Året går mot sitt slut

Jag har funderat mycket på om jag ska göra ett bokslut över 2006 här i bloggen, en lista, en årskrönika eller vad ni vill. Men jag har kommit fram till att jag inte gör det. Det blir för jobbigt. Och dessutom har jag haft jättesvårt att avgränsa mig. Jag menar Bästa filmen? Bästa politiska händelse? Sämsta citat? Bästa värsta? Vad ska jag ta med på listan? Svårt.

Dessutom: den starkaste motivationen till att göra nån slags lista har varit att jag vill göra upp med en kille som läser min blogg och som har sårat mig rejält i år. Men varför skulle jag göra det? Han kommer ändå inte förstå att det är han. Och gör han det kommer han antagligen inte bry sig ändå. Och inte kommer det att hjälpa heller.

Så jag nöjer mig med att säga så här: 2006 har haft sina toppar, sina klart lysande stunder; bland annat mina resor till New York, London, London igen och Berlin. För att inte tala om Mannen jag mötte, men som inte är för mig - ett starkt och ljust minne, även om det samtidigt smärtar. Men rent generellt har 2006 inte varit något av mina bästa år. Snarare tvärtom...