Promenadfrågor
Jag har precis varit ute och gått en runda, och då aktualiserades en fråga som jag ställt mig många gånger, och även ställt till andra, men aldrig fått något svar på. Folk har inte vetat, inte kunnat eller inte velat(?) svara. Men jag kan ju passa på att ställa den här, så får vi se om någon kan svara:
Om man är ute och promenerar på en tämligen smal gångväg, så kommer man ifatt några som går i samma riktning som en själv, men som då går lite långsammare. De går i bredd och är så pass många att man inte kommer förbi. Hur gör man dem uppmärksamma på att man faktiskt vill komma förbi? Harklar man sig? "Tutar" man? Skriker man "ursäkta"? Eller, hur gör man?
För övrigt märkte jag under min promenad att jag antagligen har lite feber... :-/
Om man är ute och promenerar på en tämligen smal gångväg, så kommer man ifatt några som går i samma riktning som en själv, men som då går lite långsammare. De går i bredd och är så pass många att man inte kommer förbi. Hur gör man dem uppmärksamma på att man faktiskt vill komma förbi? Harklar man sig? "Tutar" man? Skriker man "ursäkta"? Eller, hur gör man?
För övrigt märkte jag under min promenad att jag antagligen har lite feber... :-/
Etiketter: Aronsons aforismer
5 kommentarer:
Man petar de i röva med sitt paraply eller en stor djefla pinne.
Man försöker göra lite extra höga "gångljud", eller hosta lite, funkar det inte säger man ursäkta. Så hade iaf jag gjort.
Har man kryckor med broddar på är det inga problem... vassa saker ger alltid företräde! ;-)
(Men samma sam höll på att driva mig till vansinne när jag skulle krycka mig hem från kontoret medan alla andra tycktes stå utanför Söders krogar för att röka...)
"Nu rappar vi på lite där framme" är min standardfras.
Jag har alltid sagt "Ursäkta!" med lite lagom barsk röst, men nu ska jag ta mej fan testa Kimmans tips.
"Nu tar vi och rappar på lite därframme", sagt med lagom klämkäck hurtighet borde göra susen!
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida