This is the end - as I know it

Det här skulle kunna vara mitt allra sista inlägg i den här bloggen. Men jag vet inte.

Jag hade ju bestämt mig för att sluta blogga när jag kom upp i 100 000 besökare. Det har jag gjort nu. Och tidigare kändes det självklart att sluta. Det gör det inte längre. Skulle man se till bara skrivandet, hade det inte funnits någon tvekan, då hade jag slutat. Men jag ser ju vidare än så: mitt sociala liv kan bli lidande. Min mentala status kan bli lidande. Och kanske mer ändå.

Så jag vet helt enkelt inte. Jag ska sluta nu, så får vi se hur abstinensen tar sig uttryck...

Det bästa i dag

Nu har jag sett det andra filmen för i dag; Little Miss Sunshine. Jag har inte sett den innan, och egentligen inte velat heller. Varför vet jag inte, den har bara inte lockat mig. Men jag har hört många som gillar den, och kände att okej då, jag får väl testa.

Och jag älskade den! Jäklar, vilken underbar liten film. Totalt galen. Totalt urflippad. Totalt krängd i huvudet. Men bara sååå skön. Me like!

Precis när filmen var slut fick jag dagens sms från KP också. Mmm. Han är så gooo.

Dörrarna anfaller

Jag var ute tidigare; jag var tvungen att gå till affären och handla lite mat. Och jäklar vad kallt det var! När hände det? Eller är det bara jag som är sjuk?

Samtidigt som jag handlade passade jag på att hyra ett par filmer också. Och jag har nu sett den ena av dem; Se upp för dårarna.

Och jag måste säga: jag känner inte Helena Bergström, har aldrig träffat henne. Men hela den här filmen lyser av henne. Den är så mycket hon så det kan inte bli mer. Den är glad, ser med lätthet på livet, gråter stora tårar och stormar på i 180 genom livet. Och visst måste väl filmens Elin vara Bergströms alter ego?

Filmen är Bergströms regidebut på film, och tyvärr måste jag säga att regin, liksom manuset (Denize Karabuda), är väldigt ojämnt: topp emellanåt, dal emellanåt. Stora skillnader. Och det är konstiga vändningar som man inte förstår. Och logiker som inte riktigt hänger ihop. Och konstiga reaktioner. Men i sin helhet gillade jag den faktiskt.

Filmen är otrolig och overklig, men gullig och rolig. En saga, närmast.

Uppiggning

För tredje natten i rad har jag inte kunnat sova ordentligt. Så efter att ha käkat frukost och kollat lite på morgon-tv, bestämde jag mig för att lägga mig en stund till. Men det gick inte. Jag kunde knappt andas på grund av allt tjockt snor i näsan.

Så nu sitter jag här i stället. Men jag tänkte ta min första dusch på två dagar (gissa om jag känner mig äcklig), och sen bege mig till ICA, för att se om det kanske hjälper med lite varmt vatten och frisk luft. Kanske är jag svag bara för att jag legat i typ fyra dagar...

Om mitt snor

Jag är hemma från jobbet i dag också. Jag hade väl i och för sig bestämt mig för att vara det, redan i går, men öppnade ändå för att jag skulle kunna gå om jag kände mig tillräckligt bra i dag.

Det gör jag inte.

I stället känner jag mig nästan sämre: jag kände mig nästan lite febrig när jag vaknade i morse, och så brukar jag inte känna på morgonen. Jag är inte lika snuvig, men det som kommer ut är ännu mer trögflytande än tidigare. Och gult, på gränsen till grönt. Och det sitter hårt som fan. Jag får fräsa rejält, hårt och många gånger.

Men i morgon ska jag gå. Oavsett.

Juryn

Juryn i Idol är som människor är mest: ibland intelligenta, ibland dumma; ibland plumpa, ibland fantastiskt roliga. Och påhittiga. Som när de bad killen att gå ut och vänta medan de konfererade, och så gick de själva på lunch. Medan killen stod kvar. Ha ha. Humor på hög nivå.

Och det säger ju en hel del om killens självinsikt...

Annars om juryn: jag saknar inte Clabbe, jag trodde jag skulle göra det, men de klarar sig så bra utan honom. Och så gillar jag nog Daniel bäst. Men alla tre verkar ju ha de kunskaper och den musikalitet som krävs. Och det är ju huvudsaken.

Ingen kontakt på snart 48 timmar

KP är utomlands just nu. Han har varit där några dagar, och ska vara där några dagar till. Så det blir ju lite si och så med kontakten. Men vi har sms:at åtminstone ett par tre gånger varje dag till varandra; ofta är det han som skickat första sms:et.

Men i går hörde jag inte av honom. Inte heller fick jag någon respons på det sms som jag skickade. (Senare på kvällen aktiverade jag min leveranskvitto på mobilen...)

Och det är klart jag funderar. Och fantiserar ihop de mest fantastiska händelser (Läs: sexorgier). Eller blixtförälskelse eller nåt. Visst har jag även tänkt på att mobilen inte funkar, typ. Men är det så troligt? Kan man inte leta upp ett internetcafé då?

Jag vet, jag är paranoid. Framför allt som jag bestämt mig för att inte bry mig om han har sex där eller inte. Vi har ju trots allt inte känt varandra så länge. Inte heller har vi några
trohetskrav att ställa på varann. Jag har ju inte ens kommit fram till om jag är förälskad eller inte...


Tillägg
(en timme senare)
Jag fick precis ett sms från KP. Och med tanke på mina tankar tidigare, och hur mitt sms från i går löd, kämpar jag just nu med att inte tolka det negativt.

Tillägg 2
(ytterligare 10 minuter senare)
Men oj, nu fick jag ett nytt. Och genast mår jag bättre...

Dålig sömn och drömmar

I går natt kunde jag inte sova särskilt väl, eftersom min näsa var tjockare än tjock. Jag hade hoppats att få sova bättre i natt. Men tji fick jag.

Vad det beror på i natt vet jag inte. En orsak kan vara att jag tvingas sova på rygg. I normala fall sover jag på mage, utan kudde. Men nu måste jag lyfta upp huuvdet så att trycket i bihålorna lättar. Så då får det bli kudde. Och på rygg. Åh, det går så dåligt att sova.

Och jag drömmer så konstigt. Så är det alltid när jag sover på rygg, i natt var inget undantag. Jag drömde bland annat att en gammal klasskompis ringde. Vi har inte haft kontakt på flera år. När jag frågade henne hur det var med henne svarade hon: "eftersom jag hör av mig efter så lång tid, tror du då att jag mår bra?". Ett konstigt svar egentligen, men sen hon sagt det blev hon tyst, och jag hörde henne kämpa mot gråten. Sedan bröts samtalet.

Så, hur ska jag tolka det? Ska jag kontakta henne? Och vad ska jag då säga: en dröm sa att du mår dåligt?

I övrigt kommer jag att vara hemma från jobbet i dag också. Jag mår betydligt bättre i dag, men känner mig ännu inte tillräckligt stark för att gå till jobbet.

Maratonteve

Så där ja. Nu har jag sett samtliga tjugofyra avsnitt av säsong ett av 24. På två dagar. Nåja, det är ju inte en timme åt gången, vi pratar ju USA, så då räknas reklamtiden in också. Men det är okej, det är inte det som är problemet.

Men jo, det var spännande. Och bitvis väldigt skickligt gjort. Och jag gillar klippen när man kan se flera scener samtidigt, och ibland samma scen fast ur olika perspektiv.

Nej, problemet ligger på ett helt annat plan: nej, det är inte realtid. Dessutom: har man varit vaken 30-40 timmar, eller kanske ännu mer, är man inte så fräsch som de ser ut. Och man kan inte tänka så klart. Åtminstone inte allihop. Och män har skäggstubb. Skäggstubb växer. Döööh.

Undrar vad jag ska göra i morgon. För jag tror jag stannar hemma i morgon också. Känner mig inte så frisk än att jag känner för att gå ut över huvud taget.

Jag - en snorunge

Det här har varit en sån där överjävlig natt. Innehållet i min näsa har varit tjockare än tjockt. Tjockt, tjockt, tjockt. Och mycket. Jag har snytit mig och snytit mig; fräst och fräst. Men det har bara runnit till nytt hela tiden.

Så jag har varit mer vaken än jag har sovit; förbrukningen av pappersnäsdukar har stigit kraftigt. Och jag har mer eller mindre suttit och sovit. Men det har ju inte hjälpt...

Och min Otrivin menthol nässprej har jag använt så mycket, så jag vågar knappt längre. I stället har jag försökt öppna upp näsan med vattenånga. Mitt i natten ställde sig Aronson och kokade vatten, och la sig sen på knäna på köksgolvet för lite inandning av kokhet ånga. Fast jag vet inte om det hjälpte heller. Jag verkar mest ha fått en mjuk och ren ansiktshy...

Nu blir det att ligga i soffan framför teven i dag. Hoppas att näsan skärper sig. Och att jag kan sova lite...

Spännande till max

Trots att 24 inte följer sina intentioner, så har jag kollat på den i dag. Hela tolv avsnitt hann jag me. Fatta: 12. Det betyder 12 timmar. Nåja, minus reklampauserna - som tack och lov var bortklippta på dvd:n...

Men det var ju så spännande. Och fortsätter att vara spännande. Jag menar, man vet ju att Jack Bauer kommer att överleva, eftersom ju serien fortsätter med fler säsonger. Men resten? Vad kommer att hända? Och Rick? Han är ju så söt; han måste få överleva!

Tyvärr har spänningen inte varit så bra för min arma kropp. Den har blivit betydligt hetare nu i kväll. Usch, jag vill inte bli sjukare nu. Det får räcka som det är..

Felaktig tv-serie

För några månader sedan hade Buylando rea på tv-serieboxar. Jag köpte några, bland annat första säsongen av 24, som jag inte såg på tv. Jag har nu sett första avsnittet.

Serien utger sig för att äga rum i realtid - en timme är en timme, en timme för varje avsnitt. Bull shit, säger Aronson. För i så fall skulle det ta två minuter för Jack (Kiefer Sutherland) att ta sig från sin bostad, in i bilen, ut på gatorna och fram till sitt jobb och in i byggnaden. Det betyder att han skule vara granne med sitt jobb. Och då hade han ju lika gärna kunnat promenera...

Det var vissa andra saker också som var underliga.

Men storyn var spännande, så jag lär nog kolla klart på hela säsongen ändå.

Samma gamla melodi

Näsan rinner. Näsan stramar. Halsen värker. Bihålorna värker. Huvudet värker. Kroppen känns tung. Kroppstemperaturen har stigit.

Suck. Been there, done that....

En bölande Aronson

Aronson är sjuk. Förkyld. Jag ligger här hemma med rinnande näsa, värkande huvud och, framför allt, värkande bihålor. Jädrar, vad det är synd om mig.

Och Aronson, som kan vara väldigt blödig normalt, blir ännu lite blödigare när jag är sjuk. Så när herrarna sprang 4x400 meter i Finnkampen för en stund sedan grät jag. Nej, storbölade, är nog rätt ord. Tårarna sprutade.

I vilket fall blir det nog inget jobba i morgon, utan lite tillfrisknande hemma i stället...

Nyspelad musik 070909

De tio senast spelade låtarna i min iTunes (random):

1. Elaine Paige & Barbara Dickson - I Know Him So Well
2. Florence Valentin - Pokerkväll i Vårby Gård
3. Raymond & Maria - När jag blundar
4. Emilia - Big Big World
5. Manic Street Preachers - Your Love Alone Is Not Enough
6. Smokey Robinson & The Miracles - Tears Of A Clown
7. Keane - Somewhere Only We Know
8. David Guetta - Love Is Gone
9. Pet Shop Boys - Indefinite Leave To Remain
10. Erasure - Love To Hate You

Just nu: Blur - Look Inside America

Sverige - Danmark 0-0

Matchen kan väl lättast sammanfattas så här (eller så här):

1. Första halvlek var riktigt bra.
2. Andra halvlek var också bra, fast inte lika bra som första.
3. Domaren var inte alls bra.
4. Thomas Sörensen räddade Danmark från förlust.
5. Anders Svensson har antagligen spelat sin sista match i det svenska landslaget.*
6. Zlatan gjorde antagligen sin bästa match någonsin i landslaget (om man ser till hela matchen).


*Nej, just det. Förlåt, jag tänkte inte på det. Lars Lagerbäck släpper aldrig en spelare. De får spela så länge de tycker det är roligt, oavsett hur bra de är (minns till exempel Kennet Andersson).

Är slutet nära?

Jag har allvarliga funderingar på att sluta blogga. Jag vet, så där säger bloggare hela tiden, och jag har också sagt att jag funderat på att sluta ett antal gånger. Men den här gången är det på allvar. Det är inte kul längre. Och jag känner mindre och mindre inspiration att skriva.

Jag har i dag strax över 99 000 besökare i min blogg. När jag hade ungeär 90 000 bestämde jag mig för att sluta när jag nått 100 000-strecket. Inte för att besökare i sig spelar någon roll, men det var en bra gräns, något att ta fasta på.

Men när jag närmat mig 100 000 har jag mer och mer fått kalla fötter. Kanske ska jag fortsätta ändå?

Men varför? Det är som sagt inte kul längre. Och jag har svårt att komma på ämnen. Det som framför allt får mig att tveka är allt mitt bloggande gett mig. Jag har ju lärt känna några underbart sköna människor på vägen, vilket jag faktiskt inte alls räknat med. Men frågan är: kommer jag att lära känna fler? Kanske har "marknaden mättats"?

Jaha, så du tycker jag ska fortsätta? Men varför?