Chanser i livet

Jag har på senaste tiden funderat mycket över möjliga chanser och förlorade chanser. Jag menar: tänk dig att du ska ta dig från A till B. Det finns tre vägar att välja mellan: C, D och E. Väljer du väg C kanske du blir överfallen och rånad på vägen. Väljer du väg D kanske ingenting händer, utan du går helt i dina egna tankar fram till målet. Väljer du slutligen väg E så kanske du springer på honom eller henne med stort H. Det här är naturligtvis inget du vet om i förväg, och inte heller efteråt får du veta vilka alternativen var. Men visst är det spännande?!

Fast det går ju inte att gå omkring att tänka så hela tiden. Men de senaste veckorna har jag gjort det. Och man blir helt galen!

Det handlar förstås om förälskelsen. Förälskelsen som jag vill träffa så mycket som möjligt, och som jag på något vis måste försöka styra att få träffa, eftersom det inte verkar finns några naturliga kanaler där vi kan träffas. Men hur gör man det, om det är slumpen som avgör? Eller är det kanske inte det? Är det ödet? Gud? Någonting annat?

Fast kanske den viktigaste frågan av alla: blir man aldrig för vuxen för att bete sig som en fjortis varje gång man blir förälskad?