På väg till jobbet

Jag vaknade klockan 5 i morse och kunde inte somna om. Efter att ha legat och vridit mig i en halvtimme steg jag upp och åt frukost. Kanske lika bra det, förresten, jag hade nämligen tänkt promenera till jobbet idag, det tar ca 45 minuter. Kanske lite mer nu, eftersom stockholmarna ännu inte lärt sig vad snöröjning är.

Jag tycker det är helt fantastiskt: när det snöar ute, vad gör stockholmarna då? Skottar? Nej. Saltar? Nej. De SANDAR! Vad ger ni mig för det? Det betyder ju att man nu får pulsa omkring i nån slags brun sörja som man slinter hit och dit i. Helt otroligt...

Jag är uppvuxen i Småland, men har även bott i Skåne och Norrland, och tro mig, i åtminstone Småland och Norrland kan det snöa tämligen ymnigt. Men på alla de ställena (till och med i Lund) har de lärt sig att när snön kommer då skyfflar man undan den, hinner man inte direkt, gör man det så fort man hinner. Men inte i Stockholm. Här regerar någon annan slags filosofi, som åtminstone inte jag förstår mig på.

Och hur SL tänker, det vågar jag inte ens fundera över...