Mycket ringande och väntande

Jag berättade ju att Linas sambo har en magdoktor som han är väldigt nöjd med - duktig, mänsklig och trevlig. Så jag fick telefonnummer och så i dag och ringde, utan större förhoppningar, för att försöka boka en tid. Och gissa vad, jag fick en tid. Visserligen inte förrän i maj, men ändå. Nu kan jag få en "second opinion" och kanske få lite mer svart på vitt vad det faktiskt är jag lider av.

I övrigt rusar min mage runt i 120 i dag. Och jag mår lite illa. Men som den ståndaktige tennsoldat jag är sitter jag kvar på jobbet. Dels för att jag har en del att göra, dels för att jag väntar på min nano.

Jag ringde förrsten för säkerhets skull till budfirman för att se om de skulle hinna leverera iPoden innan 12, då vår reception stänger. Tjejen jag pratade med kunde inte svara på det. Jag frågade då om de ringer om de kommer efter 12. Det beror på, svarade hon, kommer de 30 sekunder för sent ringer de nog inte, men om de kommer 15 minuter för sent ringer de nog. Jag förklarade då situationen: det spelar ingen roll om de är si eller så mycket för sent, för är receptionen stängd så är den. Hon lovade då att se till att budbilskillen (tjejen?) skulle få mitt nummer. Men vad fan? Det borde de väl ha från början? Och ringa när det kan tänkas behövas...