Generande felhörning

Andreas skriver om hur han "gjorde bort sig" för sin personlige tränare, och det fick mig att tänka på en gång när jag gick på högstadiet.

Vi skulle på läkarkontroll, vi gjorde det en gång per år om jag kommer ihåg rätt. Då fick man klä av sig till bara kalsongerna och sitta där i väntrummet med de andra killarna (hur tjejerna fick klä av sig vet jag inte) och vänta på sin tur. Problemet med vår läkare var att han var dansk - och pratade en väldigt svår danska. Så det var nästan helt omöjligt att förstå vad han sa.

När det blev min tur gick jag in. Och det var koll på öron, hals, rygg och allt vad det var. Vid ett tillfälle säger han: lyft på foten. Men jag tyckte att han sa: vifta med armarna. Så jag säger: ska jag vifta med armarna?. Nej, säger han nästan argt, lyft på foten. Gissa om jag kände mig generad...