Kommer jag att få aids?

Jag kommer precis tillbaka från Venhälsan på Södersjukhuset. Det var dags för det mer eller mindre regelbundet återkommande HIV-testet. Inte för att jag känner mig speciellt orolig, men jag tycker man ska testa sig emellanåt. Men även om jag känner mig ganska säker, väntar nu en vecka av oro, ångest och ett jävla humör innan jag får resultatet. Åtminstone brukar det vara så...

Varje gång jag kommer dit verkar de ha ändrat rutinerna. Nu fick jag först prata med en kurator. Han ville veta varför jag testade mig (rutin, svarade jag), om jag skulle testa mig för andra sexuellt överförbara sjukomar (nej, inte i dag) och om jag hade några frågor (nej, jag kan nog redan det mesta). Tyvärr verkade han lite osäker, så jag fick inget riktigt förtroende för honom. Å andra sidan hade jag som sagt inte så mycket att vara orolig för. Sedan fick jag gå tillbaka till väntrummet. Och strax därefter fick jag träffa en sjuksköterska som tog provet. Och så fick jag gå till receptionen för en ny tid.

Så var det. Inget konstigt, egentligen. Cirka 40 minuter tog det allt som allt.

Varenda gång jag kommer dit tänker jag att väntrummet måste vara ett perfekt ställe att ragga på. Bara bögar och inte så mycket annat att göra. Men icke. De andra killarna brukar mest sitta och bläddra i QX, eller titta i taket eller nåt. Eller är det bara när jag är där...?!

I dag var där förresten en skitsnygg kille. Jag såg honom redan på bussen dit, och var nog ganska säker på vart han skulle. Tyvärr verkade han inte tycka att jag är lika snygg, för han mötte aldrig min blick... =/