27 oktober 2006

Att leva som man lär

Jag har bloggat om det ett antal gånger förr, och nu gör jag det igen. Jag har blivit så jävla fet! Ja, jag vet att allting är relativt, men fet är jag. Sedan mina magproblem började har jag inte kunnat äta "riktigt" och dessutom tröstätit en del. Så jag har gått upp rejält i vikt. Men nu hade jag bestämt mig för att ta tag i det. Ordentligt.

Så nu sitter jag här, med en jättestor påse godis bredvid mig. Suck...

5 kommentarer:

Anonymous Anonym sa...

Vännen, var sak har sin tid. Du behöver det nu. Du är ju duktig annars, så ta det lugnt.

fre okt. 27, 08:22:00 em  
Anonymous Anonym sa...

Nej du är INTE fet!!!!!!

fre okt. 27, 08:30:00 em  
Anonymous Anonym sa...

Hey you, det är tråkigt att inte känna sig på topp. Jag känner likadant (och har dessutom massvis med popcorn bredvid mig just nu), ska vi göra en gemensam satsning på mindre onyttigt och mer träning? Lättare om man känner sig peppad, även om det är på avstånd via blogg. ;)

fre okt. 27, 10:34:00 em  
Blogger Aronson sa...

Ha ha, Anna. Jo, det kan vi göra. Jag har ju bett min läkare att remittera mig till en dietist. Förhoppningsvis kan hon eller han hjälpa mig med rätt föda.

Men visst, jag tycker absolut att vi ska stödja varandra också... =)

fre okt. 27, 11:33:00 em  
Anonymous Anonym sa...

Oh honey! Sweetie! (sweettooth...) Darling! Stupid! ;-)

Ja allt är verkligen relativt! Men det är ju också det som spelar nån roll, hur man känner sig själv, relativt. Även om det kan vara nyttigt att ifrågasätta vad man relaterar till.

All olycka börjar med en jämförelse.

Själv skyller jag på gipset. Dessvärre åker ju det snart av - vad ska jag då ha för alibi... ;-)

Toppen om du får chansen att brainpicka en dietist - det kan nog ge bra tips och nya infallsvinklar som är bra både för magen... och lilla magen. ;-)

lör okt. 28, 11:55:00 fm  

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida