Berlin, rapport I

Nästan det första jag snubblade pa var ett internetcafé. Sa varför missa ett sadant gyllene tillfälle...

Resan hit gick bra. Jag var ju sa glad i mitt tidigare inlägg eftersom gaten lag sa nara. Fast da fick vi i stället aka buss ut till flygplanet. Och innan alla hann stiga pa bussen hade Aronson nastan frusit ihjäl. Och det var ett litet plan - bara tva saten pa vardera sidan mittgangen.

Jag satt bredvid en söt kille, men bade han och jag sov nästan hela vägen sa det hade man ju inte sa mycket för...

Väl pa Tegel (flygplatsen) kunde jag konstatera att den var i storleksordningen Sturup, vilket kändes lite konstigt. Tegel ligger förresten, känns det som i alla fall, mitt i stan.

Sa jag gick och köpte en biljett och tog bussen till stan. Jag hade ju fatt en noggrann vägbeskrivning av hotellet: först en buss, sen byta till en annan och vips sa ar jag framme. Jag ar vid bytet nu. Tänkte att jag skulle passa pa och fika lite - det var da jag sag det har stallet: de serverar jäkligt jättegoda donuts här. Med allt möjligt pa. Min var med choklad, vilket jag tyckte lät gott. Det var det ocksa. Men döm om min stora glädje när det visade sig att det var vaniljkräm inuti ocksa... =)

Och sa en Pepsi Light. Det har jag inte druckit pa manga, manga ar. Finns de ens i Sverige? Jag kunde dock konstatera att Pepsi Max är betydligt godare.

Nu ska jag snart hoppa pa nästa buss och aka till hotellet. Hoppas jag kan fa mitt rum sa här dags...

De tyska tangentborden är förresten väldigt lika de svenska: ä och ö finns pa samma ställe som i Sverige. Men där jag vill skriva a (ett a med en ring över) finns ett tyskt ü. A med ring över verkar inte finnas. Det är helt okej. Vad som är värre är att där jag vill skriva y finns i stället z. Otroligt irriterande. Men jag far väl vänja mig...

Vi hörs nog snart igen.