjligtvis att han kändes något personligare än tidigare). Jag uppträdde också precis som vanligt. Men inom mig stormade det. Känslorna slet mig nästan i stycken. De var motsägelsefulla och väldigt starka. Och inombords grät jag.

Jag hoppas verkligen att det var den sista dödsryckningen. Något annat orkar jag inte med.