En häst har lämnat sitt stall

Jag har alltid gillat Anders Södergren, jag har sett honom som stark, vältränad, arbetsvillig, envis och en riktig vinnarskalle - och snygg. Han är ingen fixstjärna direkt, utan mer en arbetshäst. Fast kanske mer en travare...

Men det är slut med det nu, Södergren tillhör inte längre någon av mina favoriter.

Jag menar, karl'n står efter målgång på en femmil i ett olympiskt spel, där han kom på sjätte plats, och säger att han hade krafter kvar på upploppet. Detta trots att han vet att han inte är någon bra spurtare! Det utgår jag i alla fall från att han vet - alla vi andra vet ju om det. Och är man då ingen bra spurtare får man väl lägga upp loppet så att man slipper slåss i en spurt!? Lättare sagt än gjort, kanske, men man får ju försöka åtminstone. Visst, han drog långa delar av loppet, men han får väl ta en riktig rövare: i någon av backarna skulle han ju tagit i för allt vad han var värd, bara för att få en rejäl lucka till de där bakom. Det får bära eller brista. I en spurtstrid brister det ju ändå.