20 mars 2007

Kvinna för kvinna, man för man

DN Debatt i dag går Lill Lindfors, Alexandra Charles och Solveig Ternström ut och kräver rätt till kvinnliga gynekologer för kvinnor.

Helt okej för min del. Men då utgår jag ifrån att jag ska få välja kön på sjuksköterskor, läkare, tandläkare, expediter, apotekspersonal, systempersonal etc. etc. Jag menar, ska det vara jämlikhet så ska det.

Etiketter:

21 kommentarer:

Blogger Wilhelm sa...

Om kvinnor skall få välja bort manliga gynekologer så tycker jag att manliga gynekologer skall ha rätt att välja bort kvinnliga patienter ;-)

tis mars 20, 10:23:00 fm  
Blogger Ponte sa...

Jag ska kräva att få en lesbisk doktor om mina nedre regioner ska undersökas!

tis mars 20, 10:38:00 fm  
Anonymous Anonym sa...

jag vet inte om det handlar så mycket om jämställdhet...

det kanväl finnas en viss poäng med att exempelvis kvinnor som utsatts för övergrepp eller kvinnor som kommer från "patriarkala" kulturer kan få välja en kvinnlig gynekolog.

men i övrigt har jag svårt att förstå hur man kan tycka att det är så himla jobbigt om det är en man som undersöker en. gynekologen är en läkare och ser patienten som just patient. inget annat. dessutom är min erfarenhet att män är mer försiktiga vid undersökningen, har oftast större händer och behöver därför inte "ta i" för att nå in och är mer respektfulla.
/kvinna

tis mars 20, 10:52:00 fm  
Anonymous Läkarstudent sa...

Jag förutsätter att jag då även får välja bort kvinnliga läkare vid prostata undersökning?
Tycker det är ett larvigt förslag. Det rör sig som sagt om proffesionella läkare, inte "tafsare".

tis mars 20, 12:07:00 em  
Anonymous Anonym sa...

Hej!

Mitt namn är Sara Sjöström och jag skriver c-uppsats i etnologi om bloggare som skriver självutlämnande på bloggen. Jag letar efter intervjupersoner till uppsatsen och undrar om du skulle vara intresserad av ställa upp på en intervju? Du får självklart vara anonym!
Maila mig om svar på sara01.sjostrom@student.sh.se

tis mars 20, 01:34:00 em  
Anonymous Anonym sa...

Kvinnor - se till att ubilda er till gynekologer så det finns tillräckligt av dem !

Det är väl inga problem att införa valfrihet här men klaga inte om ni får vänta sju månader för att ni ser det problem.

Jag har själv sökt läkare pga misstänk "skamlig" sjukdom och hon var bra. Dock var det en hård psykisk press då jag hade ångest inför "kvinnliga moralkakor". Hursom helst fick jag inte välja vem som skulle köra upp både det ena och det andra i min pillesnopp...

tis mars 20, 01:57:00 em  
Anonymous Anonym sa...

Oavsett vad man tycker om förslaget så är din jämförelse med tandläkare, expediter, apotekspersonal etc. både irrelevant och löjlig. Jag hoppas att det är ett klumpigt försök till skämt och att du i verkligheten är tillräckligt empatisk för att förstå att den situation en kvinna befinner sig i när hon, naken och med benen isärtvingade i stigbyglar, får instrument och fingrar införda i sin kropp kan vara minst sagt olustigt.

-M

tis mars 20, 08:25:00 em  
Blogger I'm not jesus sa...

exstremt löjlig jämförelse.

och ja, män borde också ha rätt att välja om de vill ha en manlig eller kvinnlig gynokolog.

tis mars 20, 11:32:00 em  
Blogger Aronson sa...

Självklart spetsade jag till det i mitt inlägg. Men att jämförelsen skulle vara löjlig förstår jag inte, än mindre "extremt" löjlig.

Men föreställ er detta: Jag ska opereras och kräver att en manlig sköterska ska sätta katetern. Det skulle bli ett sjuhelvetes liv, och jag skulle anklagas för att vara mansgris, kvinnohatare och jag vet inte vad. Men en kvinna ska tydligen få kräva vad hon vill ha. Som sagt: en professionell person är en professionell person är en professionell person.

ons mars 21, 08:51:00 fm  
Anonymous Anonym sa...

Så du förstår verkligen inte skillnaden mellan att få en kateter i handen/armen och att du ligger värnlös utan kläder på underkroppen med benen utspärrade samtidigt som någon för in instrument i ditt underliv? Okej då, inte ditt eftersom du är man, men försök föreställa dig så gott det går. Det är skillnad. En oerhörd skillnad.

Att sedan män borde ha samma rätt att säga nej till kvinnlig läkare när deras kön undersöks torde vara tämligen självklart.

tors mars 22, 06:57:00 em  
Blogger Aronson sa...

Men snälla anonym. Jag menade naturligtvis en kateter som förs upp i urinröret.

tors mars 22, 07:01:00 em  
Blogger politisktinkorrekt sa...

I jämställdhetens namn - sluta dalta!

Antalet män som dör i prostatacancer är större än antalet kvinnor som dör i bröstcancer. Gissningsvis råder samma relation när det gäller livmodercancer.

Ändå görs inga tv-galor mot prostatacancer.

Fler män misshandlas än kvinnor. Ändå får inte det problemet samma uppmärksamhet som våldet mot kvinnor.

Fler män än kvinnor begår självmord. Men inga kampanjer har startas för att minska manliga självmord.

Gång på gång nonchaleras manlig utsatthet och fokus hamnar i stället på problem som enbart drabbar kvinnor.

I lag är det förbjudet med könsdiskriminering i arbetslivet, ändå ställs lägre krav på snabbhet och fysisk styrka på kvinnliga poliser.

Och nu detta - att män inte har erfarenhet av gynekologstolar. Själv har jag tre gånger fått ligga i en sådan med särade ben inför kvinnliga sjuksköterskor när man fört in
i en slang via urinröret för att fylla urinblåsan med vatten.

Vidare tog en kvinnlig läkare ett klamydiaprov på mig. Det var inte med blodprov utan med en trästicka som fördes upp via urinröret. En annan kvinnlig läkare undersökte min prostata.

Klart jag tycker det är pjåsk att inte acceptera manliga gynekologer. Och inte bara det - det är sårande för dem och kommer på sikt att leda till att färre män väljer att bli det.

Och vad gör det för trovärdigheten när det gäller jämställdsheten idealen?

Varför är det alltid mer synd om kvinnor? Varför skall man i jämställdhetens namn särbehandla dem positivt?

DN-artikeln nämner även "diffusa skäl". Jag tror att det är där skon klämmer. Samhällsklimatet och debattklimatet gör att kvinnor väljer att se sig som offer och att sexualisera tillvaron mer än vad som är befogat.

Inte alla kvinnor, gu'bevars, men speciellt kvinnor ur den yngre generationen, som indoktrineras i kvinnochauvinism, sexism och offertänkande.

tors mars 22, 08:03:00 em  
Anonymous Anonym sa...

(samma Anonym som fg)

Ja men en sån tur. Jag blev riktigt orolig. Den typen av katetererfarenhet har jag inte de fysiska förutsättningarna för att skaffa mig. Pust. Då har jag inget att invända.

tors mars 22, 08:39:00 em  
Blogger politisktinkorrekt sa...

Grattis till att du är kvinna. En gynundersökning kan aldrig vara lika fysiskt smärtsam som en cystoskopi av urinblåsan för en man.

Men jag antar psykiska smärta i samband med att bli undersökt av en manlig gynekolog (dessutom en vit medelålders sådan) är etter värre än fysisk smärta.

tors mars 22, 08:48:00 em  
Anonymous Anonym sa...

För övrigt, till Politisktinkorrekt.

Utan att orka kommentera hela ditt inlägg skulle jag vilja påpeka två ganska flagranta tankevurpor du ägnar dig åt. 1) Att du inte för en sekund reflekterar över vilka som misshandlar och 2) att du stannar vid jämförelsen av just bröst- respektive prostatacancer.

1) Finns det män som misshandlas av kvinnor? Visst. Men majoriteten av alla misshandlar, oavsett vem som är offer, utförs av män. Män misshandlas av män. Kvinnor misshandlas av män. Att kvinnor dessutom i de allra flesta fall är betydligt mindre och fysiskt svagare än män gör detta extra allvarligt.

2) Att bröstcancer är så uppmärksammat beror på att en grupp kvinnor tagit upp den kampen. Inom den övriga medicinska forskningen nonchaleras kvinnor ofta fullständigt. Se bara på hjärt- och kärlsjukdomar där tusentals kvinnor dör eftersom vården inte känner igen deras symptom, som är helt andra än de som män uppvisar. Eftersom forskningen historiskt sett nästan uteslutande utförts på män är kunskapen om hur mediciner, ingrepp osv påverkar kvinnokroppen ofta undermålig. Att prostatacancer inte uppmärksammas mer än det gör beror historiskt sett på tabun som omgärdar manlig impotens, otroligt beklagligt, men en helt annan fråga än den jämställdhetsparadox du försöker utmåla det att vara.

Som en ren parentes vill jag också ifrågasätta om stora muskler och råstyrka nödvändigtvis är en polis främsta företräden. Inte i det samhäller jag vill leva i.

tors mars 22, 09:02:00 em  
Blogger politisktinkorrekt sa...

Visst är jag medveten om att det mest är män som misshandlar män. Än sen? Är alla manliga offer medskyldiga?

Jag kunde lika gärna exemplifierat med barnmisshandel, som heller inte uppmärksammas lika mycket som våld mot kvinnor. Kanske för att förövarna där i hög grad är mammor?

Jag ser likheter mellan daltet med kvinnor och daltet med invandrare.
Man är rädd för att väcka aggressivitet mot svaga grupper inte bara med fördomar utan även med fakta.

Därför är frågor om t ex faderskap på grund av kvinnlig otrohet, och kvinnlig misshandel i parförhållanden (även då lesbiska sådana) tabu. Liksom frågor om invandrarbrottslighet.

Beträffande särbehandling av kvinnliga polisaspiranter/diskriminering av manliga dito. Varför inte sänka kraven för de manliga aspiranterna?
Vad anser du om det?

Eller anser du att det skall vara en traditionell uppdelning i starka män och mindre starka kvinnor inom ett yrke, som ibland ställer vissa fysiska krav på utövarna?

tors mars 22, 09:42:00 em  
Anonymous Anonym sa...

Beträffande poliser tycker jag att man kan konstatera att det finns andra viktiga faktorer att väga in utöver styrka. Jag kan inte se varför just den faktorn ska vara så viktig att kvinnor ska utestängas från polisyrket. Personliga egenskaper torde vara mycket mer betydelsefulla, för att inte tala om hur mycket det kan underlätta med en kvinnlig polis i många känsliga situationer (kvinnomisshandel, våldtäkt etc.).

I övrigt har jag ingen lust att gå i polemik med dig eftersom våra inställningar till ”svaga grupper” uppenbarligen ligger så långt ifrån varandra att diskussion i ett så här begränsat forum inte kan bli annat än fruktlös.

(Och ja, jag är helt övertygad om att den psykiska smärtan man upplever efter ett övergrepp är betydligt värre än den fysiska smärta en man utsätts för under en cystoskopi. Återgen gäller detta självklart såväl för kvinnor som män.)

tors mars 22, 10:51:00 em  
Blogger politisktinkorrekt sa...

Jag frågade dig varför man inte kunde sänka kraven för manliga polisaspiranter, men i stället för att svara börjar du tala om något helt annat. Och orättvisan mot de män som söker till polisen, men inte klarar de fysiska krav fullt ut, tycks inte bekymra dig.

Du måste väl inse att kraven på de manliga aspiranternas fysik har med tänkta arbetsuppgifter att göra! Så frågan blir varför
man inte skall kunna ställa samma krav på kvinnliga poliser som på manliga? Skall arbetsuppgifter fördelas efter kön? Ja, av ditt resonemang verkar det så.

Någon likhetsfeminist är du uppenbarligen inte. Antagligen vill du väl inte kalla dig särartsfeminist heller, men det är tydligen vad du är.

Och beträffande min syn på svaga grupper. Nu är vi alla individer, och kvinnor är inte en svagare grupp socialt och kulturellt sett än män. I alla fall inte i dagens Sverige, oavsett vad Gudrun Schyman kan tänkas anse om saken.

Invandrare är givetvis också individer, och skall bedömas som sådana, inte som medlemmar av ett diskriminerat kollektiv, och tilldelas särskilda gruppmedlemsprivilegier, oavsett om de är i behov av dem eller inte.

fre mars 23, 03:14:00 fm  
Anonymous Snapphanen sa...

Redan på sjuttiotalet (tonåring då)var jag sur över att det ställdes hårdare krav på manliga sökande till polisutbildningen än på kvinnor.
Orättvisan fortlever!

lör mars 24, 02:37:00 em  
Anonymous Anonym sa...

Har inte läst alla svar här men vill berätta om mina erfarenheter. Om alla män vpre proffsiga i sin läkarroll så skulle kanske problemet inte finnas. Jag har flera mycket negativa erfarenheter av manliga gynläkare, och det gäller deras bemötande och respekt för min integritet. Att under pågående undersökning lämna undersökningsrummet med en kvinna i gynstolen och dörren öppen ut till korridoren där andra patienter passerar är väl inte lämpligt. Detta är ett ex. , fler finns. Nu är jag gravid och har två stora myom som komplicerar det hela och skapar oro. Den erfafenhet jag har av manliga gyn. och min rädsla för att i akuta lägen vara hänvisad till en man känns faktiskt traumatisk. Det är inte ett ben eller en arm det rör sig om det gäller mitt underliv och vem som ska titta in i det. Det är inte riktigt som vilken annan undersökning som helst...
MP

sön maj 13, 09:43:00 em  
Anonymous Anonym sa...

En liten sak till. För de som anse att det är kränkande eller sårande för de män som diskrimineras så vill jag bara påpeka att vården borde i huvudsak vara till för patienterna (inte för läkarnas önskan att få utöva sitt yrke) och då måste patientens behov av trygghet, respekt och empati stå i centrum. Läkarnas behov får de kommunicera uppåt- till sin arbetsgivare. Det är inte patientens ansvar.
MP

sön maj 13, 09:54:00 em  

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

Länkar till det här inlägget:

Skapa en länk

<< Startsida