Den sista promenadkonserten

Visst, Folktoppen korade Sveriges roligaste kvinna i kväll, och det är ju trevligt. Men jag kan inte ens med min godaste vilja påstå att Folktoppen är något bra program. Tvärtom är det ganska fånigt. Och publikfriande, som bara teveprogram från 2000-talet kan vara.

Och vad är det med Hans Rosenfeldt? Han är ju uppstajlad så han ser ut som värsta hallickbögen. Man blir ju nästan rädd...

Nej, kvällens höjdpunkt i tevekvällen var ett helt annat program. Nämligen det årligen återkommande, och tyvärr alltför klippta, the Last Night of the Proms. En konsert från Royal Albert Hall i London.

Konserten är avslutningen på ett antal konserter, proms, som pågår varje sommar. De kallas promenadkonserter, eftersom man åtminstone förr, promenerade under konserterna. De startade i slutet av 1800-talet och var tänkta för folk som i vanliga fall inte hade råd att gå på konsert.

Konserterna återkommer som sagt fortfarande och har sitt crescendo i sin sista konsert. Den är nämligen en yra av brittisk nationalism. Stående inslag är till exempel Land of Hope and Glory, Rule Britannia och God Save Our Queen. Och så den fantastiska Jerusalem, som var den enda låt av det stående programmet som fick vara med under konserten 2001 - bara några dagar efter 11 september.

Jag brukar försöka titta på Last Night varje år, och varje gång får jag tårar i ögonen. Det är så fantastiskt och så vackert!