08 maj 2007

Ett ursäktande släkte

Jag var nyss nere och kollade en sak på våningen under. På väg upp för trappan gick jag helt i mina egna tankar. Precis ovanför trappan sprang jag rakt in i en kollega. Och även om det helt och hållet var mitt "fel", så var det hon som bad som ursäkt. Varför gör man så?

Etiketter:

0 kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

Länkar till det här inlägget:

Skapa en länk

<< Startsida