Min barndoms lekar

När jag var liten lekte jag och en tjejkompis ganska (väldigt) mycket med klippdockor. Vi hade familjer och byggde upp bostäder av olika mattprover, tygbitar och tapetbitar och annat. Och så lekte vi familjeliv. Folk steg upp, gick till jobbet, kom hem, tittade på teve och allt vad det gjorde. Dag efter dag lekte vi. Dag efter dag.

Ibland bytte vi ut klippdockorna mot bilar. Då lekte vi med dem i stället. Men det var samma story: vi hade familj med hus och annat. Och folk åkte till jobbet och sen åkte de hem igen. Och så levde de (vi) ett familjeliv.

Och av någon anledning skulle sonen i mina familjer nästan alltid heta Krister "för då kan han kallas Krille". Varför jag gillade det här "Krille" så mycket vet jag inte. När jag tänker på det nu känns det ju ganska... oattraktivt...