31 december 2005

Kärleken på gymmet

När du verkligen vill någonting verkar hela universum för att du ska få din önskan uppfylld säger Paulo Coelho i Alkemisten. Och jag börjar verkligen tro på det. I morse bestämde jag mig för att träna på en SATS-anläggning som jag inte brukar träna på - trots att den ligger närmast min bostad. Och där var han! Sån tur har man ju bara inte...

Jag gick fram till honom och pratade lite. När jag senare var klar med träningen och skulle gå, tog jag mod till mig och frågade honom om han hade lust att följa med och käka. Han kunde inte, sa han, eftersom han skulle iväg, men det hade annars varit "trevligt". Suck, ska jag nu behöva gå coh grubbla över hur jag ska tolka det.

Men jag frågade i alla fall! Och det är jag jäkligt glad för. Även om det just nu känns som att jag inte har något att hämta där. Men nej fan, det måste finnas en anledning till att vi sprang på varandra i dag - det var ju inte första gången heller. Även om det inte alltid varit slumpen som styrt... ;-)

Hmm. Om ens någonsin...

0 kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida