Lila och doftande
Jag har varit och sett Lavendelflickorna i dag. Det fanns två skäl till att jag ville se den:
Judi Dench och Maggie Smith.
Jag tror att jag har sagt det förr, men dessa båda är två av mina absoluta favoritskådespelare.
Och de är så bra. I den här filmen är Maggie Smith precis lika pessimistisk som vanligt, men utan den bitska, eller bittre, tonen. Och Judi Dench är precis så som jag aldrig sett henne förr: svag, vek och ömtålig men med ett tufft yttre.
Tyvärr var dessa båda behållningen av filmen. Nåja, fotot var otroligt också. Men i övrigt. Regin var inte speciellt bra. Det blev aldrig någon glöd i filmen. Och även om jag fällde ett par tårar i slutet, kände jag mig väldigt oberörd.
Judi Dench och Maggie Smith.
Jag tror att jag har sagt det förr, men dessa båda är två av mina absoluta favoritskådespelare.
Och de är så bra. I den här filmen är Maggie Smith precis lika pessimistisk som vanligt, men utan den bitska, eller bittre, tonen. Och Judi Dench är precis så som jag aldrig sett henne förr: svag, vek och ömtålig men med ett tufft yttre.
Tyvärr var dessa båda behållningen av filmen. Nåja, fotot var otroligt också. Men i övrigt. Regin var inte speciellt bra. Det blev aldrig någon glöd i filmen. Och även om jag fällde ett par tårar i slutet, kände jag mig väldigt oberörd.
3 kommentarer:
Måste faktiskt hålla med.
Tror aldrig att jag sett Judi Dench vara mindre än strålande! Sen att filmerna i övrigt kanske inte alltid har varit så bra är väl en annan sak...
Maggie Smith har jag däremot inte sett så mycket av mer än i Harry Potter och Tea with Mussolini.
Men har du inte sett Ett rum med utsikt? Där är hon i sitt esse... =)
Den borde jag nog ha sett, men eftersom jag har guldfiskminne så kan jag inte påminna mig det...
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida