13 februari 2006

Kompisar från förr

Nu har jag på kort tid sprungit på tre personer från det förflutna: en gammal kompis, en gammal kompis/bekant som jag var förälskad i och en gammal Kärlek (den största). Jag har stött på dem några gånger tidigare, och varje gång låtsas de alla tre att de inte ser mig. De tittar bara bort, eller förbi.

Visst, jag tar väl inga initiativ för att hälsa, jag heller, efter att de visat sin ovilja. Men jag krusar ingen, tittar folk bort så låter jag dem vara.

Men varför blir det så här? Ett enkelt "hej" är väl inte så farligt? Vad är de rädda för? Eller skäms de? Det blir ju bara jobbigt och pinsamt på det här sättet...

4 kommentarer:

Anonymous Anonym sa...

"Ett enkelt 'hej' är väl inte så farligt? Vad är du rädd för? Eller skäms du? Det blir ju bara jobbigt och pinsamt på det här sättet..."

Hmm, det låter som om du själv gör som du inte vill att andra ska göra...

Du vet väl att om nåt ska bli gjort så får man göra det själv...

tis feb. 14, 04:40:00 em  
Anonymous Anonym sa...

Jag håller inte med "jonaz". När två människor hälsar på varandra tycker jag inte att hälsningen börjar med "hej" utan med att blickarna möts och "hälsningen" fullföljs sedan av ett ord som
t ex hej. Fattas första ledet så... Svaret på problemet är en kombination av blyghet och dålig uppfostran tror jag.
//Danne
Danne

tis feb. 14, 06:11:00 em  
Blogger Aronson sa...

Precis Danne, det är så jag menar också. Och låtsas folk då inte se mig, till exempel om de tittar bort eller tittar bort "i fjärran" så krusar jag ingen. Då ger de ju signalen att de inte vill...

...och visst ligger det säkert blyghet i botten. Men dålig uppfostran? Nej, riktigt så enkelt tror jag inte det är. De har en egen fri vilja också.

tis feb. 14, 07:23:00 em  
Anonymous Anonym sa...

Dålig uppfostran kanske är fel ord, menar att det är en slapp attityd.

tis feb. 14, 07:46:00 em  

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida