Sportjournalistik

Jag såg Sportnytt i går. De hade ett reportage om Linus Thörnblad. Linus Thörnblad är en ung höjdhoppare med framtiden för sig. Han har hoppat 2,33 i år, vilket är världsårsbästa. Reportaget handlade om att Linus nu flyttat till Malmö och fått en ny tränare. Och att det är denne nye tränare som gjort skillnaden. Han har tagit Linus till nya höjder, så att säga. Träningen har ändrats och ökats. Framför allt har ansatsen ändrats. Men han har mycket kvar att ge, menade han.

Efter Sportnytt slog jag över till Sporten på TV4, vilket jag sällan gör - av, vad jag tycker, uppenbara orsaker. I vilket fall: de hade ett reportage om Linus Thörnblad. Om att Linus blivit så pass mycket bättre i år och vad det beror på. Det berodde, om jag förstod det lite röriga reportaget rätt, på att Linus fått en mentor. En mentor som heter Stefan Holm. Linus får ringa Stefan precis när han vill och får då råd och stöd. Han har också varit uppe hos Stefan - en hel helg!

Hade jag jobbat på Sporten hade jag varit generad över att visa ett sådant reportage strax efter SVT:s.

I morse hade DN en artikel om Linus Thörnblad (har grabben skaffat sig en PR-byrå?). Där talades om att Linus blivit så pass mycktet bättre, framför tack vare en ändrad ansats. Att Linus blivit bättre beror enligt DN till stor del på ny tränare och ny träning. Men framför allt tydligen på att Linus skaffat sig en flickvän(!). Fast absolut viktigast av allt var tydligen, och nu citerar jag ur artikeln rakt av:

Linus Thörnblad hette förut Karl Linus Thörnblad. Men när framgångarna kom ansågs inte ett dubbelnamn vara tillräckligt säljbart och Karl droppades.

Suck.