02 februari 2007

Dra eller inte?

Honkenponken beskriver hur han av misstag råkade sätta igång larmet på toaletten - första veckan på jobbet. Det påminde mig om vad som hände mig i helgen när jag var i Glasgow.

Vi kom fram till hotellet mitt i natten och gjorde en snabb "husesyn". När vi kom till toaletten visade det sig att det hängde två snören i taket. De skulle uppenbarligen användas till något.

Det första snöret hängde precis vid dörren och det tog oss inte lång tid att få reda på vad det var. Mitt ressällskap drog nämligen i det när hon letade efter lampknappen och det visade sig vara just "lampknappen". Eller ska jag säga "lampsnöret"...

Det andra snöret hängde längre in på toaletten, mellan toalettstolen och badkaret. Det var rött. Mitt ressällskap trodde sig veta att snöret satte igång en fläkt och ville genast dra i det. Jag var mer tveksam; jag trodde nog mer att det var en larmknapp (snöre). Dels eftersom det var rött, dels eftersom det nådde nästan ända ner i golvet.

Jag sa åt mitt ressällskap att hon inte, INTE, fick dra i snöret. Nej, visst, sa hon. Men jag såg hur det lyste i hennes ögon, och jag förstod att innan helgen var över skulle vi få veta vad snöret var till för...

Lite senare "anförtrodde" hon mig att hon skulle vänta tills det var dag för att dra i snöret "ifall något händer". Jag svarade med en stor suck.

Dagen efter när jag duschat såg jag en sån där återställningsknapp på toaletten, och blev ännu mer övertygad om att det rörde sig om ett larmsnöre.

Efter mig duschade mitt ressällskap. Själv satte jag mig att titta lite på teve. Plötsligt började mitt ressällskaps väckarklocka att ringa. Konstigt, tyckte jag, för det var nämligen inte alls likt henne att ha väckarklocka med sig. Så jag gick mot toalettdörren för att be henne stänga av klockan. Just då kommer hon ut från toaletten med ett stort, stort leende på sina läppar. "Jag drog i snöret" säger hon, väldigt stolt över sig själv.

Så jag insåg att det inte var någon väckarklocka som ringt. Men eftersom jag råkat se återställningsknappen gick jag direkt och tryckte på den, och stängde på så sätt av larmet.

Vi hade mycket roligt åt det hela helgen. Och roligast hade nog jag. Jag visste ju att mitt ressällskap var nyfiken och klårfingrig. Men så mycket? Ha ha, nej, det trodde jag inte. Gamla människa...

Etiketter:

0 kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida