En stark frustration

Ja, jäklar i min lilla låda. Jag visste inte att jag var så beroende av Internet i allmänhet, och bloggandet i synnerhet som jag faktiskt verkar vara. Gårdagskvällen fullständigt dröp av frustration och abstinens. Det var nästan så att jag klättrade på väggarna. Jag var flera gånger på väg att sticka ut för att surfa på något 7Eleven. Men jag lyckades stilla mig...

Jag hade väl kanske inte så mycket att blogga om egentligen, men just bristen på möjligheten att kommunicera var jäkligt frustrerande. Visst, jag har mobilen, och ringde några kompisar och sms:ade andra. Men ändå. Det tål verkligen att funderas över: är det sunt, eller var det bara för att jag inte hade möjligheten? Å andra sidan är ju datorn, och Internet, alltid igång när jag är hemma. Så något slags beroende har jag helt enkelt utvecklat.

Jag sitter just nu på 7Eleven på Hantverkargatan. Det är trångt och noisy, men ganska trevligt ändå. Det kan ju vara kul att vara ute bland människor för en gångs skull...

En annan fundering det gett mig är om jag kanske ska köpa en laptop trots allt. Det skulle ju underlätta [även i såna här situationer]. Å andra sidan som sagt: klarar jag mig inte utan en dag så kanske jag har allvarliga problem...

Nu ska jag surfa vidare för att kolla om jag kommer att kunna åka till London i morgon (vilket jag utgår ifrån). Sen ska jag växla pengar, köpa tunnelbanekort etc. Och så ska jag till doktorn för att få min "dom" angående min mage. Men eftersom de inte hört av sig, lär det inte vara något akut i alla fall...