Återigen denne Sebastian

Jag har känt mig lite... blå... de senaste dagarna. Ingen deppighet alltså, utan bara lite låg. Och jag tror faktiskt det är lite därför jag direkt fastnade så i Sebastians musik. Många av låtarna är vemodiga och de lägger sig på min nivå och tröstar mig och stöttar mig.

Suck. Åtminstone hoppas jag det är därför jag känner mig så berörd av honom. Annars är jag ju en sicko. Jag känner mig som värsta fjortistjejen.

Fast det retar mig att man på hans webbplats inte kan läsa texterna till hans låtar. Inte heller kan man läsa om kompositör, textförfattare, producent och dylikt till låtarna.