Storebror ser dig - överallt
Isobel Hadley-Kamptz uppmanar oss alla i en ledare i Expressen att vi ska vägra ange vår granne. Grunden är Thomas Bodström och hans iver att avlyssna oss allihop - var vi än befinner oss och vilka vi än är. Det gäller i och för sig inte bara Bodström, men jag tycker att han gör sig gott som galjonsfigur för hela avlyssningsivern.
Enligt uppgift ska ju "folk som har rent mjöl i påsen" inte behöva oroa sig. Men vad då? Det handlar inte om det. Det handlar om att staten inte ska kontrollera oss medborgare varje enskild sekund av våra liv. Nej, staten ska i stället finnas till hands när vi behöver hjälp och stöd. Eller också ska den straffa oss om vi bryter mot någon av de principer som vi gemensamt kommit överens om. Annars ska staten hålla sig på sin kant. Utvecklingen går dock tyvärr helt i andra riktningen. Och jag håller med Isobel Hadley-Kamptz:
Vägra ange din granne!
Jag har haft med den här bilden förr, men eftersom jag tycker att den är så bra, och jävligt träffsäker, visar jag den gärna igen:
PS. Jag skrev först ett längre inlägg i det här ämnet, som var mycket, mycket bättre. Och vassare. Men som sagt var, så råkade jag med en liten feltryckning på tangentbordet radera hela alltet. Gissa om jag svor. Jag kunde tyvärr inte rekonstruera texten. Men jag får väl vara nöjd med det här. Det viktigaste kom ju fram i alla fall. Hoppas jag.
Enligt uppgift ska ju "folk som har rent mjöl i påsen" inte behöva oroa sig. Men vad då? Det handlar inte om det. Det handlar om att staten inte ska kontrollera oss medborgare varje enskild sekund av våra liv. Nej, staten ska i stället finnas till hands när vi behöver hjälp och stöd. Eller också ska den straffa oss om vi bryter mot någon av de principer som vi gemensamt kommit överens om. Annars ska staten hålla sig på sin kant. Utvecklingen går dock tyvärr helt i andra riktningen. Och jag håller med Isobel Hadley-Kamptz:
Vägra ange din granne!
Jag har haft med den här bilden förr, men eftersom jag tycker att den är så bra, och jävligt träffsäker, visar jag den gärna igen:
PS. Jag skrev först ett längre inlägg i det här ämnet, som var mycket, mycket bättre. Och vassare. Men som sagt var, så råkade jag med en liten feltryckning på tangentbordet radera hela alltet. Gissa om jag svor. Jag kunde tyvärr inte rekonstruera texten. Men jag får väl vara nöjd med det här. Det viktigaste kom ju fram i alla fall. Hoppas jag.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida