En treeninghet
I morse på väg till jobbet var det inte en, inte två, utan TRE snyggingar på tunnelbanan.
Den förste steg på på min station, men satte sig så att jag inte kunde se honom sen - trots att det kändes som att han kollade in mig lite på perrongen. Inte bra. Dessutom hade han rosa skjorta, och det vet vi ju alla vad vi tycker om det...
Den andre var ung och söt och satte sig mittemot mig. Fast han satt och läste i en tidning hela resan.
Den tredje åkte bara en station, men han var vad jag skulle vilja kalla riktigt Vacker. Och det finns få såna människor i världen. Tyvärr blev jag så blyg så jag inte vågade titta på honom. Och tyvärr hade han ganska fula kläder, vilket förtog lite av intrycket, men det lilla jag tittade på honom, försökte jag koncentrera mig på det vackra ansiktet och fina håret. Men gissa om jag vill se honom igen!
Med den här starten på dagen måste det här ju bli en fantastisk måndag!
Den förste steg på på min station, men satte sig så att jag inte kunde se honom sen - trots att det kändes som att han kollade in mig lite på perrongen. Inte bra. Dessutom hade han rosa skjorta, och det vet vi ju alla vad vi tycker om det...
Den andre var ung och söt och satte sig mittemot mig. Fast han satt och läste i en tidning hela resan.
Den tredje åkte bara en station, men han var vad jag skulle vilja kalla riktigt Vacker. Och det finns få såna människor i världen. Tyvärr blev jag så blyg så jag inte vågade titta på honom. Och tyvärr hade han ganska fula kläder, vilket förtog lite av intrycket, men det lilla jag tittade på honom, försökte jag koncentrera mig på det vackra ansiktet och fina håret. Men gissa om jag vill se honom igen!
Med den här starten på dagen måste det här ju bli en fantastisk måndag!
7 kommentarer:
Näpp, vi vet inte vad vi tycker om rosa skjortor!
(och innan du går loss alldeles så kan jag ju erkänna att jag har en själv :-)
Berätta om de fula kläderna, tack!
Nej, eftersom du har en, Rexxie, verkar du ju inte veta vad vi tycker... ;-)
Ha ha, Kim. Nej, det tänker jag inte göra. Det var bara fult.
Jag känner på mig att du kommer att se nummer tre imorgon igen... :-)
Ja, hoppas kan man ju, Honken. Suck, jag som inte ens kommer ihåg vid vilken tid jag åkte till jobbet i morse. Tänk om han är en sån som åker med exakt samma tåg varje morgon...
Finns det någon som åker exakt samma tåg varje morgon? Jag själv hinner aldrig...
Rosa skjorta är inte det vackraste, men bättre än lila i varje fall.
Jag vet inte Ceciliah, kanske. Jag gör det definitivt inte heller. Det får bli det tåg som kommer när jag hunnit klart med mina morgonbestyr...
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida