En svensk maktsfär - och så lite mord

Vilken bra tv-kväll det har varit!

Först var det första delen av SVT:s dokumentär om familjen Wallenberg, signerad Gregor Nowinski. Det tog tydligen ett helt år att övertala familjen att ställa upp, men de gjorde det till slut. Och det tog vidare fyra år att sammanställa dokumentären. Så den hade ju lite att leva upp till...

Och första avsnittet var bra. Man fick en god och intressant bakgrundsinformation, från den förste "wallenbergaren", André Oscar, via hans söner Knut och Marcus "häradshövningen" och häradshövdingens söner Jacob och Marcus. Så långt har vi kommit.

Det var en lång utläggning om wallenbergarnas inblandning i kriget; om rätt och fel. Och det var inte en alldeles enkel fråga att besvara, tyckte varken Peter Wallenberg eller filmaren. Och det är det ju inte heller. Hela sanningen vet vi inte, men vi vet att båda bröderna riskerade hela imperiet genom sitt handlande under andra världskriget. Vi vet också att Jacob fick avgå som VD för Stockholms Enskilda Bank. Och Marcus tog över. Och där skulle jag gissa att nästa avsnitt börjar.

Och vi fick faktiskt också en lite mer nyanserad bild av Ivar Kreuger, vilket jag kände var bra för åtminstone min skull.

Efter Wallenberg bjöd SVT på engelsk deckare, Kommissarie Lynley. Lynley och hans kollega Havers tog sig an ett nytt fall i dag. Förra avsnittet tyckte jag var ganska förutsägbart, men det här var riktigt bra. Lynley är en av de engelska deckarna jag gillar bäst.