In i kaklet

Jag har varit på spinning nu på lunchen. Och jag körde rakt in i väggen. Inte bokstavligen då - cyklarna sitter fast. Men det var nästan lite otäckt; halvvägs in på passet slutade mina ben helt plötsligt att fungera. Nästan helt i alla fall. Jag fick spendera resten av passet sittandes och cyklandes på väldigt lätt nivå. Jag vågade inte ens resa mig upp, eftersom jag kände att det fanns en risk att jag skulle svimma.

Det var första gången för mig, lite otäckt, men framför allt kändes det lite genant. Fast A tyckte inte jag skulle känna så: "Det kan hända den bäste". Och det gjorde det ju nästan också... ;-)

På väg tillbaka till jobbet såg jag två män gå hand i hand. Det är inte ofta jag ser det, men varje gång blir jag glad och blir alldeles varm inombords. Det är så gulligt! Och sensuellt...