Okänd man i tunnelbanan
Jag såg en kille på tunnelbanan i dag som jag kände igen jätteväl, men jag kan inte placera honom. Och det är bara så frustrerande. Han stod en bit ifrån mig, men skulle jag hälsat eller inte? Jag såg att han tittade på mig också, men om det var av igenkännig eller något annat vet jag inte. Och nu kan jag inte sluta tänka på honom. Grrrr. Vem är han?
Han är väldigt attraktiv. Och han är bög, det vet jag. Så det är möjligt att jag sett honom i såna sammanhang. Men jag vet inte.
Han stod tillsammans med en kille som jag stött på en gång på Sylvester (många år sen alltså) men som svarade på mitt brev på ett riktigt otrevligt sätt. Så jag undrar om "min" kille är likadan. Och är de ett par? Eller kan jag kanske ha en chans om jag ser honom igen? Om 140 år eller så...
Han är väldigt attraktiv. Och han är bög, det vet jag. Så det är möjligt att jag sett honom i såna sammanhang. Men jag vet inte.
Han stod tillsammans med en kille som jag stött på en gång på Sylvester (många år sen alltså) men som svarade på mitt brev på ett riktigt otrevligt sätt. Så jag undrar om "min" kille är likadan. Och är de ett par? Eller kan jag kanske ha en chans om jag ser honom igen? Om 140 år eller så...
Etiketter: Aronsons aforismer, Snyggingar
1 kommentarer:
Man skall alltid ta chansen.. kom ihåg det nästa gång du ser honom!
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida