Skitigt, men rent

I dag har jag gjort något som jag inte gjort på länge, och som jag försöker undvika så mycket som möjligt: bajsat på en offentlig toalett. Jag tycker det är så jävla äckligt att sätta sig där, men med den mage jag har är det ibland oundvikligt. Jag passade på att göra det på McDanald's på Hornsgatan, som antagligen är en av de renaste McD-restaurangerna i stan.

I övrigt är jag ordentligt sugen på att gå på Lino i kväll. Jag tror också att jag skulle behöva det, med tanke på KP*. Men jag verkar inte få med mig någon. Och ensam vill jag inte gå. Så det får väl bli en hemmakväll eller så i stället...


*Jag har gått en lång promenad i dag, och bara haft en enda person i huvudet precis hela tiden. Jävla grubblerier!

En medicins inverkan

På min magläkares ordination går jag numera på en penicillinkur. Och det i förebyggande syfte - han vill utröna om det är något i magen som kan dödas med penicillin.

Och det måste vara riktigt starka grejor jag fått. För även om jag började så sent som i morse, har jag hela dagen mått riktigt dåligt i magen. Och fått springa på toaletten ett antal gånger. Och det som kommer ut är jäkligt kletigt.

Och jag kan inte se att det skulle vara något annat än medicinen, i och med att det hållit på precis hela dagen. Jättejobbigt är det i alla fall. Och jag är snart helt sönderfrätt i häcken.

Ingen ljuvlig känsla, kan jag meddela...

Utekväll på Lino

Jag har varit på Lino i kväll. Det var okej.

Det började med att Tennis var hemma hos mig i går och kollade på Melodifestivalen. Efter en massa vin begav vi oss sen till Lino. Där mötte vi upp Kim.

Jag träffade även, för första gången, Andreas. Jättegullig kille. Tål att tittas på... =)

Och så var A där. Och en kille jag träffade i somras. Som jag kände att jag nog ångrade att jag inte satsade mer på...

I övrigt gick jag hem redan vid 2. Kände mig lite utanför. Och halsen värkte som fan. Dock har det ännu inte krupit upp i näsan, vilket jag bara väntar på.

På Lino spelades Anna Books nya fittlåt ett antal gånger. Hur fan...?!

Och en annan sak: varför övertalade jag Tennis att ta med sig chips? Jag blir ju bara ännu fetare! Men gott är det...

Kunder rosades

Man fick en ros när man handlade i min ICA-butik i dag. Varför vet jag inte, jag glömde fråga. Men en ros tog jag. En gul, eftersom jag ju älskar gula blommor.

Fast när jag kom hem märkte jag att det var något fel på ljuset i affären. För blomman var vit. Begravning alltså.

Men väldigt fint ändå.

En ny bloggfavorit

Jag har förresten lagt tillbaka Anders Nunstedts blogg bland mina favoriter. -->

Han är väl den som skriver bäst om Melodifestivalen, om än inte alltid så initierat om just schlagervärlden...

Klipp, klipp, klipp säger saxen

Nej, nej, nej! Fan, fan, fan! Vad har jag gjort?! De är borta! Borta! BORTA! Helt nästan väck.

Suck.

Så här är det: jag har tidigare berättat hur jag i samband med att jag trimmade håret passade på att trimma även mina ögonbryn. Och det blev riktigt bra. I dag tänkte jag göra om det. Men eftersom jag har en tämligen ny trimmare, var jag lite osäker på vilken längd jag skulle anpassa mig till. Så jag tog först den näst kortaste och testade, men det hände absolut ingenting. Okej, tänkte jag, då blir det den kortaste. Så jag satte igång att trimma, utan att först kolla. Och SEN kollade jag.

OCH JAG HAR NÄSTAN INGA ÖGONBRYN KVAR!

De är nästan helt borta! Det ser fan inte klokt ut! Ögonen ser ut som två svarta hål.

Det får bli till att låta linserna vara en tid framöver och bära bara glasögon. Och hoppas att de döljer verkligenheten så att ingen ser någon skillnad...

Aaaaaaaarrrrrrgghhh!

Dra eller inte?

Honkenponken beskriver hur han av misstag råkade sätta igång larmet på toaletten - första veckan på jobbet. Det påminde mig om vad som hände mig i helgen när jag var i Glasgow.

Vi kom fram till hotellet mitt i natten och gjorde en snabb "husesyn". När vi kom till toaletten visade det sig att det hängde två snören i taket. De skulle uppenbarligen användas till något.

Det första snöret hängde precis vid dörren och det tog oss inte lång tid att få reda på vad det var. Mitt ressällskap drog nämligen i det när hon letade efter lampknappen och det visade sig vara just "lampknappen". Eller ska jag säga "lampsnöret"...

Det andra snöret hängde längre in på toaletten, mellan toalettstolen och badkaret. Det var rött. Mitt ressällskap trodde sig veta att snöret satte igång en fläkt och ville genast dra i det. Jag var mer tveksam; jag trodde nog mer att det var en larmknapp (snöre). Dels eftersom det var rött, dels eftersom det nådde nästan ända ner i golvet.

Jag sa åt mitt ressällskap att hon inte, INTE, fick dra i snöret. Nej, visst, sa hon. Men jag såg hur det lyste i hennes ögon, och jag förstod att innan helgen var över skulle vi få veta vad snöret var till för...

Lite senare "anförtrodde" hon mig att hon skulle vänta tills det var dag för att dra i snöret "ifall något händer". Jag svarade med en stor suck.

Dagen efter när jag duschat såg jag en sån där återställningsknapp på toaletten, och blev ännu mer övertygad om att det rörde sig om ett larmsnöre.

Efter mig duschade mitt ressällskap. Själv satte jag mig att titta lite på teve. Plötsligt började mitt ressällskaps väckarklocka att ringa. Konstigt, tyckte jag, för det var nämligen inte alls likt henne att ha väckarklocka med sig. Så jag gick mot toalettdörren för att be henne stänga av klockan. Just då kommer hon ut från toaletten med ett stort, stort leende på sina läppar. "Jag drog i snöret" säger hon, väldigt stolt över sig själv.

Så jag insåg att det inte var någon väckarklocka som ringt. Men eftersom jag råkat se återställningsknappen gick jag direkt och tryckte på den, och stängde på så sätt av larmet.

Vi hade mycket roligt åt det hela helgen. Och roligast hade nog jag. Jag visste ju att mitt ressällskap var nyfiken och klårfingrig. Men så mycket? Ha ha, nej, det trodde jag inte. Gamla människa...

Dagens frestelse

Det blev Delicato-bollar (chokladbollar? Negerbollar?) till fredagsfikat i dag. Och Aronson hade inte tänkt ta någon, eftersom han ju nu går in stenhårt för att försöka gå ner i vikt. Men har ni någon gång suttit i samma rum som 25 Delicato-bollar då vet ni hur svårt det är att låta bli; hur otroligt sugen man blir.

Så det blev en ändå.

Och det var sååå gott! Mums.

Hårresande

För oss som har tendenser till hårfobi är det här tämligen äckligt. En kines som inte tvättat sitt hår på 26(?) år. Och inte klippt det på lika länge heller verkar det som...

Men ännu äckligare: i en faktaruta fortsätter A-bladet att berätta om världens längsta hår, 5,627 meter, och världens längsta öronhår (iiirk), 13,2 cm.

Tänk vad bra det är med en trimmer...

=)

Spinning och förkylning

Jag var på spinning i går, spinning med schlagertema, det vill säga all musik härrörde sig från schlagerns underbara värld. Och det var A som ledde passet. Och han gjorde en tydlig passning till mig när han spelade den som han vet är mitt absoluta hatobjekt: Fucking Carola.

Problemet var ju annars att jag fortfarande har en förkylning i kroppen. Och nu har jag så jävla ont i halsen! Eller, snarare, en starkt brännande känsla i halsen. Och jag kan inte bli sjuk nu. Nästa vecka måste jag vara frisk, jag har en del viktiga saker på jobbet då. Men sen får det gärna bryta ut, det bryr jag mig inte om...

Jag har förresten lagt till en ny blogg i min favoritlista: Mattias Dahlströms schalgerblogg från dn.se. Läs den gärna, han skriver bra och är inte så insnöat schlagertokig - han är egentligen rockrecensent... -->