En vacker dag - ute
Det märks att det var en tidig morgon i dag, för jag känner mig helt mosig i huvudet. Dessutom känner jag av vinet i munnen - nån sur gammal smak. Jag vill bara gå hem, mest hela tiden. Och har ni sett ute? Solen skiner, snön gnistrar och det är inte ett moln på himlen. Sååå vackert det är.
Kanske en promenad skulle sitta fint...
Kanske en promenad skulle sitta fint...
Etiketter: Aronsons aforismer
3 kommentarer:
Jag tror dig, men vet inget om vädret. Sedan jag upptäckte att mitt ex-ex-ex jobbar i huset mittemot (med mkt god insyn) har jag alltid persiennerna neddragna. Det är INTE lätt att vara Kimman.
Kan han inte få titta på dig då?
Nej!
Han miste det nöjet när han dumpade mig.
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida