Ur led är tiden

Falun och Borlänge har sökt skid-VM 2013. Gott så. Men nu har även Stockholm blandat sig i leken. Stockholm vill nämligen vara med på kalaset och arrangera sprintdistanserna. Banan skulle gå kring Stockholms slott (i gult?).

Ärligt talat vet jag inte vad jag ska tycka. För några år sedan hade antagligen inte en enda vettig människa kommit på tanken att man skulle åka skidor mitt i Stockholm. Men nu står vi mitt i en massiv klimatförändring, så då passar vi på att arrangera skidtävlingar här...

Jag var på ett föredrag med Lage Larsson strax före jul. Han menade att om inget görs, kommer man om nio år antagligen inte att kunna åka Vasaloppet som i dag, till följd av bristande snö. Och så Stockholm?

Å andra sidan är det ju jätteroligt med förändringar, att tänka i nya banor och att folk inte är inlåsta i olika uppfattningar.

Så lite roligt är det. Och helt vansinnigt!

Faller en så faller alla...

När Katarina Hultling i Sportnytt i går berättade att SVT skulle visa skiathlon i dag klockan 6 på morgonen blev jag jäkligt sugan på att gå upp och titta. Men jag besinnade mig: inte farao kunde jag gå upp så tidigt för att kolla på skid-VM. Men tror ni inte jag vaknade i alla fall: klockan 05.46 öppnade Aronson korpgluggarna och kände ingen behov av att sova längre.

Så jag fick se loppet ändå, fick se hur i tur och ordning Anders Södergren, Mathias Fredriksson och Johan Olsson FÖLL. Jäkla skit alltså.

Men lite kul var det ändå att kolla. Mördarbacken där många föll var riktigt rolig. Men roligast hade jag åt Gunde Svan, som bara var med i drygt två sekunder och som bevisade att jag var alldeles för trött för att vara vaken. Jag skrattade mig helt hysterisk åt honom. I säkert en halvtimme...