Om lycka

Jag lyssnar just nu på Christer i P3. Där har man i dag pratat med en "lyckoforskare", nämligen filosofen Bengt Brülde. Han skriver just nu en bok som ska heta, om jag förstod det rätt, Lycka och lidande.

Brülde berättade att forskningen menade att man inte blir lycklig av pengar, skönhet och lata dagar på stranden. Åtminstone inte i längden. Nej, det som gör oss lyckliga är långvariga och meningsfulla relationer, ett aktivt liv samt ett arbete. Den lycka vi känner av att ligga på stranden i Spanien, av att ha köpt en dvd, dator, en ny klänning eller av en ny frisyr är liksom lyckan vi känner av droger kortvarig - och snabbt övergående.

Nej, ska man vara riktigt lycklig ska man, enligt Brülde, bo i ett land som Sverige, arbeta, ha långvariga realtioner (både romantiska och vänskapliga) samt ha en aktiv fritid. Vad man gör med den där fritiden är inte lika viktig; träna, gå på kurser eller något annat. Däremot blir man inte lycklig av att titta på tv, det anses vara passivt. Det är dessutom visat att man blir lyckligare av att ha ett tråkigt jobb än att inte ha något jobb alls.

Men, invänder vän av ordning, de allra flesta av oss menar ju (tror?) att vi blir lyckligare av pengar på banken, ett liv fyllt av strandpromenader och vackert utseende. Fel, menar som sagt Brülde. Den bilden kommer från reklamvärlden och har ingenting med verkligheten att göra. Att ligga på stranden ger en lyckokänsla - i två tre dagar. Men sen då? Och pengar? Tja, köpa saker ger också en lyckokänsla - i några dagar. Men sen då? Och skönhet är övergående, och vad mer?

Oerhört intressant!