Oförklarlig rädsla

Precis över gatan från mitt hus sett ligger en jourbutik. Perfekt nära alltså. Men jag går sällan dit. Jag går hellre till kiosken 50 meter bort, eller till någon större mataffär som ligger ännu längre bort. Mannen som jobbar där, och som alltid, alltid, alltid är där skrämmer mig nämligen. Fatta, jag är en vuxen man, men blir skrämd av en ensam man som driver en butik.

Och det värsta är att jag inte vet vad det är som skrämmer mig. Han är aldrig annat än trevlig. Han mumlar och bryter i språket vilket gör att det ibland kan vara svårt att höra vad han säger. Men det är ju inte direkt nån källa till rädsla. Han är tjock och har stor mustasch. Men inte heller det är särskilt skrämmande. Egentligen. Men nånting är det som gör att jag hellre blir blöt när det regnar än springer rakt över till honom...

Ett av livets små mysterier...