En systers doft går aldrig ur
För rätt många år sedan fick jag ett antal bed set* av min syster. De var inte nya, men oanvända, såna som hon själv inte ville ha. Ett par har jag använt, och förbrukat, några inte.
I går, efter en liten fadäs i min säng, var jag tvungen att byta påslakan. Så jag gick upp på vinden och hämtade ner nytt. Och fick tag på ett sådant som jag fått från söstra mi. Och tänk, trots att det legat nerpackat och oanvänt i många, många år, luktar det fortfarande min syster. Eller snarare den lavendel som hon envsas med att lägga bland sina lakan etc. Märkligt, att det inte gått ur.
Fast det tog ju mig på en tripp längs Minnesgatan...
*Lakan, påslakan och örngott, oftast.
I går, efter en liten fadäs i min säng, var jag tvungen att byta påslakan. Så jag gick upp på vinden och hämtade ner nytt. Och fick tag på ett sådant som jag fått från söstra mi. Och tänk, trots att det legat nerpackat och oanvänt i många, många år, luktar det fortfarande min syster. Eller snarare den lavendel som hon envsas med att lägga bland sina lakan etc. Märkligt, att det inte gått ur.
Fast det tog ju mig på en tripp längs Minnesgatan...
*Lakan, påslakan och örngott, oftast.
Etiketter: Familjen
3 kommentarer:
Grät du en skvätt?
Ha ha, Kimman. Nej, det gjorde jag inte...
Jag vet ju inte riktigt hur "nära" ni är men jag skulle nog böla om jag plösligt kände min syrras doft.
Å andra sidan lipar jag hela tiden. Bara så där.
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida